regional biblioteksverksamhet

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen

Kulturdepartementets analys av kultursamverkansmodellen  Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop – Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen, har precis kommit. Intressant läsning för de som är intresserade av regional biblioteksverksamhet (Min kursiv):

Särskilt om regional biblioteksverksamhet
Läs- och litteraturfrämjande verksamhet ingår sedan 2015 tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten som ett ändamål inom kultursamverkansmodellen. Kulturutskottet pekar i sin uppföljning på att biblioteksverksamhet måste förhålla sig till bibliotekslagen (2013:801) som delvis pekar i motsatt riktning mot kultursamverkansmodellens decentraliseringstankar och möjlighet till regional variation. Bibliotekslagen betonar i stället vikten av nationell samverkan och samordning av det allmänna biblioteksväsendet.
Svensk biblioteksförening har också uppmärksammat frågan i sin rapport Den osynliga handen – regionbiblioteken i modellen från 2016.
Bedömningen är att kombinationen av en decentraliserad medelsfördelning, som kultursamverkansmodellen är ett exempel på, och lagreglering på vissa avgränsade men centrala områden skapar en rimlig avvägning mellan olika intressen. Regeringen har uppdragit åt Kungl. biblioteket att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet (dnr Ku2014/01693/KI och Ku2015/00747/KI). Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Kungl. biblioteket ska lämna en fördjupad delredovisning av uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi senast den 1 oktober 2017. En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2019. Mot bakgrund av uppdraget till Kungl. biblioteket finns det anledning att avvakta myndighetens redovisning, för att därefter kunna bedöma konsekvenserna för den regionala biblioteksverksamhetens roll inom
kultursamverkansmodellen. Under perioden 20172020 beräknas 5 miljoner kronor årligen
tillföras kultursamverkansmodellen för litteratur- och läsfrämjande insatser i samband med skollov (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).

Läns- och Regionbiblioteken i samverkansmodellen

2009 beslutade riksdagen om kultursamverkansmodellen – en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Det regionala inflytandet skulle öka, samtidigt som ansvars- och rollfördelningen mellan nationell, regional och lokal nivå skulle bli tydligare, var tanken. Sedan 2013 är alla län utom Stockholms län med i modellen.
Lagom till julen 2015 kom en uppföljning och utvärdering av samverkansmodellen, så här långt. Det var självaste riksdagens kulturutskott som tagit initiativet till undersökningen, Är samverkan modellen? En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen.

Eftersom jag är involverad i regional biblioteksverksamhet är jag mest nyfiken på hur utredarna beskriver just den delen av kultursamverkan.

I sin uppföljning har kulturutskottets arbetsgrupp  uppmärksammat att den regionala biblioteksverksamheten har en annan utformning än andra kulturområden; de regionala biblioteken är inte kulturskapare så som bild- och filmkonst är och har heller till skillnad från t ex scenkonst och museer ingen publik verksamhet.
Biblioteksområdet har också bibliotekslagen att förhålla sig till. Lagen lyfter fram även andra aspekter av biblioteksverksamhet än att biblioteken förväntas fungera som kulturinstitutioner. Lagen pekar, enligt utvärderarna, delvis i motsatt riktning mot samverkansmodellens decentraliseringstankar genom att mer betona nationell samverkan och samordning. Om kulturutredningen och därmed kultursamverkans-modellen lyfter ”asymmetri” i kulturutbuden mellan regionerna, så präglas biblioteksverksamheterna av ”likvärdighet”. Bibliotekslagen är därtill den enda lag som pekar ut en samhällsinstitution som ska arbeta med kultur (§ 2) – ingen annan kulturform har det lagstödet. Museerna kanske får det med bibliotekslagen som förebild, men det är en annan historia.
Utredarna konstaterar även att den läs- och litteraturfrämjande verksamheten saknar en tydligt utpekad institutionell eller verksamhetsmässig anknytning. Stöd till läs- och litteraturfrämjande verksamheter ingår i modellen via kulturrådet till biblioteken och förlagen för bokutgivning, men inte som  stöd till författare.

