Rättstavning från LIBRIS.
All information om objekt (föremål, foton, byggnader, fornlämningar mm) hämtas från K-samsök.
Kartor från Google maps.
Det finns de som bättre kan förklara begreppet semantik (webb, sökning) än jag. Så det ska jag inte göra.
Däremot vill jag peka på den semantiska söktjänsten Hakia. På vilket sätt den är semantisk vet jag inte. Om semantiken uppstår bara för att det finns människor som bygger upp kunskapen och inte enbart sökrobotar känns lite oklart.
Men, mest intressant är att Hakia ”ger sökresultat från trovärdiga webbplatser som rekommenderats av bibliotekarier”.
Mölndals Stadsbiblioteks webbkatalog + Fråga bibliotekets Svarsbank x semantisk teknologi = framtidens söktjänst. Kankse värt att samverka kring?
I senaste numret av Adriane (nr 55April 2008) skriver Phil Bradley en intressant artikel om hur och varför man kan/ska bygga en egen sökmaskin för sitt bibliotek med hjälp av olika verktyg:
Daniel Forsman på Jönköpings Högskolebibliotek berättar i bloggen betabib om sina försök med att skapa sökwidgets för iGoogle.
”The Jönköping University Library Search widget allows you to create your own search template to some of our most popular databases and services available on the Internet. You can include the widget on any HTML page or export it as a iGoogle gadet.”
SearchTogether är ett verktyg från Microsoft för gemensamma sökningar på nätet. Det fungerar som ett insticksprogram för IE 7 och kräver ett Windows Live-id. Än finns det bara i beta.
Mer info: Technology Review: Searching as a Team: An innovative tool aims to help users search the Internet together.
Något för digitala frågetjänster!
Jag har precis upptäckt Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild.
Här finns närmare 75 000 bilder. Den växer varje år med ca 15 000 bilder varav ca 3000 är nyfotograferade.
Fotografierna är tagna från 1800-talets slut fram till nutid. Motiven är fornlämningar och kyrkor, industrier, arkeologi och flygbilder. Man kan söka genom fritextsökning, objektsökning och avancerat.
Jag provade med
Askersund och fick en massa fina bilder, om man vill kan man lägga en direktlänk till sin sökning, smart! Det funkade igår, systemet verkar lite lynnigt.
Om man söker på bibliotek blir det rentav något Flickr-light över det hela.
Phil Bradley har skrivit en artikel för AltSearchEngines om regionala sökmotorer. Han har i princip finkammat hela värden. Jag konstaterar att han hittat 18 från Nepal, 6 från Laos och hela 24 från Sverige! Danmark har 27, Norge har 34(!) och Finland 20.
USA, Storbritannien, Tyskland och Indien leder sökmotorligan.
Om man vill få mer detaljerad information om förhållanden i olika länder, menar Phil Bradley, att de här sökmototerna mycket väl matchar Google och Yahoo.
Ett sätt att spendera en söndagseftermiddag: den semantiska(?) söktjänsten Oamos gör mig både förvirrad, imponerad och glad.
Via Åke Nygrens bibl.se-blogg.
Nyfiken på att testa lite alternativa sökmotorer?
Kolla in bloggen AltSearch Engines och dess lista på de 100 bästa alternativa sökmotorerna,
Jag är inte säker på vad jag ser och upplever eller vad det kan användas till:
80 million tiny Images – ”visualiserad ordbok”? ”We present a visualization of all the nouns in the English language arranged by semantic meaning. Each of the tiles in the mosaic is an arithmetic average of images relating to one of 53,463 nouns. The images for each word were obtained using Google’s Image Search and other engines. A total of 7,527,697 images were used”
Jag försöker skriva in sökbara ord i sökrutan men det funkar inte. Däremot kan man klicka på klustren av småbilder. ”By clicking on top of the map, you will see the word corresponding to that location, the average image and the first 16 images returned by the image search online tools” – Hmm, funkar inte för mig som jag tänkt iaf.
Universe – skapa ett eget universum att söka information i. Den funkar iaf, ungefär som dansk design: snygg att titta på men vad ska man ha den till egentligen?
We feel fine – An exploration of human emotion, in six movements. Poetiskt, rentav rörande – kräver Java.
mannen bakom Universe och We feel fine heter Jonathan Harris och han berättar närmare på en TED-presentation om vad det handlar om.
Själv är jag helt fascinerad. För mig är det ungefär som med eld, eller som med barkbåtar i vattenforsar på våren, eller för den delen när jag flög första gången (i Second Life). Jag vet inte hur det går till. Men det är fantastiskt att bara titta – och fundera: hur kan man använda det här? Kan det minska orättvisorna i världen? Kan det minska lidande? Kan det öka kunskaper?
Är det bara läckert eller? Kom gärna med synpukter om du vill.