OPAC 2.0

The European Library är det Europeiska biblioteket

”The European Library is an independent not-for-profit library services organisation supported by CENL, LIBER and CERL. The European Library importantly works to strengthen and support libraries across the continent. Member libraries benefit from a powerful, low-cost aggregation structure enabling a greater exposure of digital resources and bibliographic records. We collect, enrich and innovate with libraries’ data and content for the widest possible dissemindation.

The European Library’s mission is to be THE open data hub for library data in Europe.”

Hur gör barn?

Hur gör barn när de söker information i bibliotekskataloger är ett ämne för den kunsapsöversikt och B/I-magisteruppsats ”Barn söker i bibliotek” som Annelie Carlsson och Maria Johansson precis kommit med.

Det kunskapsöversikten visar är att  barn väljer någon av tre sökstrategier:

  • browsa (dvs de kollar av beståndet utan att söka genom en speciell sökingång)
  • söka i kataloger
  • få hjälp av andra människor

Till slutsatserna:

  • ”Både tidigare och senare studier visar att barn har svårt att hitta det de söker i bibliotekskataloger trots att barn på de senaste åren blivit mer datorvana. Det är inte hantering av tangentbord och mus som är hinder längre utan numera har barn svårt för att använda ett korrekt sökspråk, de har problem med både stavning och läsförståelse.”
    [Min fundering: det är kanske inte frågan om att de inte använder korrekt sökspråk, de kanske inte använder programutvecklarens sökaspråk, eller vuxensamhällets sökspråk. De kanske använder ett sökspråk som är logiskt och självklart för dem – det kanske är katalogen det är fel på.]
  • Att bibliotekskataloger borde designas för och anpassas till barn istället för att vi ska förvänta oss att barn ska använda system utvecklade och designade för vuxna framkommer i flera studier.
    [Min fundering: Ett citat från Einstein kanske passar här: ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”]
  •  Flera försök har gjorts att barnanpassa bibliotekskataloger både i USA, Danmark och Sverige och det försök som framstår som bäst ha lyckats med sina föresatser är det digitala barnbiblioteket International Children’s Digital Library

Back to basics:
Författarna menar att om man vill underlätta för barn att lära sig hitta från bibliotekskatalog eller från referensdisk till medierna i biblioteket så föreslårforskningen att biblioteken bör genomföra visningar av biblioteket och undervisning i hur bibliotekssystemet är uppbyggt.
Inte så häftigt, men mer traditionellt, tålmodigt och långsiktigt informationsarbete, alltså!

Om nu forskningen visar på att barn helst använder sig av andra människor som informationskälla, så kan man fundera över hur barnkonventionens tanke att ha barnens bästa för ögonen rimmar med bibliotekens minskade personalresurser. Och med personallösa bibliotek.

Gutenberg i katalogen

Har du någonsin funderat över hur du skulle kunna få in e-böcker från Project Gutenberg i ditt biblioteks katalog?

På universitetet i Adelaide i Australien har man tagit fram ett verktyg för att göra just detta: Project Gutenberg Catalogue Project skapar MARC-format av katalogposterna från Project Gutenberg.
Något som borde kunna vara en bas i varje bibliotekskatlog, något för Axiell och andra att utveckla?

Om folkbibliotekens webbkataloger

För några år sedan var jag tillsammans med ett antal kollegor engagerade i det sk Limit-projektet.  Projektet var inriktat på folkbibliotekens e-tjänster. En av momenten kom att handla om hur bibliotekens webbsidor och -kataloger (OPAC)  fungerade, eller inte. Ett antal försökspersoner fick i uppgift att hitta information och se vad man kunde göra i OPACen. Det visade sig att OPACen inte var så lättanvänd som bibliotekspersonalen trodde. Kanske för att bibliotekspersonalen sällan använde webbkatalogen själv.

Ingela Karlsson-Brostöm har nu gjort en fallstudie och undersökt Bodens stadsbiblioteks online-katalog (Book-It 5.0). Fallstudien presenteras i hennes B/I-uppsats från Borås ”Det funkar för mig”  där hon utvärderar OPACens effektiva funktionalitet ur ett användarperspektiv.

Uppsatsen innehåller en hel del konkreta förbättringsförslag från katalogernas slutanvändare för katalogutvecklarna. Men den innehåller också en del andra intressanta slutsatser om internetanvändning:

  • ”Mina respondenter berättade att de ofta hellre vände sig till Internetbokhandlar för medietips som de sedan sökte efter i bibliotekskatalogen”
  • ”OPAC-systemet har brister som berör både anpassning och användarvänlighet. Respondenterna ger ofta upp när de inte är nöjda med sökresultatet eller när de inte hittar den bibliografiska information som systemet erbjuder. Istället väljer de att vända sig till söktjänster via Internet.”
  • ”…respondenterna … kunde ha svårt att hitta tillbaka till träfflistan från sidan för de bibliografiska uppgifterna.”
  • ”Jag bedömer dessa oväsentliga länktillval och felplacerade navigeringsfunktioner för krävande och belastningsbara för användarnas minnesprocesser. Ett klart hinder för en effektiv interaktion med online katalogen.

Bokhandlarföreningen kritiserar biblioteken

Bokhandlarföreningen reagerar på att Stockholms Stadsbibliotek länkar på sin webb till Bonnierägda prisjämförelsesajten Prispallen, där Bokus och den fysiska bokhandeln saknas, enligt Svensk Bokhandel.