Kulturutskottets utredare menar att det är viktigt att fortsätta följa frågan om vilka konsekvenser samverkansmodellen får för bibliotekens möjligheter att följa bibliotekslagen samt möjligheten för KB att utöva nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Samverkansmodellen har utvidgats genom att den läs- och litteraturfrämjande verksamheten förts in i området. Gruppen menar att det är viktigt att följa upp hur dessa delar fungerar inom modellen.

Slutsatser från utvärderingen:

  • Ansvarsfördelningen mellan Kulturrådet och KB upplevs som tydlig
    KB har infrastrukturfrågorna och Kulturrådet läsfrämjandeområdet. Även om Kulturrådet och KB har ingått ett samverkansavtal om frågor som är gemensamma för de båda myndigheterna kan det finns en gränsyta som kan bli otydlig för andra berörda aktörer. [Min anm: T ex hur laguppdraget kvalitet (KB) förhåller sig till folkbibliotekens läsfrämjande uppdrag (Kulturrådet).]
  • Biblioteken är en del av den regionala kulturen
    Biblioteken har blivit en del av det regionala kulturarbetet och att kan arbeta mer gränsöverskridande tillsammans med andra kulturområden. Kulturplanerna har haft en positiv effekt på de regionala biblioteksplanerna.
  • Svårt med nationella satsningar
    Det kan vara svårare att göra nationella satsningar när den regionala biblioteksverksamheten ingår i samverkansmodellen. Om KB identifierar behov och lösningar där delar av resurserna ligger på den regionala nivån, behöver KB få en acceptans i prioriteringen från regionerna. Två av informanterna (Malmö Stad och Svensk Biblioteksförening) efterlyser bättre förutsättningar för samordning mellan den lokala, regionala nivån och den nationella nivån.
  • Det tredje området har delvis olika mål (Det tredje området innefattar Regional biblioteksverksamhet och litteratur. och läsfrämjande)
    Informanterna har kommenterat att  biblioteken till skillnad från författarna inte kulturskapare. Författarna har inte – som exempelvis museerna eller scenkonsten – någon institution där kulturskapare och medborgare möts. Regional biblioteksverksamhet har heller ingen publik verksamhet och syftar framför allt till att stödja folkbiblioteken och innebär oftast inte att det skapas en kulturupplevelse eller erfarenhet. Regionbiblioteksverksamheten är därför svår att hantera som ett konst- och kulturområde´i samverkansmodellen.
    Intressant är Biblioteksföreningens analys: En möjlig effekt av kultursamverkansmodellen är att såväl regional som lokal biblioteksverksamhet mer och mer betonas utifrån ett kulturperspektiv. Detta trots att bibliotekslagen gett biblioteken ett mer mångfacetterat och brett uppdrag än att enbart vara en kulturinstitution. De regionala och lokala biblioteksplanerna blir tillsammans med den nationella biblioteksstrategin därmed mycket viktiga för att balansera kulturplanerna.
    Kulturrådet konstaterar att samverkansmodellen inte tillfördes några nya medel när litteratur- och läsfrämjande lades till. De menar att det krävs
    förstärkt finansiering från statligt håll för att skapa möjlighet för lokal och regional utveckling. Anslaget bör tillföras 30 miljoner kronor för litteraturen som nytt område inom kultursamverkansmodellen – annars kan regionerna komma att finansiera litteratursatsningar genom att omprioritera
    från andra konstområden eller minska sina ambitioner inom området.
  • Regionala biblioteksverksamhetens organisatoriska hemvist
    Biblioteksföreningen menar att det sannolikt finns bättre organisatoriska hemvister för den regionala biblioteksverksamheten. (Och det ska bli intressant att se om den påståendet kommer att följas upp på något sätt.)
  • Modellen har förändrat konsulentrollen
    KB beskriver en utveckling mot att bibliotekskonsulenter tas bort och ersätts av tjänstemän med mer generell kompetens. Om det saknas kulturchefer med intresse för eller kunskap om bibliotek kan det vara svårt att få gehör för bibliotekens särskilda behov. Likaså har KB upplevt att deras eget samarbete med den regionala nivån försvåras när det saknas en särskild tjänst med inriktning på biblioteksfrågor med tillräckligt mandat.

