ROI

Europeana Impact Playbook
Behöver du visa på effekterna och värdet av ditt arbete när du jobbar på bibliotek , museum eller arkiv? Är du nyfiken på vilken effekt ditt dagliga värv har på människors liv? Vill du veta mer om hur museer, bibliotek eller arkiv bidrar till att skapa förändringar? Letar du efter verktyg som hjälper dig att mäta det? 
Då kan du testa Europeanas ”Impact Playbook” som du kan ladda ner här. Det är en ganska konkret handbok med inslag av designtänkande, bästa praktiska exempel, exempel på workshops med mera.

Varje krona satsad på bibliotek ger 2-5 kronor tillbaks till samhället

Begreppet avkastning på investering (Return on Investment, ROI) används ofta för att beräkna och utvärdera en investering, till exempel samhällets investering i bibliotek. PublicLibraryNews har gjort en sammanställning av undersökningar från olika delar av världen som visar på hur mycket ett samhälle tjänar på att det finns bibliotek – i reda pengar.

Räkna ut själv värdet av ditt biblioteksbesök med hjälp av ALA:s Library Value Calculator

Amerikanska LRS (Library Reseach Service) har gjort ett verktyg för att räkna ut ett folkbiblioteks nyttovärde – Return on Investment genom att jämföra med andra (amerikanska) bibliotek.
Man börjar med att välja bibliotekstyp efter 8 ”bibliotekspersona” (jag har inget bättre namn) som stämmer överens med det egna biblioteket.  Det finns personas för stora och små bibliotek. T ex för lilla Fort Morgan PL:

”Fort Morgan Public Library (FMPL) is located on the eastern plains of Colorado. It is organized as a municipal library to serve residents of the town of Fort Morgan. It has a legal service area population of 10,968. It consists of one central library to serve that population. It is funded as a municipal library, but nearly half of its registered borrowers come from outside of the city.

FMPL’s collection includes over 39,000 print volumes, 2,300 audios, 2,600 videos, and 90 periodicals. It also has seven public access computers.”

Sen fyller man i uppgifter om besök, driftskostnader, personalkostnader och inkomster. Man måste ange summan i US dollar.
Klickar på submit och får en siffra på nyttovärdet av biblioteket.

Om folkbibliotekens samhällsekonomiska värde

I samband  med IFLAs årliga konferens i Kapstaden, Sydafrika nästa vecka, presenterar den danska tankesmedjan Fremtidens Biblioteker sin rapport om folkbibliotekens samhällsekonomiska värde, ”Folkebibliotekernes samfundsøkonomiske værdi”. Rapporten fokuserar på främst två analysmodeller. Dels värdet för biblioteksanvändare och icke-användare, dels effekten på samhällsekonomin genom kompetenslyft.

Det forskarna tittat på är bland annat hur mycket medborgarna värdesätter de danska biblioteken, hur mycket är de villiga att betala? Resultatet visar på att danskarna är beredda att betala upp till 4 miljarder danska kronor för sina bibliotek. Det är betydligt mer än de 2,5 miljarder kronor som  de nu beatlar via skattsedeln. Och det intressanta är att denna villighet gäller även de som inte använder sig av biblioteken.

Därtill kommer det samhällsekonomiska värdet som bibliotekens läsfrämjande arbetet mot barn genererar. Enligt forskarna står värdet för det arbetet för 0,1% av landets BNP, vilket innebär ett värde på 2 miljarder kronor för ökat välstånd i samhället.

Bibliotekens arbete med att motverka det digitala utanförskapet är ytterligare exempel som visar på deras samhällsekonomiska värde. Det innebär såväl offentliga besparingar som privata vinster på mellan 100 – 200 miljoner kronor årligen. Eller mer.

Rapporten föreslår att folkbiblioteken bör inrikta sin verksamhet än mer mot sina kulturella och sociala fördelar. Set skulle kunna handlar om att optimera värdet av bibliotekets fysiska plats. Utöver det finns en stor potential att stärka segmenten för läslust och lärande.

Bibliotekens socio-ekonomiska värde (ES)

Spanska FESABID (federationen för arkiv, bibliotek, museer och dokumentation) har precis släppt en analysrapport om det socio-ekonomiska värdet av bibliotekens informationsservice:  Study of the Economic and Social Value of Information Services: Libraries. (Ja den är på engelska!) Även om rapporten primärt behandlar spanska förhållanden så är det kul att jämföra med Sverige:

”Both non-users and users associate libraries with literature, books and book loans. Among young users, they are also seen as places to revise for exams, do coursework and meet friends. In parallel, libraries are becoming  increasingly associated with the Internet and are perceived as places from which to access the web or in which  to use a computer to combine the material available in the library with information found on the Internet. Wi-Fi  access is one of libraries’ most attractive features, especially among immigrants and new users.”

Det finns också en hel del att fördjupa sig i:

  • Beräknad samhällsvinst för de spanska biblioteken (return on investment, ROI): mellan€2.80 och  €3.83 per investerad euro.
  • Den genomsnittliga biblioteksbesökaren (folkbibliotek) värderar de bibliotekstjänster hen använt sig av till €17.70/månad. Motsvarande för universitets- och forskningsbibliotek uppskattas till €28.20/månad.
  • Biblioteken påverkar företagandet i omgivningen positivt! Nästan hälften av de spanska biblioteksbesökarna kombinerar besöket med att uträtta mindre ärenden vilket genererar en uppskattad inkomst för lokala försäljade på ca 1.29 miljarder euro per år.

