Om nyanlända och språkcaféer på bibliotek

I sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet – Folkbiblioteket och nyanlända –  vill Leila Hellström undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med nyanlända i sin dagliga verksamhet och hur de ser på sin roll i integrationsprocessen. Resultatet visar bland annat att de intervjuade respondenterna upplever en otillräcklighet i deras roll i integrationsprocessen för de nyanlända. Bibliotekspersonalen vill göra mer för de nyanlända än vad de hinner. Bristen på tid, personal och språkkompetens upplevs som hinder för en utökad och förbättrad mångspråksverksamhet. De intervjuade vill utveckla och arbeta mer med programverksamhet, läsfrämjande
aktiviteter genom lättlästa bokcirklar, samverkan mellan interna och externa aktörer samt uppsökande verksamhet. Integrationsarbete bör integreras hos all bibliotekspersonal och som bör diskuteras i personalgruppen.

I en annan uppsats från Linnéuniversitetet undersöker Jonna Knutsson språkcaféer på folkbibliotek som platser för möten, integration och lärande. Författaren har intervjuat deltagare i språkcaféer om hur de upplever dessa.

Enligt författaren utgör språkcaféer en plattform för både muntlig språkträning och samhällelig informationsförmedling. De har förstärkt de intervjuades språkliga självförtroende och bidrog till språkutvecklingen genom att fungera som en informell och tillåtande plattform för muntlig språkträning.

Språkcaféet gav även deltagarna möjligheter att utöka sina samhälleliga kunskaper. Genom språkcaféernas funktion som mötesplats, gynnades respondenternas utveckling av sociala broar främst mellan deltagarna och till biblioteket som institution. Detta bidrog till att stödja respondenternas etablerings- och integrationsprocesser. De tvärkulturella möten som genererades på språkcaféerna kan ha gynnat andra typer av integration, genom att underminera stereotyper och fördomar. Men om fler cirkelledare, eller fler ”svenska” besökare, hade deltagit hade ett större
tvärkulturellt och integrationsgynnande utbyte kunnat ta plats.

Enligt författaren brast språkcaféformen till viss del, utifrån de intervjuades önskan att få mer kontakt med andra svenskar. Aktiviteter som ”låna en svensk” kan därför vara ett bra komplement till språkcaféer i att stödja
nyanlända och deras behov av plattformar för språkligt och samhälleligt lärande.

 

 

Re-bloggat: Rosengårdsbibliotekets guide för att starta språkkafé/läxhjälp

Det här inlägget från Region Skånes biblioteksblogg var så intressant att jag bad om deras tillstånd att re-blogga det:

Guide för att starta upp språkkafé/läxhjälp
För att starta upp ett nytt språkkafé, läxhjälp eller annan volontärverksamhet är det viktigt att tänka på följande:

Förutsättningar:

• Vid uppstart: Se dig runtomkring. I Malmö finns många språkkaféer och läxhjälpar som ser ut på olika sätt. Lär dig av andra som redan genomgått processen av att starta upp verksamheter. Åk till andra språkkaféer och läxhjälpar och sitt med, och fundera på hur ni vill ha det i er verksamhet.
• Tänk också; varför och för vem ska vi starta upp denna verksamheten? Hur ser behoven ut? Ha en workshop, eller be folk fylla i en enkät, försök bilda er en uppfattning om vad det är era besökare/deltagare vill ha.
• Har man inte resurser att starta upp en egen verksamhet så kan man höra av sig till de frivilligorganisationer/studieförbund som jobbar med liknande verksamheter runtom i Malmö: till exempel studieförbunden, Röda korset, Rädda barnen, IM för att se om de har möjlighet att samarbeta.
• Ha tiden. Se till att ni har tillräckligt med personal som kan avsätta tid med att bygga upp, men också framför allt, upprätthålla en volontärverksamhet. Mycket förberedelsetid krävs, för att se sig runt och formulera ett upplägg. Viktigt är också att lägga tid på att rekrytera volontärer.
• Ha en ansvarig. Om du inte har en särskild utbildning till ledare, som tex. Röda korset, så är det viktigt att någon från verksamheten finns som ansvarig för språkkafé/läxhjälp. Det är viktigt att någon ansvarig finns på plats under tillfällena för att lösa konflikter, se till att allt flyter på och så vidare och att detta är samma person, inte flera olika. Personliga kontakter är jätteviktiga!