Mina kommentarer till slutsatserna

  • Till Biblioteksdagarna kommer Barbro Thomas att lämna en rapport som hon skrivit på Svensk Biblioteksförenings uppdrag – den handlar om huruvida de regionala biblioteksverksamheterna blev vinnare eller förlorare i samverkansmodellen. Vad tror ni?
  • I Kulturplanen för Örebro län lyfts frågan om det litteraturfrämjande uppdraget: ”Litteratur är ett nytt område inom samverkansmodellen. Det har lyfts in i modellen utan ny finansiering. Den största utmaningen i nuläget handlar därför om att utreda hur en utveckling inom litteraturområdet skulle kunna se ut i vårt län, samt vem som bör ha det ansvaret och med vilka medel. Även om Regionbibliotekets uppdrag tangerar litteratur genom läsfrämjandearbete, kan ansvaret för konstformen litteratur inte automatiskt läggas på Regionbiblioteket. Regionbibliotekets lagstadgade kärnverksamhet handlar om att ge stöd till folkbiblioteken. Att utarma det uppdraget skulle innebära negativa konsekvenser för länet.”
  • Malmö kulturförvaltning pekar på problem med att endast vissa delar av bibliotekens uppdrag ingår i modellen och att minskad specialkompetens får konsekvenser.

Om de regionala biblioteksverksamheterna

Inom ramen för analysen av samverkansmodellen har Statens kulturråd lämnat gjort en uppföljning om vad som skedde ute i regioner och län (utom Stockholms län, som inte är med) inom kulturområdet under 2013. Här kan ni också hitta länkar till respektive regions beskrivningar av den egna verksamheten.

I uppföljningen finns också ett kapitel som behandlar de regionala biblioteksverksamheterna (s 62-70).

Från uppföjningen

  • regionbiblioteken (förutom Stockholm) omsätter ca 125 miljoner kronor årligen.
  • 7% av verksamhetskostnaderna bekostades av EU – 2013 var året då länsbiblioteken bedrev fler ESF-projekt.
  • 103 årsverken fanns på länsbiblioteken
  • Det interkulturella arbetet är överlag svagt beskrivet inom den regionala biblioteksverksamheten.

Regionala biblioteksarbetsuppgifter 2013:

  • Kvalitets- och metodutveckling
  • Stöd för lokalt arbete med biblioteksplaner
  • Kompetensutveckling
  • Digital delaktighet
  • Läs- och litteraturfrämjande
  • Barn och ungas rätt till kultur
  • Internationell kulturverksamhet
  • Interkulturell kulturverksamhet

 

Pojkars läsning

Young Man With a Book

Läsning och litteratur är enligt Bibliotekslagen en grund för folkbibliotekens verksamhet. Barn och unga är därtill prioriterade målgrupper såväl i nuvarande som kommande biblioteksplaner för Örebro kommun och för Örebro läns landsting. Barn och ungas läsning är ett utpekat utvecklingsområde i Örebro läns landstings kulturplan.

Länsbiblioteket i Örebro län har av Kulturrådet beviljats medel för en förstudie om pojkars och unga mäns läsning. Förstudien har syftat till en ökad kunskap så att förutsättningarna ökar för att framgångsrikt genomföra en längre marknadsföringskampanj. Syftet med en sådan marknadsföringskampanj skulle vara att förändra attityden till litteratur, läsning och bibliotek hos unga män och pojkar 13-25 år.

Förstudien har genomförts av Marianne Redman, bibliotekarie på Örebro Stadsbibliotek, genom inläsning av forskningsresultat och analys av andra, genomförda läsfrämjandeprojekt. Denna kunskapsbas har kompletterats av intervjuer med studieförbundspersonal och bibliotekspersonal. Med hjälp av utrednings- och undersökningsföretaget Markör genomförde förstudien telefonintervjuer och fokusgrupper med representanter för målgruppen, pojkar och unga män. Förstudien kan laddas ner här.

