nationell biblioteksstrategi

SKL om förslaget till nationell biblioteksstrategi

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är kommunernas och regionernas intresseförening och som sådan en av tyngsta aktörerna i remissomgången kring förslaget till nationell biblioteksstrategi. Den den allra största delen av offentligt finansierad biblioteksverksamhet är de kommunala bibliotek:  folkbiblioteken och skolbibliotek. Vad kommunernas egen organisation tycker spelar därför stor roll. Det är när staten och SKL kommer överens i formella samråd som Sverige fungerar bäst.

I regel brukar SKLs ståndpunkt gentemot staten vara att inte röra det kommunala självbestämmandet” samt att nya åtaganden som staten lägger på kommunerna också ska vara finansierade av staten och det är också något som nämns i remissyttrandet från SKL som du kan ta del av här. (SKL har fått förlängd remisstid)

SKL menar också att många av förslagen i rapporten redan finns inskrivna i bibliotekslagen och finns via skollagen och att dessa lagar inte behöver förtydligas ytterligare. Rapporten innehåller, enligt SKL, förslag som direkt eller indirekt skulle styra folkbiblioteken, skolbiblioteken och den regionala biblioteksverksamheten vilket enligt SKL är oförenligt utifrån den ramlag som bibliotekslagen är och det ansvar som kommuner och regioner har för stora delar av biblioteksverksamheten.

SKL efterlyser också likt Statskontoret någon form av finansieringsplan för strategin.

Fler samlade synpunkter på strategin.

 

 

Citat från remissvaren på förslaget till den nationella biblioteksstrartegin

Du kan läsa de remisser som är inskickade och ta del av vad de olika aktörerna i Bibliotekssverige tycker. I regel är de positiva till att det tas fram en strategi överhuvudtaget och flera av de åtgärder och satsningar som föreslås för t ex skolbibliotek, nationella minoriteter och mångspråk samt pliktlag, digital inlåsning och nationella digitala bibliotekstjänster. Men djävulen finns, som man säger, i detaljerna.

Här några av de, som jag tycker, mer intressanta ställningstagandena. (Det här är lite work in progress, så inlägget fylls på allt eftersom):

Sölvesborgs kommun:
”Biblioteken ska inte åläggas att prioritera litteratur på andra språk än
svenska och de officiella minoritetsspråken.”

(ja, det var ju inte så förvånande)

BiS:
”Vi efterlyser fortfarande en definition av begreppet bibliotek som kan vara vägledande för strategin.”

Haninge kommun:
”Enligt Socialstyrelsens termbank så används ordet funktionsnedsättning för personer och funktionshinder är en begränsning för en person i relation till omgivningen.”

Barnombudmannen
”Barnombudsmannen använder följande definitioner av begreppen barnrättsperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Vi önskar att dessa definitioner används av fler statliga aktörer…”

Region Dalarna:
”En liten men inte oviktig randanmärkning är att nämnden vill påpeka att man i en nationell strategi bör använda bibliotekslagens terminologi för att beskriva institutionerna inom bibliotekssektorn. Att introducera begrepp som ”publika bibliotek” medför otydlighet om vilka bibliotek som egentligen avses.”

Skolverket
”Skolverket instämmer i utredningens slutsats att folkbiblioteken ska inspirera till barns fritidsläsning, men med tillägget att det bör förtydligas vad som avses med ”läskunnighetsområdet””

Skolinspektionen
”Skolinspektionen anser att det behövs en tydlig definition vad skolbibliotek bör innehålla och att det bör regleras i skollagen. Skälet till det är att varken skollagen eller bibliotekslagen preciserar vad som kännetecknar skolbibliotek.”

Ulricehamn
”I rapporten användes orden bör och ska i olika sammanhang. Ibland ska biblioteket göra, och ibland bör.”

Föreningen för Regional biblioteksverksamhet:
Vi vill framhålla att barnperspektivet inte kan begränsas till barnbiblioteksverksamhet utan är centralt i hela folk- och skolbiblioteksverksamheten.

(Hoppsan, det hade BO missat!)

BiS:
Vårt förslag är att en tjänst som ”riksbarnbibliotekarie” ska inrättas på KB under tre år.