– Det är klart att det är negativt för alla som inte är med och exponeras på sajten. Om jag som låntagare vill ha boken snabbt kanske det är bättre att gå till närmaste bokhandel än att köpa den på nätet. Varför ska bibliotek överhuvudtaget rekommendera försäljningskanaler? Jag kallar det kommunal klåfingrighet säger Dag Klackenberg, Bokhandlareföreningens ordförande.

Nordic Public Libraries 2.0 – som pdf

För en tid sedan skrev jag om mitt bidrag till boken Nordic Public Libraries 2.0 som utgivits av de nordiska biblioteksmyndigheterna. Boken gavs ut lagom till IFLA-mötet i Göteborg.

Nu kan man ladda ner hela boken här. Den ger en hyfsat bra överblick vad som var på gång på biblioteken i de nordiska länderna våren 2010. Vill ni kolla de länkar från min artikel som inte kom med i den tryckta utgåvan kan ni kolla dem här.

Nordic Public Libraries 2.0

För ett år den blev jag tillfrågad om att skriva en artikel om olika skandinaviska bibliotek 2.0-lösningar för en nordisk antologi om folkbibliotek och webb 2.0 – Nordic Public Libraries 2.0.

Det är svenska Statens kulturråd, danska Bibliotek og Medier, norska ABM-utvikling och finska Undervisnings- och kulturministeriet som samverkat om utgivningen. Antologin ges passande nog ut i samband med IFLA-mötet i Göteborg i augusti.

(Man kan iofs fundera kring 2.0-begreppet i antologin.-Det finns t ex ingen djupare analys eller problematisering i antologin kring vad det egentligen betyder för de nordiska folkbiblioteken. Det handlar nog mer om att få uppmärksamhet kring själva skriften tror jag. Numer pratar man kanske mer om sociala nätverk och social webbar – 2.0 är bara så 2006.)

I antologins inledning beskriver Jens Thorhauge de tre utmaningarna för framtidens folkbiblioteksverksamhet:

  • hur bibliotekens tjänster integreras med medborgarnas dagliga liv
  • konsten att förpacka och presentera ny och inspirerande verksamhet
  • att nå ut med ett tjänsteutbud som har relevans för hela befolkningen

I övrigt – några exempel på innehållet:

  • Barbro Wigell-Ryynänen skriver om medborgarskap i kunskapssamhället.
  • Siri Slettvåg skriver om digitalt berättande och det immateriella kulturarvet på webbplatsen digitaltfortalt.no
  • Lisbet Vestergaard skriver om bibliotekens barnverksamhet på nätet
  • Matti Sarmela skriver om den finska portalen Libraries.fi
  • Linda Gjaldbaek Hansen skriver om e-tjänster för personer med speciella behov
  • Jörn Helge B. Dahl fördjupar sig i norska biblab.
  • Jane Östergaard Sörensen presenterar danska Litteratursiden
  • Maija Berntson skriver om folkbiblioteken i stadsmiljö med utgångspunkt  från Oslo, Stockholm, Helsingfors och Århus
  • Mogens Larsen skriver om öppna bibliotek självbetjäning (dvs bibliotek utan personal tillgänglig 100 % av tiden)
  • Andreas Ingefjord presenterar Malmös Garage
  • Anne Marie Schmidt diskuterar programaktiviteter på biblioteket
  • Siri Tidemann-Andersen skriver om dator- och tevespel på bibliotek
  • Reaktor Sydosts Ida Qvarnström presenterar Demotek-tanken
  • Cay Corneliuson skriver om pappor som läser för sina barn
  • Lisbeth Christensen skriver om marknadsföring

Mitt bidrag som beskriver olika 2.0-lösningar för bibliotekens webbplatset och/eller OPACs, skrevs ihop utifrån mina kunskaper och erfarenheter.  Jag vill redan nu varna de känsliga läsarna att texten skrevs ihop hösten 2009 – vilket är väldigt länge sedan i datautvecklingsperspektiv. Jag fick möjlighet att korrigera texten – vilket var en hel del – under våren. Men det kan ändå finnas en hel del fel eller missuppfattningar och lösningar som jag missat helt och hållet.

När jag skrev var det t ex inte många som hade några lösningar för mobiler, numer finns det fler som klarar det.
Efter det att jag lämnat in texten hade jag t ex ett möte med Axiells vice VD, Göran Hultén, som kunde berätta en hel del intressant om Arena som inte kom med i artikeln. Jag ber om ursäkt för det, men försvarar mig med att jag utgick från den information om Arena som fanns att hämta på webbplatsen när jag skrev artikeln.
Lite senare under våren fick jag möjlighet att intervjua Mats Hernvall om danska Ting-konceptet och blev möjligen lite klokare…

Eftersom man har redigerat bort länkar från artikeln så har ni dom här i stället (lite kryptiskt för den som inte den tryckta versionen framför sig- men det ger kanske ett hum om vad artikeln innehåller

Vad brukarna och bibliotekarierna vill ha ut av sin OPAC

OCLC har släppt rapporten Online Catalogs: What Users and Librarians Want, kan laddas ner
(1 Mb, pdf)

  • The end user’s experience of the delivery of wanted items is as important, if not more important, than his or her discovery experience.
  • End users rely on and expect enhanced content including summaries/abstracts and tables of contents.
  • An advanced search option (supporting fielded searching) and facets help end users refine searches, navigate, browse and manage large result sets.
  • Important differences exist between the catalog data quality priorities of end users and those who work in libraries.
  • Librarians and library staff, like end users, approach catalogs and catalog data purposefully. End users generally want to find and obtain needed information; librarians and library staff generally have work responsibilities to carry out. The work roles of librarians and staff influence their data quality preferences.
  • Librarians’ choice of data quality enhancements reflects their understanding of the importance of accurate, structured data in the catalog.