Under hösten 2013 har frågan om ungdomars läsförmågor och litteraturens ställning i samhället ytterligare aktualiserats genom Litteraturpropositionen ”Läsa för livet” och den senaste PISA-undersökningen. För oss på Länsbiblioteket i Örebro län kommer därför föreliggande rapport och kunskapsunderlag att ligga till grund för framtida prioriteringar. Inte minst i ljuset av det uppdrag som landstingen föreslås få genom att litteratur- och läsfrämjande från och med 2015 bör ingå som ett av de områden som kan tilldelas statligt stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Genom förstudien har vi identifierat ett antal konkreta ingångar i utvecklingsområdet och en rad utmaningar för såväl folkbibliotek som folkbildning:

  • Till att börja med krävs strukturerad samverkan med och mellan folkbildningens olika aktörer, men också med skola, fritidsgårdspersonal, föreningsliv, idrottsrörelsen och andra som möter pojkar och unga män.
  • Enligt killarna i telefonintervjuerna försvann läslusten på högstadiet. Det finns säkert flera orsaker till det; konkurrens om tiden anges som en av de viktigaste faktorerna för icke läsare. Men man kan också fundera på skolans roll.
  • De nya medieformaten som datorspel, tevespel kräver och utvecklar nya litraciteter och läsarter hos sina användare. De kräver också nya kunskaper hos vuxensamhället. Medierna finns redan ofta på biblioteken, men hur kan de kopplas till läsandet?
  • Hur ska via arbeta för att undvika kortsiktiga lösningar? Vad ska killarna läsa när de läst klart böckerna om Zlatan eller Petter?  Det behövs fler författare som skriver spännande och underhållande för den här målgruppen.
  • Killarna i telefonintervjuerna är inga e-boksfantaster. Andra undersökningar har visat på att det är de vana läsarna som också läser e-böcker. Hur kan e-böcker vara en ingång för en läsointresserad målgrupp?
  • Det tysta, egna läsandet är en tämligen asocial aktivitet om man jämför med att titta på videofilmer eller tevespel. Vilka modeller och metoder för social läsning kan stimulera?
  • Traditionellt grundarbete i form av uppsökande biblioteksverksamhet riktad mot målgruppen i form av bokprat på skolor, fritidsgårdar, i samband med träningar, på ungdomscaféer av kunniga och entusiastiska läsförmedlare där killarna upplever att de får rätt bok i rätt genre vid rätt tillfälle.
  • Viral marknadsföring. Använd YouTube eller så kallade memes för att nå målgruppen. Traditionell marknadsföring som bio och tevereklam, affischer på stan kan möjligen fungera kompletterande.
  • Stimulera till lästips från de personer som killarna har mest förtroende för: kompisarna, föräldrarna – inte minst papporna, föreningsledarna. De ungdomar vi frågat i intervjuer och fokusgrupper genomskådar kampanjer där kändisar uttalar sig om läsningens välsignelser. Reklam på Facebook är de blinda för påstår de.
  • För att behålla ett läsintresse måste vi börja med de yngsta barnen. Det kanske till och med är så att vi pratar om en förlorad generation. Det finns signaler om att även tjejerna slutar läsa.
    Därför får vi inte glömma att ha fokus även på de allra minsta barnen så att de får med sig en positiv läsupplevelse från första början.
  • Varje marknadsföring innehåller ett löfte till dem som marknadsföringen vänder sig till. Vad kommer det att betyda för biblioteken om de utlovar en hög servicenivå till pojkar och unga män? Kommer det att påverka medieurval, personalens kompetenser eller bibliotekslokalernas utformning? Vill biblioteken verkligen ha ett gäng som inte alltid är tysta, som inte alltid är väluppfostrade, som inte alltid är luktfria som nya besökare på biblioteken?
    Vågar biblioteken marknadsföra sig?

Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse

Regionbibliotek Stockholm har gett i uppdrag till forskaren och läraren på Södertörns högskola, Pamela Schultz Nybacka, att skriva en rapport utifrån  Regionbibliotekets Projekt Kompetensen, Att hantera den dynamiska kontrasten mellan tradition och förnyelse.  Hon har undersökt bibliotekets möte med en förändrad omvärld och bibliotekariernas engagerade sökande efter grunden för den professionella kompetensen. Bilden som träder fram är behovet av en bibliotekarie som inte bara är kompetent, utan också uppvisar klokskap inför en tvetydig verklighet.

”Sammantaget tyder studien på att det inte är ett enda skifte inom biblioteksvärlden, från ett tillstånd till ett annat, utan att biblioteken agerar i ett dynamiskt kraftfält och på en och samma gång hanterar dubbla verkligheter. Det är alltså inte fråga om en rörelse från tradition till innovation, utan om en parallell utveckling av tradition och innovation.”

Ladda ner rapporten här!

Ny rapport om samverkansmodellen och de regionala biblioteksprioriteringarna

Svensk Biblioteksförening har bett Annette Johansson att analysera första generationens regionala kulturplaner, som genomförs i den s.k. samverkansmodellen, ur biblioteksperspektiv i rapporten Verka samman.

Rapporten syftar till att undersöka hur bibliotekens intressen tagits tillvara i de regionala kulturplaner som antogs 2010 inom ramen för samverkansmodellen. Repporten vill ge svar på frågor som. Vilken effekt har modellen haft för bibliotekens intressen? Vilka biblioteksfrågor prioriteras i kulturplanerna? Överensstämmer de regionala prioriteringarna med förväntningarna på en nationell biblioteksutveckling?

Den är naturligtvis av stort intresse för oss som precis formulerat våra kulturplaner och kanske än mer de regioner som än inte formulerat sina planer än. Rapporten ger några intressanta råd, det är dock lite oklart till vem råden riktar sig till. Jag kan tänka mig att råden är relevanta för såväl de kultur- och biblioteksansvariga i kommunerna som vill vara med och påverka innehållet i landstingens kulturplaner som  för oss som ansvarar för genomförandet av kulturplanerna  på den regionala nivån. Nu skulle vi väl ha haft de här råden för ungefär ett år sedan om de hade varit riktigt verkningsfulla. Å andra sidan ska ju planernas revideras allteftersom.
Det skulle vara intressant att följa upp hur regionerna jobbar för att genomföra  de utvecklingsområden som tagits fram för biblioteksverksamheterna.

  • Kräv en lokal strategisk plattform

Se till att det finns en lokal biblioteks- eller kulturplan att utgå ifrån. Då finns biblioteken redan inskrivna i en lokal infrastruktur, som kan vara utgångspunkten i samtalen om den regionala infrastrukturen.

  •  Tänk smart

Se den regionala kulturplanen som en möjlighet att sätta frågor på den politiska agendan. Det som står i planen är det politikerna prioriterat och faktiskt beslutat.

  • Blicka framåt

Problematisera inte, utan framhåll det som är möjligt att uppnå, inte att utlåningsstatistiken minskar.

  • Var tydlig

Det räcker inte med att prata allmänt om bibliotekens nödvändighet utifrån ett demokratiskt perspektiv. Tala istället om vad biblioteket kan bidra med, utifrån de nationella kulturpolitiska målen. T.ex. vad biblioteket kan göra för att fler barn och unga ska få tillgång till litteratur eller på vilka sätt bibliotek medverkar till en ökad kunskap och användning av digitaliserade samhällsresurser.

  •  Vänd på perspektivet

Tala om på vilket sätt biblioteket gagnar regionens intressen, inte vad biblioteket behöver av regionen.

  •  Var konkret

Välj ut ett par viktiga frågor och fokusera på dem. Visa vad som blir skillnaden om biblioteket medverkar eller om det inte gör det.

  •  Beskriv hur biblioteket samverkar

Samverkansmodellen kräver att olika aktörer samverkar. Det gör biblioteken och med många olika aktörer. Synliggör det!

  •  Bjud in dig själv om ingen annan gör det

Se till att du är med i samtal på ett tidigt skede.

  •  Inspirera

En kulturplan är något som skapas tillsammans med andra. Bidra med det du kan.

