nyttovärdering

Mer om folkbibliotekets nytta

Amerikanska LRS (Library Reseach Service) har gjort ett verktyg för att räkna ut ett folkbiblioteks nyttovärde – Return on Investment.
Man börjar med att välja bibliotekstyp efter 8 ”bibliotekspersonan” (jag har inget bättre namn) som stämmer överens med det egna biblioteket.  Det finns personas för stora och små bibliotek. T ex för lilla Fort Morgan PL: 

”Fort Morgan Public Library (FMPL) is located on the eastern plains of Colorado. It is organized as a municipal library to serve residents of the town of Fort Morgan. It has a legal service area population of 10,968. It consists of one central library to serve that population. It is funded as a municipal library, but nearly half of its registered borrowers come from outside of the city.

FMPL’s collection includes over 39,000 print volumes, 2,300 audios, 2,600 videos, and 90 periodicals. It also has seven public access computers.”

Sen fyller man i uppgifter om besök, driftskostnader, personalkostnader och inkomster. Man måste ange summan i US dollar.
Klickar på submit och får en siffra på nyttovärdet av biblioteket.

Bibliotekets värde

Vad kostar det att vara utan tillgång till sitt folkbiblioteks tjänster under ett år?

Den 56-åring som enligt JO inte borde ha avstängts från Surahammars bibliotek under ett år begär nu 200 000 kronor i skadestånd av Surahammars kommun, enligt VLT.

Med andra ord 200 000 kronor x antalet kommuninvånare = värdet av folkbiblioteket under ett år.

Mediankommunen i Sverige har ca 15 200 invånare. Biblioteket i ”Bruksfors” skulle således vara värt 3 040 000 000 kronor! Per år!!

The Smart City and its Libraries

Jag har ägnat en vecka åt att följa diskussíoner om biblioteksutveckling i Danmark. Dels genom ett studiebesök på Århus huvudbibliotek, dels genom att delta i utvecklingskonferensen The Smart City and its Libraries.

I Århus använder man sen många år framgångsrikt, projekt som metod för verksamhetsutveckling. Vi fick presentation av en rad:

  • Mindspot och Spotmobilen
  • Läxcaféer (vi berättade om våra svenska språkcaféer på bibliotek, vilket skapade viss nyfikenhet)
  • Helpdesk för ovana datoranvändare
  • och inte minst planeringen av det nya Multimediahuset som kommer att innefatta bl a ett nytt bibliotek (en konsekvent och långsiktig planering skapar förutsättningar att det kommer att bli ett av de mest spännande kulturhusen i norra Europa när det är klart 2014)

Inför besöket hade vi tagit del av visionerna som de lokala politikerna formulerat om biblioteken. Vi hade också läst David Jonssons och Elisabeth Aquilonius’ magisteruppsats om utvecklingsarbetet på Århus bibliotek  ”Utveckling och kontinuitet”.

Konferensen om den smarta staden och dess bibliotek har en egen webbplats som rekommenderas. Här kommer man att lägga ut föreläsarnas presentationer.

Denna mycket spännade konferens gav många nya och lite oväntade idéer. I viss mån bekräfade den för mig ett antal saker jag funderat på. Konferensen visade också på att folkbiliotekens framtid inte är begränsad till Skandinavien eller ens enbart till Sverige. Det är en internationell fråga. Här är ett axplock av idéer och teman:

  • Nyttovärdering är bara så hett! Om samhället satsar på bibliotekens läsfrämjande arbete så får man betalt i form av fler välutbildade. Det kan vara en ingångspunkt i en aktuell debatt i Sverige. (Rapporten från Urban Libraries Council kan laddas ner här)
  • Odla den tredje platsen! Folkbibliotekets roll som ”tredje plats” – dvs dit man går om man inte går hem eller till sin arbetsplkats eller skola – är unik och en oerhört viktig del av vårt varumärke.
  • Ta del i stadsplaneringen! En våg av nya kulturbyggnader planeras och byggs i fd industrilokaler.
  • Samverka! Win/win! Integrera bibliotek med andra verksamheter, låt dem smälta ihop med medborgarhus, sportanläggningar anläggningar för multimedia.
  • Iscensätt det oväntade, skapa andvänd wow-faktorn
  • Bjud in till samtal med och för medborgarna (jfr fokusgrupperna i planeringen av Multimediahuset i Århus ovan)
  • Hur kan man skapa ”unlibraries” – dvs bibliotek som inte är ”bibliotek”?
  • Var inte rädd för tomrum; det är inte nödvändigt att fylla tomma ytor på biblioteket med bokhyllor, låt de vara tomma ett tag och se vad som händer.
  • Biblioteken går från samlingar till sammanhang, från transaktion (av medier till brukarna) till (att vara platser för) kommunikation, från bokfokus till medborgarfokus.
  • Skapa länkar mellan det fysiska biblioteket och det virtuella. Låt integrera med varandra.