Statens kulturråd:
”Vi önskar att ett förslag på en nationell biblioteksstrategi visar en större tro på litteraturens kraft och på läsningens och kulturens betydelse för samhället. Gång
på gång påpekar strategiförslaget att ett demokratiskt samhälle behöver människor som är informerade och kompetenta och håller sig till fakta, och det är förstås viktigt med medie- och informationskunnighet, men en levande demokrati behöver också människor som är kreativa och empatiska och har omdöme. Som inte endast kan svara på hur saker och ting är utan som har förmåga att föreställa sig hur det kunde vara. Människor med fantasi. I den diskussionen bör läsning av skönlitteratur och folkbibliotekens läsfrämjande arbete hamna.”

(nästan poetiskt!)

Helsingborg:
”Biblioteken lyfts både internationellt och nationellt allt mer som nav för att utveckla lokalsamhället. Ett verkligt fokus på invånarna och folkbibliotek som en motor i lokalsamhället och som bidrar till stadsutveckling och innovation saknas helt i förslaget till strategi.”

Helsingborg:
”Samtidigt ser vi i förslaget en fara i att blanda ihop nationalbiblioteksrollen och myndigheten. För att en biblioteksmyndighet bäst ska kunna verka för hela biblioteks-Sverige med alla olika typer av bibliotek, behöver KB som forskningsbibliotek ligga för sig, inte i en sammanblandning med myndigheten. Vi ser idag hur KB har svårt att hantera dessa två olika frågor som kräver olika lösningar för att tillgodose de behov som finns.

Hylte:
”Vår tolkning av liggande förslag är att KB begär av regeringen att få bestämmanderätten över Stärkta bibliotek.Det är i nuläget ett tillfälligt bidrag som fördelas förtjänstfullt av Kulturrådet till landets folkbibliotek. … vi vill poängtera att det fysiska och digitala bevarandet av medier inte nämns i bibliotekslagen. Därför är det tveksamt om Stärkta bibliotek ska bidra med finansiering.”

Malmö
”Malmö stads bedömning framgår det inte tydligt hur arbetet med biblioteksstrategin ska finansieras. Utredaren anger att den totala kostnaden för de reformer som föreslås i strategin  är 250 mkr per år vilket motsvarar bidraget till satsningen Stärkta bibliotek. Enligt Malmö stad stödjer den typen av satsningar bibliotek som en demokratisk kraft i samhället, vilket också är i linje med strategins mål och vision. Malmö stad utgår därför från att finansieringen av biblioteksstrategin inte ska tas från Stärkta bibliotek. ”

Härnösand:
”Det är dock problematiskt att använda begreppet ”neutralitet” när det gäller biblioteksverksamhet. Lagen säger att biblioteken ”ska verka för fri åsiktsbildning och det demokratiska samhällets utveckling”, det innebär i sig inte att biblioteken ska ställa sig neutrala. Att vara neutral gällande mediesamlingarna, information och olika publikationers relevans i ett bibliotek går inte ihop med idén om att biblioteksväsendet ska inta en viktig roll för den oberoende informationsförsörjningen för att motverka rykten, falska nyheter och propaganda vid en kris och krigssituation. För att tillhandahålla objektiv information räcker det inte att vara neutral. Objektiv information kräver sållning och urval och därmed ett ställningstagande.”

Härnösand:
”I Bibliotekslagens ändamålsparagraf anges att ”biblioteken […] ska främja […] kulturell verksamhet i övrigt”. Det är därför förvånande och beklagligt att just begreppet kultur knappt omnämns i förslaget till nationell biblioteksstrategi.”

Malmö:
”De uppgifter som strategin tillskriver en nationell biblioteksmyndighet är delvis nya, som till exempel biblioteksjuridik, men till stor del handlar det om uppgifter idag ligger hos Kungliga Biblioteket.”

MTM
”Enligt språklagen (2009:600) ges det svenska teckenspråket samma status som Sveriges fem minoritetsspråk. I § 9 anges att ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.” Detta berör också det allmänna biblioteksväsendet.  … Med utgångspunkt i den demokratiska rätten till information utifrån individens förutsättningar anser MTM att de formuleringar i rapporten som beskriver de nationella minoritetsspråken borde kompletteras med teckenspråk.”

Region Värmland
”Vi ser heller ingen anledning att i en nationell biblioteksstrategi slå fast att den regionala biblioteksverksamheten behöver ha en stark ställning inom
kultursamverkansmodellen, eftersom det ytterst är varje region som själv avgör vilka prioriteringar som görs inom samverkansmodellen.”

