Wikipedia och/eller Nationalencyklopedien

För en tid sedan noterade Biblioteksbladet att flera skolor slutat att erbjuda Nationalencyklopedien (NE) till elever, lärare och bibliotekarier. Om jag förstått det hela handlar det om ett utökat tjänstepaket som får till följd en höjd prismodell.

Johan Schlasberg är civilekonom och doktorand på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och knuten till samfälligheten?, konceptet? bildningsinsatsen? NE3 som om jag förstått det vill bli ett kollaborativt alternativ till NE. Han har ambitionen att på ett vetenskapligt acceptabelt sätt jämföra NE och Wikipedia – svenska och engelska.

Schlasberg har i sin jämförelse utgått från en rad parametrar när han undersökt 150 uppslagsord inom ca 15 olika ämnen:

• Artiklarnas produktions- och uppdateringsår och i vilken mån det finns länkar. Enligt Schlasberg är en av de stora svagheterna med dagens NE att den saknar externa länkar.
• Artikelvolym och ämnesområden.
• Innehållet i enskilda uppslagsord.

Det han kommit fram till kan läsas här. Det kan sammanfattas såhär:

”Svenska Wikipedia är som tjänst det klart mest användbara och professionella uppslagsverket i jämförelse med NE. Studien visar att uppslagsorden i NE ofta saknar författare – har inga, få eller gamla referenser och är ouppdaterade. Engelska Wikipedia är ofta bättre än svenska Wikipedia.”

Eftersom jag inte har åtkomst till NE, kan jag inte uttala mig om jämförelsen i sig. Men jag gillar öppna lösningar som bygger på, och belönar, deltagande. Jag har tidigare förfäktat att bibliotekariekåren borde kunna fungera som kvalitetsgaranter för Wikipedia – eller att fler bibliotek borde anställa inbäddade wikipedianer. Om du sen själv trivs med NE eller Wikipeda – eller båda är upp till dig och vad du vill betala och tycker är värt.

Sen kan jag konstatera att en sökning Wikipedia på olika språk ger i regel fördjupad kunskap. Söker du på en tysk, fransk eller italiensk företeelse så får du bäst, djupast och bredast svar från den tyska, franska eller italienska etc versionen av Wikipedia.

 

 

 

Biblioteken som kvalitetsgarant för Wikipedia

Ja. varför inte?
Kungliga biblioteket och Wikimedia Sverige arrangerar en kurs i Wikipediaredigering för bibliotekspersonal i slutet av september. 

Jag föreslog en gång att folkbibliotekens svarstjänst Bibblan svarar hellre skulle fokusera på att samarbeta med Wikipedia och jobba för att kvalitetssäkra innehållet. Nu finns det säkert möjlighet att ha både en kollaborativ svarstjänst och medverka till ett kvalitetssäkert innehåll på världens största uppslagsverk. ”If you can’t beat them, join them”, typ.

Och med tanke på det som skrivs på Wikipedia – t ex om svenska bibliotek – borde det väl finnas en lång rad kunniga personer som skulle beskriva det på ett mer relevant sätt.

Skillnad mellan versioner av ”Bibliotek i Sverige”

• ”Kända bibliotek” – kända av vem då?
• Om Länsbibliotek/Regionbibliotek: ”Ett länsbibliotek har speciella uppgifter för att samordna biblioteksverksamheten i ett län. Huvudansvar för ett länsbibliotek/regionbibliotek har landsting eller regionförbund men man får också bidrag från staten. Länsbiblioteken har avtal ofta med det största kommunbiblioteket i länet för den kompletterande medieförsörjningen. Länsbiblioteket är oftast fysiskt placerad i värdbibliotekets lokaler men kan också finnas i landstingets eller regionens lokaler. Vid länsbiblioteken arbetar specialister, benämnda bibliotekskonsulenter eller utvecklingsledare, med att ge stöd och rådgivning till länets kommun- och gymnasiebibliotek. Länsbiblioteken bedriver också utvecklingsprojekt och fortbildning.”

Artikeln om Svensk biblioteksdebatt skulle kunna vara hur elaborerad som helst.

Jag kanske borde anmäla mig till kursen?

Marshall Breeding till KB:s konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete

Biblioteksgurun Marshall Breeding som på sin blogg bl a systematiskt kartlägger världens alla  bibliotekssystem deltar i Enkelt – effektivt – engagerat! dvs  KB:s Nationella konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete den 15 april. Marshall Breeding ska prata  under rubriken ”Will technology impact future co-operation and resource sharing? Insights on the next generation of library systems and their potential to support ILL, document delivery and reference work”

Andra inslag under konferensen handlar om Libris för folkbibliotek, Bibblan svarar, SAGA och fjärrlån i Danmark.