skolbibliotek

Värdens bästa skolbibliotek – utsändningen

Utsändningen från webbinariet med Gustav Fridolin om utredningen om skolbibliotek och läromedel finns nu att titta på i efterhand för oss som inte hade möjlighet till det.

Webbinariet hittar du på Högskolan i Borås webb

Det jag hörde

  • Förskola och vuxenutbildning berörs inte av utredningen, men förslag kan läggas – men inga lagförslag.
  • Utredningen definierar ändamålsenlig skolbiblioteksverksamhet – inte bara språkutveckling och digital kompetens utan även bemanning.
  • Fridolin jämför skolbiblioteken med regleringen av elevhälsan. Typ skolbibliotek är en hygienfaktor för skolorna.
  • Förslag lämnas i januari 2021. Remisstiden från ca februari + tre månader. En ny lag kan ev vara klubbad under året.

Mer att läsa Kalle Güettler, författare: Webinariet med Gustav Fridolin

Om behovet av struktur

Om behovet av struktur i allmänhet och inom skolvärlden i synnerhet – och hur du som jobbar med skolbibliotek kan skapa denna behövliga struktur har Sofia Malmberg skrivit en bok, Struktur men hur? Handbok för skolbibliotekssamordnare. Och nu har den kommit lagom till skolstarten. Sofia Malmberg har skrivit flera böcker om arbete på skolbibliotek.

Förutom en handbok för landets skolbibliotekssamordnare ska boken även kunna användas av rektorer och förvaltningsledning så att kommunerna kan leva upp till skollagens krav och läroplanernas intentioner. Eftersom det är en handbok så innehåller den en hel del handfasta råd för en nyanställd och kanske nyutexaminerad skolbibliotekssamordnare. Jag kan också tänka mig att en del mer erfarna skolbibliotekarier också kan få goda råd eller i alla fall le uppgivet eller igenkännande (”För att skapa goda förutsättningar och en förståelse för ditt uppdrag behöver du informera alla berörda om vad ett skolbibliotek är. Du kommer att behöva göra det många gånger.”) .

Malmberg går igenom hur en kartläggning av en kommuns skolbibliotek kan går till och vad den kan innehålla samt hur den kan ligga till grund för en kommunal skolbiblioteksplan. Här finns också goda råd för hur kartläggningen ska presenteras (prata inte om ”brister”, prata om ”utvecklingsområden”). När Malmberg skriver att en del rektorer tycker att det är jobbigt att kommunens eftersatta skolbibliotek synliggörs i en rapport och att det kan ge starka reaktioner från dem, anar jag att det är hennes personliga erfarenheter som talar. Skolbiblioteksplanen ska vara så kort som möjligt, helst inte mer än 10 sidor menar Malmberg. Målen i planen ska vara konkreta, begripliga och uppföljningsbara.

Ett kapitel handlar om upphandling av digitala bibliotekssystem för skolbibliotek. Lite oväntat i sammanhanget men ett bra stöd för de som står inför ett sådant uppdrag.

Berättelser förändrar!

Läsrörelsen har låtit Olle Nordberg, forskare med speciell inriktning på tonårsläsare och litteraturdidaktik från Uppsala universitet utvärdera projekt Berättelser som förändrar – ett projekt som lyft fram berättande i skönlitteratur i skolan.

Utvärderaren konstaterar att alla medverkande i projektet – elever, lärare, bibliotekarier – har sett ett intresse i att delta och de allra flesta har upplevt att projektet har haft ett positivt inflytande på deras skolor och på dem själva som personer, elever, yrkesutövare och inte minst som läsare. Arbetet med läsning i de skolor som medverkat fortsätter i projektets anda oavsett om det inneburit nya sätt att jobba eller bidragit med ny energi in i ett pågående läsarbete med liknande inriktning.

”De rika exemplen på elevarbeten, utställningar, filmer, bilder och så vidare som rent fysiskt fyllt de medverkande skolornas bibliotek och allmänna utrymmen är ett högst påtagligt led i denna utveckling” menar ytvärderaren.

Att betona den gemensamma läsningen och fokusera på innehållet, inte på läskontroll och betygsättning har fungerat hos de som medverkat i projektet. Projektet har kunnat påverka såväl organisering av pedagogik som litteraturundervisningen i stort. Allra störst betydelse har dock projektet för eleverna. Eleverna lyfter fram det gemensamma arbetet och diskussionerna som något som utmanat och utvecklat deras eget tänkande. Många betonar att boksamtalen hjälpt till i läsprocessen och öppnat för insikten att man kan förstå ett litterärt verk på många olika sätt.

När elevkommentarerna sätts i relation till lärarnas utvärderingar framgår ännu tydligare projektets betydelse för det fortsatta arbetet i klassrummen. Nordberg menar att den allra viktigaste effekten av projektet är att läsupplevelsen verkligen har hamnat i fokus. De flesta ungdomar som deltagit har fått erfara hur det känns att ha en stark läsupplevelse, och hur berikande det är att dela den med andra som läst samma sak. Många elever skriver uttryckligen att de har haft sitt livs största eller första riktiga läsupplevelse under projektets gång.