Statskontoret
”Givet befolkningens ändrade medievanor är det inte säkert att de reformer som föreslås skulle medföra att biblioteken blev tillgängliga för alla såsom samordnaren eftersträvar. Befolkningens ändrade medievanor borde, enligt Statskontoret, innebära att digitalisering av biblioteken fick ett än större
genomslag i strategin än vad det nu får. De långsiktiga förändringar i befolkningens medievanor som blivit följden av internets genomslag är sannolikt alltför
genomgripande för att kunna påverkas av en nationell biblioteksstrategi som innehåller en så pass bred uppsättning åtgärder utöver digitalisering.”

”Statskontoret har gått igenom de underlag som samordnaren hänvisar till och inte i något fall funnit beräkningar av vad det faktiskt kan tänkas kosta att genomföra reformförslagen. De sammantagna kostnaderna för förslagen om digitalisering, fortbildningsinstitut, drift av bibliotek för nationella minoriteter, etcetera kan vara för lågt eller för högt räknade. Det går inte att bedöma. Statskontoret anser att detta är en allvarlig brist i det underlag som samordnaren lämnat till regeringen.”

SUHF
”SUHF anser vidare att strategin tydligt bör skilja på KB:s olika uppdrag. Det ena
uppdraget gäller KB som nationalbibliotek och det andra gäller KB som
biblioteksmyndighet. En åtskillnad mellan dessa uppdrag är nödvändig för att KB i
rollen som biblioteksmyndighet ska kunna agera med trovärdighet och vinna
förtroende inom sektorn.”

Thorhauge om den nationella biblioteksstrategin – öronbedövande tystnad

Jens Thorhauge har läst förslaget till den svenska nationella biblioteksstrategin och presenterar sin tankar i den danska bibliotekstidskriften Danmarks Biblioteker nr 3/ 2019. Thorhauge var tidigare direktör för danska Kulturstyrelsen och är numer fri konsult och därtill styrelsemedlem i Svensk Biblioteksförening, vilket gör det extra intressant att ta del av hans åsikter eftersom föreningen ska lämna ett remissvar vad det lider.

Thorhauge menar att de tankar och idéer från den omfattande omvärldsanalysen, som tagits fram med hjälp av experter inom en rad områden, är för lite inarbetat i själva förslaget till strategi. Enligt Thorhauge tar förslaget inte hänsyn till om institutionen ”bibliotek” fortfarande är optimal om tio år eller om man ska tänka in nya partnerskap och nya institutionella former. Han menar att strategins tioåriga perspektiv inte är långt nog och att ambitionsnivån för strategins förslag är för lågt satta: ”I mitt perspektiv saknas det djärva visioner för en annan biblioteksstruktur och särskilt för den roll som det lokala biblioteket håller på att erövra i ett samhälle där innovationsagendan och de kulturella och sociala motsättningarna skapar snabba förändringar varje dag.”

Om staten velat öka sina investeringar i bibliotek så finns det många bra och relevanta förslag i strategin, men dessa kunde ha identifierats utan fyra års strategiprocess, menar Thorhauge, som samtidigt konstaterar att när det kommer till en fri debatt inom professionen om strategin är tystnaden öronbedövande.

 

 

 

De får lämna remiss på förslaget till en nationell biblioteksstrategi

Följande institutioner, kommuner och myndigheter har inbjudits att senast den 15 oktober lämna synpunkter på förslaget till nationell biblioteksstrategi. Är din kommun eller organisation med?

(Det står naturligtvis var och en fritt att lämna så kalla spontanremisser)