Ett intressant citat från rapporten:

”I samtalen med de statliga aktörerna framgår att det finns både förväntningar och avund på varandra. Kulturrådet tycker att KB har en enorm tillgång till personella resurser, medan KB tycker att Kulturrådet har de ekonomiska resurserna. Detta sneglande på varandra gagnar inte en nationell biblioteksutveckling, utan här krävs en hyggligt stor insats från båda parter för att se hur myndigheterna kan komplettera varandra, utifrån de olika kompetenser och resurser de tillsammans förfogar över.”

Mer om rapporten i SR Kulturnytt

Biblioteken och samverkansmodellen – digital delaktighet, läsfrämjande och biblioteken som mötesplatser

Kulturrådet har fördelat årets verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet. Totalt rör det sig om 1,2 miljarder kronor. Det är andra gången bidragen fördelas enligt kultursamverkansmodellen. I år är 16 av 21 landsting/regioner med i modellen. Några är med för första gången.

Vad säger sig då landstingen och regionerna vilja göra när det gäller biblioteksverksamheterna? Jo, det är mycket kring digital delaktighet, läsfrämjande och biblioteken som mötesplatser. (Det är som om jag kunde ha skrivit en del av det här själv!)

Blekinge län:
Inom biblioteksområdet bedrivs bland annat arbete kring läsfrämjande, digital delaktighet och webbtjänster. En bibliotekswebb, gemensam med Kronobergs län, kommer att stärka läsfrämjandearbetet och biblioteket som informationsresurs. Blekinge har även som ambition att utveckla en strategi för litteratur och berättande.

Jämtlands län:
Inom biblioteksområdet bedrivs bland annat arbete kring läsfrämjande, utveckling av biblioteket som mötesplats och i interregional samverkan utvecklas den digitala delaktigheten. I planen betonas vikten av att barn och unga ges möjlighet till språk och läsutveckling. Jämtlands läns landsting har även ambitioner om att stärka litteraturens ställning och synliggöra litteraturen som konstnärligt uttryck.

Jönköpings län:
Inom biblioteksområdet bedrivs bland annat arbete kring läsfrämjande, digital delaktighet och biblioteket som . För att främja barns och ungas språkutveckling och lust till läsande avser Jönköping att göra en kartläggning avseende samverkan och nätverk i länet. Jönköpings län vill även lyfta litteraturen som konstform och ta fram en strategisk plan för biblioteksverksamheten.

Kalmar län:
Inom biblioteksområdet bedrivs bland annat arbete kring läsfrämjande, digital delaktighet och livslångt lärande och utveckling av skolbibliotek. Man avser också att fördjupa arbetet med barns och ungas medievärldar och lärande frågor. Kalmar har även för avsikt att utreda förutsättningarna för litteraturens roll som konstform.

Kronobergs län
Länsbibliotek Sydost arbetar bland annat med att utveckla bibliotekens roll som lärcentrum, fysisk mötesplats och arenor för digital delaktighet. Man stödjer samverkan mellan folk- och skolbibliotek och samordning av medieförsörjningsfrågor. Landstinget Kronoberg lyfter litteratur och berättande och prioriterar ett utvecklingsarbete för att skapa en plattform för det fria ordet, bland annat genom satsningar på berättande och fristadsförfattare.

Sörmlands län
Inom biblioteksområdet finns ambitioner om att lyfta arbetet med litteratur som konstform. Länsbiblioteket Sörmland arbetar aktivt för att främja demokrati och minska utanförskapet genom projekt kring läsande, digital delaktighet och biblioteken som kulturella mötesplatser. Att stärka barns och ungas läsande är en av flera utvecklingsinsatser som planeras inom läsfrämjandeområdet. En utveckling av biblioteksrummet för att stimulera läsning och berättande är en prioriterad uppgift.

Västerbottens län
Länsbiblioteket i Västerbotten stödjer kommunbiblioteken i frågor kring arrangörskap, läsfrämjande, kompetens och teknikutveckling. Exempelvis bedrivs ett läsfrämjande projekt med internationella samarbetspartners. Att stärka det litteraturfrämjande arbetet i länet, speciellt med utgångspunkt i de västerbottniska författarna, och utveckla medieutbudet på samiska och övriga nationella minoritetsspråk lyfts som prioriterade utvecklingsområden.