Gästbloggare: Zuzana Helinsky

Roi – Kungen av Asien

För en månad sedan återvände jag från en resa till Asien. Där träffade jag bibliotekarier i Korea, Vietnam, Filippinerna och Japan som deltog i en serie workshops som kallas Library Connect och som anordnades av förlaget Elsevier. Jag hade nöjet att hålla föreläsningar om marknadsföring på biblioteket, prata med bibliotekarier och lära mig mycket om det dagliga biblioteksarbetet i Asien.
Det var naturligtvis mycket intressant. Jag var glad över intresset för marknadsföring, främst det stora intresset för intern marknadsföring, dvs ” marknadsföring riktad till ägare ”. Det gäller alltså att få fram vårt budskap till beslutsfattare, de som styr vår budget och därför vårt öde.

 Metoden för marknadsföring varierar i olika bibliotek, varje bibliotek är unikt, men att marknadsföra sig internt är absolut nödvändigt därför att det inte är säkert att bibliotekens ägare vet vad som görs och varför.
Jag blev förvånad över hur långt  biblioteken i Asien har kommit i detta avseende.
ROI betyder ”Return on Investment” och är en metod där man jämför nettovinsten av ett projekt med dess totala kostnader. Man får alltså fram förhållandet mellan vinst och investeringar.
Det är detta ägarna är intresserade av och det är ett språk de förstår. Men hur mäter man nettovinsten på ett bibliotek? Många universitetsbibliotek runt om i världen har arbetat med denna fråga under några år, dock inte alla. Även i Asien diskuterar bibliotekarier olika sätt att mäta avkastning på investeringar på biblioteket. Det är kanske lite lättare för universitetsbiblioteken, som  till exempel kan mäta hur många av citaten som kommer från elektroniska källor (för att få bra argument för att motivera inköp av elektroniska resurser, som nästan alltid verkar vara för dyra i inköp för människor utanför biblioteket.)
Man kan också se hur många arbetstimmar som ett bibliotek sparar för forskare (genom att hjälpa dem att finna och läsa artiklar); eller  hur många procent av universitetsanställda /forskare som använder sig regelbundet av biblioteket; eller, hur ofta citat i universitetspublikationer kommer från biblioteket.
Det är svårare att mäta allt detta på folkbibliotek, men i Korea finns exempelvis en undersökning i vilken bibliotekets användare har tillfrågats om hur mycket de skulle vara villiga att betala för böcker/ DVD/talböcker eller tjänster. Summan av detta jämförs med den årliga kostnaden för biblioteket, inklusive förvärv. (ROI) blir 3,5 – 4%.
I de nordiska länderna diskuteras de positiva effekterna på medborgarnas hälsa i stad/kommun av tillgång till kultur. Vidare diskuteras  bibliotekens inverkan på den allmänna utbildningen för kommunens invånare. Bättre  allmänutbildning har en enorm potential eftersom bättre utbildning ger bättre förutsättningar  för ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. 
Det finns inte så många studier ännu, men det måste vara värdefullt att  bibliotekens huvudmän genom intern marknadföring görs medvetna om bibliotekens verksamhet.


Andra intressanta intryck och observationer från Asien:

Jag blev mycket imponerad av bibliotekens kreativitet och där skulle jag vilja framhålla biblioteken på Filippinerna, där inte ens en tyfon kunde stoppa bibliotekarier från att komma till Library Connects möte. Hela Manila stod stilla, elektriciteten var avstängd, men arrangörerna och deltagarna satte sig tillsammans inne i biblioteket där vi kunde använda generator och där vi höll workshopen medan hela universitetet var helt mörkt.
I alla länder väckte min fråga om man får lov att använda mobil på biblioteket stor munterhet. I Korea sammanfattade en bibliotekarie den asiatiska inställningen till mobiler: ”Om vi tar mobiler från folk kan vi omedelbart stänga biblioteket, ingen kommer till ett ställe som förbjuder mobiler”.
På många bibliotek i Japan, bärs uniformer endast av kvinnliga anställda. Manliga anställda har på sig vanliga kostymer.
Twitter är älskad och används mycket på bibliotek för snabb kommunikation med kunder och bland kolleger. Japanska och koreanska språket använder tre gånger färre ord än i svenskan, eftersom de använder tecken (ett tecken för ca 3 ord).
För japanska bibliotek är Facebook en självklarhet eftersom över 2 miljon japaner är anslutna till Facebook. Särskilt för en yngre generation är det förmodligen en av de viktigaste formerna av kommunikation precis som i Europa.
Ett intressant sätt att marknadsföra sig bland nya studenter fann jag på ett bibliotek i Japan.: Bibliotek anordnar turer till bokhandeln där de nya studenterna  kan välja de böcker de vill ha och biblioteket köper sedan in enligt deras önskemål.  Det finns några få begränsningar, exempelvis modetidningar, kvällstidningar och serietidningar.
I Korea hörde jag talas om en programvara som tillåter läsarna att se vilka böcker de lånat och hur många. Programmet är i form av ett akvarium, där varje lån förvandlas till en fisk. Är man en flitig låntagare, växer fisken och den som får den största fisken kan ta emot ett pris eller få en annan belöning, till exempel visas hans eller hennes namn på bibliotekets monitor.

 Och sist, nästan alla kvinnliga bibliotekarier som jag träffade i Asien bar inte bara höga klackar, utan skorna var i silver, guld, eller åtminstone dekorerade med glassmycken.

Mer om ROI på kursen den 17 december i Stockholm http://www.zuzh.com/svenska/kurser/mf-roi/marknadsforing-roi.html

Zuzana Helinsky, zh Consulting