Remissinstanser
Axiell
Barnombudsmannen
Bollnäs kommun
Borlänge kommun
Botkyrka kommun
DIK
Dorotea kommun
Dyslexiförbundet
È Romani Glinda
Fagersta kommun
Filipstads kommun
Finlandsinstitutet
Folkbildningsrådet
Friskolornas riksförbund
Funktionsrätt Sverige
Föreningen för regional biblioteksverksamhet
Gotlands kommun
Gävleborgs läns landsting
Hallands läns landsting
Haninge kommun
Helsingborgs kommun
Hylte kommun
Härjedalens kommun
Härnösands kommun
Högskolan i Borås
Idéburna skolors riksförbund
Internetstiftelsen
Judiska Centralrådet
Judiska församlingen i Stockholm
Jämtlands läns landsting
Kalmar kommun
Karolinska institutet
Katrineholms kommun
Kiruna kommun
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS)
Kronobergs läns landsting
Kungl. vitterhetsakademien
Landstinget i Uppsala län
Lika Unika
Linnéuniversitetet
Litteraturbanken
Ljusnarsbergs kommun
Lunds universitet
Länsstyrelsen i Stockholm
Lärarförbundet
Lärarnas riksförbund
Läsrörelsen
Malmö kommun
Mjölby kommun
Met Nuoret
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor
Myndigheten för yrkeshögskola
Nacka kommun
Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04)
Nordkalottens kultur- och forskningscentrum
Norrbottens läns landsting
Norrköpings kommun
Post- och telestyrelsen (PTS)
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksbankens jubileumsfond
Riksförbundet Romer i Europa
Riksrevisionen
Romska kulturcentret i Malmö
Sameskolstyrelsen
Sametinget
Sáminuorra
Skolforskningsmyndigheten
Skåne läns landsting
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens institutionsstyrelse
Statens kulturråd
Statens medieråd
Statens musikverk
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statskontoret
Stiftelsen Svenska filminstitutet
Stockholms kommun
Stockholms läns landsting
Stockholms universitet
Svensk biblioteksförening
Svenska akademien
Svenska barnboksinstitutet
Svenska förläggarföreningen
Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset
Sverigefinländarnas delegation
Sverigefinska Riksförbundet
Sveriges Elevkårer
Sveriges elevråd (SVEA)
Sveriges författarfond
Sveriges författarförbund
Sveriges Jiddischförbund
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges Skolledarförbund
Sveriges universitet- och högskoleförbund
Sveriges Utbildningsradio
Synskadades riksförbund
Säffle kommun
Sävsjö kommun
Södertälje kommun
Södertörns högskola
Sölvesborgs kommun
Trelleborgs kommun
Trollhättans kommun
Ulricehamns kommun
Umeå kommun
Umeå universitet
Unescorådet
Upplands Väsby kommun
Uppsala universitet
Vetenskapsrådet
Vinnova
Vuxenutbildning i samverkan
Västerås kommun
Västra Götalands läns landsting
Växjö kommun
Älvdalens kommun
Älvsbyns kommun
Örebro kommun
Östergötlands läns landsting

Inspelningen från ”Träffpunkt biblioteksplaner”

Den 4 april bjöd Kungl. Biblioteket in till ett webbseminarium inom Träffpunkt biblioteksplaner – arbetet med bibliotekslagens § 18. Ni vet den om ”Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.”

På programmet som filmades (2 timmar 20 min) och kan ses på den här länken fanns

Lars Ilshammar, KB Demokratins skattkammare – Ett demokratiskt samhälle där alla fritt kan ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på egna villkor

Margareta Lundberg Rodin, Senior universitetsadjunkt Högskolan i Borås Biblioteksplaner mitt i välfärdens utmaningar

Elisabet Rundqvist, KB Biblioteksplaner och uppföljning med avstamp i Demokratins skattkammare

Kerstin Olsson, KB: Hur beskrivs bibliotekets roll i det digitala samhället i biblioteksplanerna?

Lotta Brilioth Biörnstad, Kulturrådet Stärkta bibliotek och bibliotekplaner

Anna Lundén, KB: Spridningsbidrag för rapporter/projekt med koppling till biblioteksplaner

Christina Jönsson Adrial, KB: Demokratins skattkammare – En levande nationell biblioteksstrategi som kontinuerligt följs upp

Om Utkastet till nationell biblioteksstrategi

Sekretariatet som ska arbeta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi är ute på turné. Häromdagen var det dags för ett dialogmöte om sekretariatets utkast som jag nöjet att delta i. Eftersom Erik Fichtelius nämnde ett inspel till sekretariatet från mig om strategin – något som de flesta de närvarande deltagarna inte hade en aning om, så väjer jag att publicera det här på bloggen också.