Västernorrlands län
Inom biblioteksområdet bedrivs bland annat arbete kring läsfrämjande, digital delaktighet och digitala samverkanslösningar. Landstinget i Västernorrland vill även utveclda arbetet med litteratur och skrivande, barns och ungas skapande och tillgång till litteratur och media.

Västmanlands län
Inom biblioteksområdet prioriteras bl.a. att stödja utvecklingen av biblioteken som kulturella mötesplatser och utveckla metoder för folkbibliotekens arbete med lässtimulans och livslångt lärande. Man vill även utveckla det interregionala samarbetet för att skapa en funktionell biblioteksregion. Bibliotekskonsulenterna har en strategisk funktion i biblioteksutvecklingen bl.a. inom områden IT, media och barn och unga.

Örebro län
Inom biblioteksområdet prioriteras att överbrygga den digitala klyftan, barn och ungas läsning samt att stödja utvecklingen av biblioteken som kulturella mötesplatser. Örebro önskar även främja litteraturen som konstform och skapa en strategi för områdets fortsatta utveckling. Det interregionala samarbetet ses som grundläggande och landstinget avser att tillsammans med näraliggande län utveckla en funktionell biblioteksregion.

Östergötlands län
Den regionala biblioteksverksamheten arbetar för att utveckla samverkan för att öka kvaliteten och tillgängligheten till bibliotekens tjänster, speciellt med fokus på jämlik tillgång, digital delaktighet och livslångt lärande. Man samverkar även med andra aktörer inom kulturområdet för att stimulera intresset för litteratur, läsning, och eget skapande. En ny regional
bibliotekswebb och gemensamt biblioteksdatasystem ska bredda utbudet och öka tillgängligheten.

Om regional bibliotekssamverkan i Norden



Norge

I Norge har de fyra fylkesbiblioteken i Vestfold, Østfold, Akershus och Buskerud fått projektmedel från Nationalbiblioteket för att utreda ett framtida regionalt samarbete.

Projektet har fokus på

  • nätverk och partnerskap
  • samarbete regionalt över sektorsgrenser eller förvaltningsnivå
  • samordning av biblioteksnätverket

Målet for projektet är att utreda nya möjligheter och metoder för framtida regionalt samarbete mellan fylkesbibliotek runt Oslofjorden.

Sverige

I Sverige finns sen tidigare av huvudmännen formaliserad regional samverkan om länsbibliotek mellan Blekinge  län och Ktonobergs län som bildar Länsbibliotek Sydost.  Man har också här ett fördjupat samarbete med Länsbibliotek Kalmar.
Avtalsreglerad samverkan finns också sedan 2009 mellan Länsbiblioteket i Örebro län och Länsbibliotek Västmanland, som utgör något sonm vi kallar Regionbibliotek Örebro-Västmanland. En gemensam regional biblioteksplan är grund för prioriteringar och verksamhetsplaner. 
Det finns också en avsiktsförklaring mellan landstingen i Stockholms län, Sörmlands län, Västmanlands län och Örebro län om fördjupad samverkan. Verksamhetsansvariga har pekat ut regional biblioteksverksamhet som ett sådant utvecklingsområde
Ytterligare ett exempel på formaliserad regional bibliotekssamverkan är den avtalsreglerade samverkan som finns mellan Länsbibliotek Uppsala och Länsbibliotek Gävleborg som numer fungerar som Länsbibliotek Gävleborg Uppsala. Samverkan utgår från ett tvåårigt projekt som utvärderas kontinuerligt.

