plattformar

Om Figment – en sajt för läsande och skrivande tonåringar

För Sveriges Länsbibliotekariers räkning genomfördes tidigare under året en undersökning ”Hur ska virtuella barnbibliotekstjänster se ut?”

Lite senare presenterade  projektet Öppna bibliotek sin förstudie om ”Bibliotekens virtuella kontakter med barn och ungdomar – Hur ser de ut och hur kan de utvecklas?”

Personligen tror jag att biblioteken måste använda sig av olika modeller, metoder och tilltal. Att bara ha en ingång gemensam för alla barn och ungdomar fungerar inte. Om jag vore en 17-årig emo-tjej är det inte säkert att jag hade lockats till en webbplats som heter ”Barnens bibliotek”. Och iofs kanske det är så att målgruppen för BB är yngre barn – det känns iaf så när man tittar på webbplatsen, så vart ska de läsande och skrivande äldre barnen och ungdomarna ta vägen?
Varje barn är unikt och väljer de verktyg och webbplatser som intresserar utifrån dera egna behov.  En nationell barnportal, som t ex danska Palles Gavebod, (och iofs kanske det är så att målgruppen för PG är yngre barn – det känns iaf så när man tittar på webbplatsen, så vart ska de läsande och skrivande äldre barnen och ungdomarna ta vägen?
)kan säkert fungera för en del barn men räcker inte. Det måste finnas en koppling och närhet till det lokala biblioteket om det ska finnas trovärdighet.

Figment är en ny amerikansk sajt/community för ungdomar (tonåringar) som läser ochskriver. Den utgår från ungdomarnas behov och perspektiv. Den drivs inte av ett bibliotek eller utgår från bibliotekens behov av att nå ungdomarna. Så kanske det kan se ut i Sverige också i framtiden?


A 2d Chance 4 2d Life

Jag var med på workshopen om eLearning som SFIS arrangerade under Åke Nygrens ledning i fredags. Seminariet sändes samtidigt (dock med 10 sekunders fördröjning) i Second Life.
IRL var vi ca 30 personer, på bildskärmen ungefär hälften så många avatarer.

Det var i princip två upplägg workshopen gick ut på.
Keynote speaker #1 e-verktygs evangelisten D.I. van Briesen från Central Piedmont Community College (=Lärcentrum? KomVux??) och KNEDIT, Charlotte, USA presenterade Moodle, en lärplattform som bygger på öppen källkod. Den är gratis att ladda ner och installera på en webbserver. I kombination med Second Life blir det tjänsten Sloodle. Alltså en virtuell inlärningsmiljö.

[När jag själv gick in första gången i Second Life, 2005, så blev jag inte så imponerad. Själva den virtuella välrden tyckte jag var rätt så kul, men det var ingen där – jag kände mig som en e-zombie mer än en avatar. Jag provade igen några år senare, då fanns det en del mer att göra men på grund av klent bredband övergav jag min avatar på en övergiven virtuell järnvägsstation. Väldigt Kafka-likt. Samtidigt ungefär la biblioteket i Randers ner sin verksamhet på SL (hur kul är ett tomt bibliotek?) och jag började fundera på om Second Life var ngt för folkbiblioteken öht. Jag är fortfarande tveksam.
Men, jag är övertygad om att det är bra för biblioteken om deras personal finns i virtuella världar (det finns fler) och att de använder sig av ny teknik på sitt jobb och sin fritid, och att de vågar testa sig fram till vilka verktyg som kan fungera bäst i oloika situationer.
Jag tror att virtuella lärpattformar är något för folkbildningen. Och det är det perspektivet som borde vara intressant för folkbiblioteken, snarare än att exponera sina digitala mediesamlingar. Men det kan visa sig att jag kan ha fel.]

Keynote speaker #2, Angele Guiliano, berättade utifrån sin stora erfarenhet kring såväl e-learning som e-teaching och gav oss konkreta tips hur man kan skapa tilltalande digitala lärmiljöer: inte för långa sessioner, avbryt teoretiska moment med mer roliga/praktiska, blanda fortbildning ansikte mot ansikte med digital fortbildning. Tänk på att synkronisera utbytet mellan e-lärare och e-elever, tänk interaktivt: bloggar i stället för loggböcker, gemensama arbetswikis etc. Använd den elektroniska whiteboarden på ett smart sätt så att deltagarna använder dem interaktivt med tex gemensamma SWOT-analyser.

Ett ytterligare moment i workshopen var demonstrationerna av olika lärplattformar. Google köpte ju upp Marratech men det sker ingen utveckling vilket ökat intresset för andra verktyg för e-inlärning och videokonferenser. Så vi fick titta närmare på
AdobeConnect Pro
Dimdim
WizIQ
Några verkade nog så komplicerade mer än andra, men de fungerade hyfsat bra ändå.

Till sist fick vi fundera på vad vi skulle göra med kunskaperna vi fått i en veckas, månads och årsperspektiv. Mina ambitioner blev:
1 vecka: ge Second Life en andra chans
1 månad: få en fokusgrupp att använda AdobeConnect
1 år: implementera olika digitala lärplattformar för länsbibliotekst olika målgrupper

Fråga mig om ett år om jag lyckades.

Omeka

Är det en blogg? Är det en wiki? Nej det är Omeka – ett gratis verktyg för att skapa webbplattformar. Omeka är specialdesignad för kultur- och utbildningsinstitutioner och är fritt tillgängligt för nedladdning.

Exempel på möjligt innehåll:

  • Dublin Core metadata structure and standards-based design that is fully accessible and interoperable
  • Professional-looking exhibit sites that showcase collections without hiring outside designers
  • Theme-switching for changing the look and feel of an exhibit in a few clicks
  • Plug-ins for geolocation, bi-lingual sites, and a host of other possibilities Web 2.0 Technologies, including:
  • Tagging: Allow users to add keywords to items in a collection or exhibit
  • Blogging: Keep in touch with users through timely postings about collections and events
  • Syndicating: Update your users about your content with RSS feedsHär kan ni se hur man kan jobba med Omeka.

Framtidens bibliotekswebb är redan här

Nej det handlar inte om dyra slagskepp från Teknikhuset eller Axiell. (Ska jag vara ärlig vet jag inte om dom är ”dyra” eller inte – det beror säkert på vad man jämför med)
Nästa generation bibliotekswebbar kommer från gratisttjänster som iGoogle, Netvibes, Pageflakes eller svenska Superstart.

Tidigt ute är Dublin City Public Libraries som använder sig av Pageflakes för att skapa en plattform för biblioteket tjänster. Observera att jag hellre använder begreppet ”plattform” än ”portal”.

Läs mer om de nya webbtjänsterna.