Men först lite subjektiva synpunkter och reflektioner från dialogen

  • Även om målet – en nationell biblioteksstrategi – är viktig så är vägen dit också. Inte minst med arbetssättet att sekretariatet faktiskt lyssnar på synpunkter och tar in den kritik och de idéer som har framförts. Även om det var Utkastet som skulle diskuteras, presenteras också alternativa förslag som sekretariatet plockat upp under vägen. Så det känns lite som ”work in progress” – vilket naturligtvis är bra.
  • Intressant från diskussionerna 1
    Även om det är de övergripande strategierna som kanske borde vara i fokus är det lätt att hamna i detaljerna. Det är väl delvis dels utkastets upplägg med sin karaktär  av handlingsplan som lurar in deltagarna fokusera på det som beskrivs som möjliga åtgärder. Dvs sånt som svarar på hur?-frågor. Strategin borde hellre, enligt min uppfattning, fokusera på Varför? och Vad?.
  • Intressant från diskussionerna 2
    Själv har jag missat lite komplexiteten bibliotekens roll i totalförsvaret. Jag har tyckt att det varit en lite kuriös detalj. Men i diskussionerna som dök upp handlade det mycket om biblioteken ska gå statens ärenden i alla givna historiska situationer. Vad händer t ex om Sverige blir en totalitär stat? Vad ska biblioteken försvara då när det gäller falska nyheter och desinformation. Hur ska biblioteken i totalförsvaret agera om Sverige går med i NATO eller förväntas agera i ett krig där EU påverkas? Hur blir det då med bibliotekens oväld och neutralitet?
    I Om krisen eller kriget kommer stå det att ”Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet
    ska upphöra är falska.” (min kursiv) Det är knappast ett neutralt statement och är ett  exempel på hur staten ser på falska nyheter!
  • Intressant från diskussionerna 3
    Ilskan från högskole- och universitetsbiblioteken att bli reducerade till ”utbildningsbibliotek” – rollen som forskningsbibliotek är nog så viktig.
  • Intressant från diskussionerna 4
    Någon framförde synpunkten att strategin skulle lämna arkivfrågor därhän. Dvs  frågor som berör Pliktlagen och insamlingen och bevarandet av ljud och film etc.
  • Intressant från diskussionerna 5
    Mindre retorik kring statlig samordning av biblioteksverksamheterna som utkastet andas och mer fokus på stöd.
  • En fundering: Jag tror att det är oerhört viktigt för hanteringen av förslaget till biblioteksstrategi vem som kommer att ta emot det den sista februari. Dvs vem är minister och vilket departement ska få det? Jag tror att hanteringen blir olika om kultur-/utbildningsministern heter Jimmie Åkesson eller Alice Bah Kuhnke. Hur högt på den politiska agendan når frågan?
  • En fundering till: ”Samverkan” borde vara ett moln!

Behöver biblioteken mer jämlika eller mer rättvisa förhållanden? Ska statens stöd var jämlikt eller rättvist fördelade?

 

Mitt inspel bygger ju på att jag är partisk och har läst utkastet från mitt perspektiv: regional biblioteksverksamhet. Min grundinställning är att jag reagerar mot formuleringar kring vad bibliotek och bibliotekarier ska vara eller ska göra. Jag är mer intresserad av vad de kan göra eller vara så att de kan motivera sin existens för sina ägare, skattebetalarna. Håll till godo:

Humpar och möjliga åtgärder i utkastet till nationell biblioteksstrategi

Humpar

Hump 1 Slarviga uttryck – ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta” (Esaias Tegnér)