Ladda ner utvärderingen här.

Skolverket: behov av förtydligande om skolbibliotek i skollagen

Skolverket har nyss släppt sin sin redovisning av uppdraget att se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens i dag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet

Med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget och i de samråd som gjorts presenterar Skolverket ett antal tänkbara åtgärder att gå vidare med:

  • Regeringen kan utreda om skollagen kan förtydligas
    Skolbibliotekens pedagogiska funktion är inte reglerad i skollagen. Den anger endast att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. För att skolbiblioteken på bästa sätt ska användas för att stärka utbildningens kvalitet är det viktigt att skollagen förtydligar att de är en integrerad del i undervisningen.
  • Skolverket bör erbjuda insatser för att stärka skolbiblioteksverksamheten inom de nationella skolutvecklingsprogrammen
    Kunskapen och kännedomen om skolbibliotekens syfte och roll samt om skolbibliotekariers kompetens är låg hos lärare och skolledare. Det finns också ett behov av ökad kompetens hos utbildade skolbibliotekarier för att de på bästa sätt ska kunna bidra till skolans måluppfyllande arbete. För att möta dessa behov kan Skolverket Erbjuda fler insatser för att stärka skolbiblioteksverksamheten inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen. Målgrupperna för insatserna bör vara skolbibliotekarier, skolledare, lärare och huvudmän.
  • Skolverket kan ta fram stödmaterial om skolbiblioteksverksamheten
    I mars 2017 beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar i läroplanerna som tydliggör att skolbiblioteket ska användas som en del i undervisningen. Skolverket bedömer att det är viktigt att huvudmän och skolledare får det stöd de behöver för att kunna tolka dessa nya skrivningar och ta det ansvar som efterfrågas. Skolverket kan därför ta fram stödmaterial för huvudmän och skolledare samt utveckla det befintliga material som finns för lärare och skolbibliotekarier.
  • Statsbidraget till skolbibliotek bör inordnas i det nya statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
    Idag saknas ofta både digitala lösningar, medier och lokaler för skolbiblioteksverksamheten. Dessutom har endast hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär en halvtidsbemanning. Det finns ett behov av en långsiktig finansiering för skolbiblioteksverksamheten. Samtidigt har både Skolverket och andra aktörer konstaterat problem med de många statsbidragen på skolområdet. Skolverket föreslår därför att de medel som idag är beräknade för statsbidraget till skolbibliotek förs till det nya bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (SFS 2018:49).

NSG: En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek

Nationella skolbiblioteksgruppen har uppvaktat SKL med en skrivelse om att skolornas huvudmän ska satsa resurser för att svara mot skollagens krav på skolbibliotek. I skrivelsen heter det att medie- och informationskunnighet  en förutsättning för att eleverna ska klara sin skolgång. Eleverna ska uppnå en hög grad av källkritiskt tänkande, kunna söka och hitta information.
Vidare heter det att  ”MIK är i grunden en läsförmåga för en digital verklighet. Då behövs naturligtvis också grundläggande läsförmåga. Den är en central del av all inlärning i vårt textbaserade samhälle. En skolbibliotekarie i ett välfungerande skolbibliotek ger rektor en av de pusselbitar som behövs. Bibliotekarien har kompetens bland annat inom litteratur och MIK, tillsammans med lärarna kan bibliotekarien arbeta för elevernas måluppfyllelse.”

NSG uppmanar: ”Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar.” – Rimligen borde uppmaningen även gälla ansvariga på friskoleföretagen.

IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek

Ytterligare fördjupning i skolbibliotek: andra upplagan av den internationella biblioteksfederationen, IFLAs, riktlinjer för skolbibliotek finns numer tillgängliga även på svenska. Ladda ner riktlinjerna här.
Riktlinjerna ska ses som ett stöd för argumenteringen för skolbibliotek: ”Målet för alla skolbibliotek är att bidra till utvecklingen av informationskompetenta elever som är ansvarsfulla och etiska samhällsmedborgare.”

Ett annat perspektiv på skolbibliotekarier (US)

Jag förstår att det förra blogginlägget skapat lite uppståndelse. Så det kan var läge för ett annat perspektiv också:

American Association of School Librarians kampanj – let the libraries lead – identifierar bibliotekarier som ledare eftersom hen är den person på skolan som följer alla elever inom varje ämnesområde under hela deras studieperiod. Bibliotekarierna är beredda på att ta rollen som instruerande ledare som kan stå för en meningsfull förändring och utveckling i sina skolor.

”Skolbibliotekarien är en av de få yrkesverksamma inom skolan som ser till hela läroplanen och kan föra klassrummets lektionsplaneringar tillbaka till läs- och forskningsresurser och strategier.”