Resurser:

Se till att ni har praktiska saker som en tillräckligt stor lokal, bord och stolar etc. Se till att ni har eventuella ordböcker, papper, pennor, tidningar som kan behövas. Ska det bjudas på kaffe/the? Kakor? Ska ni ha namnskyltar? Finns klädhängare, koppar, tillbringare? Hur många deltagare kan vi ta oss an per volontär?

Volontärskap:

• Tänk på vilken kontaktyta ni har, vem skulle kunna vara intresserad av att delta som volontär hos er?
• Introduktion. Det är viktigt med en introduktion av verksamheten och sammanhanget man befinner sig i till sina volontärer, då känner man sig delaktig och delägare samt blir en bra ambassadör. Se till att hela personalen känner till vilka som är volontärer och behandla dem väl.
• Det kan vara en bra idé att kastas in i verksamheten, få prova på innan man bestämmer sig för att fullt delta som volontär.
• Förväntningar. Viktigt att vara tydlig med vad man förväntar sig av volontären; ska man komma varje gång, ska man höra av sig vid frånvaro etc? Garaget har gjort en volontärpolicy för att tydliggöra vad man som volontär kan förvänta sig och vad verksamheten förväntar sig av volontären. Använd den gärna, maila gustav.ekman@malmo.se för att få tillgång till den. Personlig kontakt. Skapa förutsättningar för trivsel, se till att man kan komma och prata lite innan eller efter, att få volontärerna att känna sig välkomna och inkluderade.
• Tänk på volontärer som anställda som inte får lön, de måste motiveras i sitt arbete med andra medel! Uppmuntran och kontinuerliga uppföljningar är viktigt.
• Svara alltid positivt till om en volontär inte kan delta vid ett tillfälle: “Ok, ha det kul! Vi ses nästa vecka”.
• Ha mail- eller telefonkontakt med volontärerna, och lämna det öppet att de kan höra av sig till dig som ansvarig.
• Erbjud att vara referens till tex. jobbansökningar och skriva intyg vid behov.
• För statistik. Ta statistik på deltagare och volontärer. Kontakta volontärer som inte hör av sig vid frånvaro.
• Utvärdering: Utvärdering tillsammans med volontärer är viktigt för att känna att man driver verksamheten åt samma håll. Ge utrymme för alla att få komma till tals, att få vädra frågor eller frustrationer och förminska inte volontärernas åsikter. Däremot kan det vara viktigt att vara tydlig om man känner att det finns olika åsikter och läger, antingen styr man som ledare eller verksamhet riktningen, eller så är man helt demokratisk.
• Ge volontärerna möjlighet att få komma med idéer och förbättringsförslag för att nå framåt tillsammans som grupp.
• Utvärdera under trevliga former, bjud på mat eller fika.
• Kompetensutveckling: Erbjud era volontärer kompetensutveckling, att lära sig mer om det fält de är engagerade inom. Bjud in föreläsare eller verksamheter som jobbar med fält som anknyter till er verksamhet. I Malmö pågår en satsning för gemensam kompetensutveckling för alla volontärer som jobbar med språkkafé och läxhjälp för vuxna, ni kan delta i den kostnadsfritt. Maila gustav.ekman@malmo.se om du är intresserad! Numera finns en digital kortadress över platser i Malmö där man kan träna svenska. http://malmo.se/tranasvenska

Språkkafé: Språkkaféer är verksamheter där man oftast övar ett visst språk utifrån det vardagliga samtalet.

Samtal är nödvändigtvis inte alltid självgående och problemfria. Se till att erbjuda material, tidningar, samtalsämnen och övningar om det krävs för att starta igång ett samtal. Kan vara bra att även ha tillgång till övningsmaterial för besökarna att låna för egna och fortsatta studier i språket.

Ett råd: undvik att tala om politik och religion. Om det inte sköts bra kan det skapa onödiga motsättningar mellan människor.

Läxhjälp: Läxhjälp är verksamheter där man får hjälp med medtaget material eller över språket mer strukturerat, genom t.ex. högläsning eller läsförståelse

När det gäller läxhjälp så är “Hjälp till självhjälp” mottot. Vi ska inte lösa uppgifter till någon utan hjälpa dem att förstå uppgifter samt att entusiasmera människor, att de villa lära sig. Vi är medmänniskor inte lärare.

Det är viktigt med tålamod och att vara så pedagogisk man kan. Utgå från personen du sitter med, stressa inte igenom uppgifter. Försöka hitta ingångar, lösningar och anpassa dig efter den nivå som besökaren befinner sig på.

Det kan vara bra att fråga personen vad den studerar och på vilken nivå, för att förstå vilken nivå man ska lägga sig på.