Ett generellt problem som dyker upp då och då i utkastet är vad som faktiskt åsyftas när ordet ”bibliotek” används. Tyvärr använder författarna inte alltid de begrepp som finns i bibliotekslagen, även om utgångspunkten för utkastet ska vara just sagda lag. I något fall hittar de på ett nytt begrepp – ”sambiblioteket” – som de poängterar inte ska blandas ihop med samlokaliserade bibliotek.
I bibliotekslagen heter det ”regional biblioteksverksamhet” – emellanåt använder dock utkastförfattarna det något missvisande begreppet ”regionbibliotek”. Den regionala biblioteksverksamheten har i regel inga egna samlingar, förutom de som finns i tjänsterummen och faller därför heller inte självklart in i utkastets övergripande definition av biblioteksverksamhet – ”bibliotekens verksamhet måste vara kopplad till samlingarna”.
Enligt min uppfattning ska det generella ordet ”bibliotek” användas när det gäller generellt dvs när det handlar om samtliga bibliotekstyper inom biblioteksfältet, eventuellt med synonym ”biblioteksväsendet” eller liknande. Med undantag de fall där det tydligt framgår i rubrik eller ingresstext att just i det specifika fallet används ordet ”bibliotek” för att beskriva just den biblioteksformen som är aktuell i det sammanhanget.
I förordet finns till exempel ett stycke om ”Verksamheten mitt i byn”. Enligt min uppfattning handlar det partiet enbart om folkbibliotek, och då kanske det ska framgå. När det i stycket om samverkan heter att det är av största vikt att ”barn tidigt välkomnas till biblioteksverksamheterna vilket naturligt medför ljud och livlighet i lokalen” är det inte i första hand läsesalen på Kungl. Biblioteket som åsyftas. Men risken finns för missförstånd om inte texten preciseras.
Ett annat exempel är humpen ”Bilden av biblioteket” där det heter att ”Den traditionella bilden av biblioteket tar liten hänsyn till bibliotekens uppdrag att nå nya målgrupper”. Att nå nya målgrupper är primärt något som folkbibliotek jagar.  Många av de andra bibliotekstyperna har redan väl avgränsade målgrupper och har kanske inte den ambitionen. I beskrivningen av bilden av bibliotek som sedan görs (”En annan bild av bibliotek som sprids är att biblioteken är stökiga platser där både ungdomsgäng och missbrukare tillåts ta över”) så associerar jag främst till den debatt om tystnadskultur på folkbibliotek som en del tidningar hakade på för något år sedan. Jag tänker inte primärt på att ungdomsgäng som gör räder i läsesalen på KB. På KB verkar ju annars drabbas av annan typ av brottslighet – värdefulla böcker som försvinner på grund av personalens klåfingrighet – men det kanske inte är viktigt att lyfta fram i utkastet.

Ett annat tecken på slarvighet i texten är användningen av ordet ”lokal” när rätt begrepp borde vara ”kommunal”.
Utkastets definition av folkbibliotek i relation till utbildningsbiblioteken blir därför inte bra eller ens korrekt: ”Ett folkbibliotek är en egen organisation i lokal förvaltning och står mer fri.” Bortsett från att ”lokal förvaltning” kan blandas ihop med ”lokalförvaltning” så kunde ordet ”lokal” ersatts – eller kompletterats med ordet ”kommunal” – om inte annat så för tydlighetens skull. Sen tror jag inte att friheten i relation till huvudmannen är större på kommunal nivå än på universitet och högskolor. Den stora skillnaden är snarare att folkbiblioteken ska betjäna allmänheten och utbildningsbiblioteken har en mer avgränsad målgrupp.
Ett annat exempel är påståendet att ”folkbiblioteken arbetar utifrån lokala biblioteksplaner”. Det handlar om en beskrivning av 17 § Bibliotekslagen: ”Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.” Biblioteksplanerna är kommunala – inte lokala. De omfattar heller inte enbart folkbiblioteken.

Skillnaden mellan ”samordning” och ”samverkan” är lite svår att hålla ordning på. Själv menar jag att ”samverkan” är den högsta nivån i taxonomitrappan kring samarbete och att ”samordning” handlar om hur samverkan ska genomföras. ”Samverkan” är det uppdrag som KB har i bibliotekslagen och i sin förordning och instruktion, ”Samordning” är det som KB vill ha ansvaret för. Och kanske är man lite för het på gröten? På KB:s webb för bibliotekssamverkan (http://www.kb.se/bibliotek/ läst 2018-09-23) heter det nämligen att: ”KB ansvarar för samordning och utveckling inom den svenska bibliotekssektorn. Uppdraget innebär bland annat att utöva nationell överblick, att främja samordning, att fördela bidrag och att samla in statistik.”. Om uppgifterna stämmer borde, enligt min uppfattning, en stor del av de möjliga åtgärder som beskrivs i utkastet redan idag ligga inom denna samordning.

  • Möjlig åtgärd: Skriv ”folkbibliotek” inte ”bibliotek” när det handlar om folkbibliotek.
  • Möjlig åtgärd: Använd ordet ”kommunal” inte ordet ”lokal” när det är kommunal biblioteksverksamhet som åsyftas.
  • Möjlig åtgärd: överväg en omformulering på KB:s webb.