5. Utveckla arbetsmetoder för bibliotekens läsfrämjande verksamhet

Detta är är strategi nr 5 i förslaget till regional biblioteksplan för Örebro län och Västmanlands län.  Även om jag inte är säker på om strategin överlever till nästa nivå i arbetsprocessen, men visst, jag är ganska nöjd med formuleringarna:

Dagstidningar, TV, radio och bokförlagen utmanas av nya medieformat. Tillgången till upplevelser, information och kunskaper blir alltmer lättillgänglig och samtidigt mer komplex. Allt finns sökbart på nätet, samtidigt som det upplevs svårt att hitta det som verkligen är relevant. Att media tillgängliggörs i många olika format får till effekt att mediekonsumenten, bokälskaren, filmfantasten behöver nya kunskaper och kompetenser om hur man använder de ständigt förändrade formaten. Producenter och konstnärer måste förhålla sig till medielandskapets förändringar när det gäller skapande, konsumtion och upphovsrätt.

Samtidigt skapar den digitala utvecklingen förutsättningar för nya mötesplatser, mötesformer och samtalsformer. En del är rent virtuella, andra är beroende av virtuella sammanhang.

Detta får till effekt att användningen av bibliotekets utbud och tjänster förändras. Känd och traditionell verksamhet efterfrågas inte i samma utsträckning som tidigare. Biblioteksbesök och utlån minskar, trots att läsning är på ungefär samma nivå som förr. Kulturvanor som biblioteksbesök och läsning är i hög utsträckning präglade av klasstillhörighet och utbildningsnivå men också kön och generation.

Biblioteken svarar inte alltid mot denna nya efterfrågan. Det finns ett kunskapsglapp mellan bibliotekspersonalens traditionella kunskaper och de nya förväntningarna på tjänsteutbudet och medieformerna. Samtidigt finns en utmaning för biblioteken att i ökad utsträckning bli platser för upplevelser och event som är kopplade till biblioteksuppdraget.

Den här utvecklingen ställer en rad frågor om bibliotekens framtid: Vilka medier och mötesplatser ska prioriteras? Ska biblioteken satsa på att svara på referensfrågor när det blir allt enklare för allmänheten att söka information själv?
Kan biblioteken utveckla nya tjänster och profitera på trenden?

Samtidigt finns det behov av motkrafter mot etablerade sanningar avseende den snabba tekniska utvecklingens påverkan på samhället och relationerna mellan människorna. Alla medborgare är inte intresserade av den nya teknikens landvinningar. 20 % av landets befolkning står av olika anledningar utanför det digitala samhället. För en del av dessa, är det ett medvetet val. För dem och andra finns det ett behov av personlig mellanmänsklig kontakt och social samhörighet som inte är teknikberoende.

Det kan finnas en motsättning mellan läsupplevelserna beroende av format. Texten i pappersböcker tenderar att locka till långsam läsning, medan webbsidornas hypertext och e-böcker, som ska läsas på skärm, kanske fungerar bäst för läsning av kortare text. Skillnaden i läsupplevelser beroende på textformat kan också vara olika för olika generationer, där de så kallade digitala infödingar har ett försteg.

Biblioteken kan ta på sig uppgiften att vara samhällets ”tredje” plats – en neutral plats för möten som varken är kopplad till hemmet, jobbet eller skolan. Då måste biblioteken aktivt arbeta för att såväl verkliga som fysiska möten ska äga rum. Det ligger definitivt inom ramen för folkbibliotekens demokratiska uppdrag att fungera som en alternativ offentlighet. Folkbiblioteken kan därmed fungera som ”lågintensiva” och identitetsskapande mötesplatser och som individuell lärmiljö.

All biblioteksservice går att nå via webben. Biblioteken är kommunala informationscentra, självklara platser dit allmänheten kan vända sig för kunskap och information. Biblioteken erbjuder fri tillgång till internet via publika datorer och trådlösa nätverk. På så sätt är biblioteken delaktiga i att överbrygga den digitala klyfta som finns i samhället.
All biblioteksverksamhet som kan göras digitalt eller på internet görs tillgängligt digitalt och på internet. Information, böcker och andra medieformat kan därmed levereras direkt hem till brukarna.

Kulturupplevelser stimulerar, ger glädje och har även bevisat läkande förmågor. Detta betyder att kulturupplevelser, som t ex läsning, är viktiga för att förbygga ohälsa, men också som en behandlande insats inom vård och omsorg.