Hump 2 Mer åtgärdslista än strategi

Många har reagerat på att utkastet är snarare en åtgärdslista än ett förslag till en strategi. Och så kan det säkert också vara – det är ju ett utkast och den strategiska inriktningen lär väl komma med i slutdokumentet. Men risken när sekretariatet räknar upp ett antal åtgärder och aktiviteter som de menar är viktiga och ska genomföras så kanske allt inte kommer med, vilket kan ge funderingar på om det handlar om medvetna bortprioriteringar eller att de helt enkelt missat vitala aktiviteter.

  • Frågan kan ställas vad som saknas i de aktiviteter som räknas upp för den regionala biblioteksverksamheten

Till exempel uppdraget från § 18 Bibliotekslagen (”Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.”) Vid ett par tillfällen nuddar utkastet § 18 men gör inte kopplingen vidare – dels när det handlar om att tydliggöra ”integritets- och inkluderingsarbete i de lokala (sic!) biblioteksplanerna”, dels om att ”Barnens perspektiv måste tydliggöras i de kommunala och regionala biblioteksplanerna.”

  • 18 är därtill den enda paragraf som saknar en egen analys i sekretariatets omvärldsanalys ”Den femte statsmakten”
  • Frågan kan ställas: Varför saknades analysen i Femte statsmakten?

Ett annat område som lyser med sin frånvaro är en beskrivning av hur kultursamverkansmodellen, som i princip omfattar eller kommer att omfatta all landstingskommunal verksamhet, kan påverka eller påverkas av en nationell biblioteksstrategi. Visst, det finns förslag på en ny regional indelning för den regionala biblioteksverksamheten men den utgår knappast från ambitionerna från kulturutredningen eller från Förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. I förordningen heter det

Med utgångspunkt i det ändamål som anges i 4 § (där det står att ” Fördelningen av statsbidraget ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.” min kursiv) ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen enligt denna förordning främjar en god tillgång för länets invånare till … biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet.

Utkastet lyfter fram de regionala biblioteksverksamheternas koppling till samverkansmodellens uppdrag inom det litteraturfrämjande område vid ett, säger ett, tillfälle: ”Regionbiblioteken (sic!) kan förstärka fortbildning inom till exempel områdena skönlitteratur och barnbiblioteksverksamhet.”

  • Frågan kan ställas: Varför saknas kopplingen till det regionala uppdraget i kultursamverkansmodellen och en beskrivning av hur det ska lösas i de förslag till organisationsmodeller som presenteras?
    Och kom nu inte dragande med ”med ett uppdrag till regionbiblioteken (sic!) att organisera samverkan i sex regionala kluster”. Det ä de regionala huvudmännen som avgör hur de regionala biblioteksverksamheterna kan organisera sig, inte de regionala biblioteksverksamheterna själva.
  • Frågan kan också ställas: Vilken påverkan på kultursamverkansmodellen kommer förslaget till en nationell biblioteksstrategi ha i de olika scenarios som kan uppstå?
  • Frågan kan ställas: varför saknas samverkansmodellens aktiviteter och åtaganden i förteckningen över stärkta regionala biblioteksuppgifter?

Utkastet lyfter flera gånger om bibliotekens roller i totalförsvaret.

  • Frågan kan ställas varför det är intressantare att lyfta fram det i ett utkast till en nationell biblioteksstrategi i förhållande till annat som inte tas upp – till exempel de regionala biblioteksverksamheterna i kultursamverkansmodellen.

Listan med aktiviteter som ”regionbiblioteken” (sic!) ska bidra med innehåller dels sådana aktiviteter som redan görs i olika utsträckning (kompetensutveckling, fortbildning, samverkan, digital utveckling, informationsspridning, specialprojekt och medelstilldelning). Någon enstaka har funnits med i tidigare lagstiftning, men tagits bort och ersatts av mer strategiska uppgifter (kompletterande medieförsörjning). Andra kan uppfattas som mer nydanande – att lägga ansvaret för så pass komplexa frågor som integration och inkludering på de regionala biblioteksverksamheterna kommer att innebära stora utmaningar, även om det begränsas till biblioteksområdet.
Det är oklart vad uppdraget ”uppsökande verksamhet” kan handla om. Det kan vara en återgång till mer operativ verksamhet där den regionala biblioteksverksamheten genomför den typ av uppsökande verksamhet som inte görs på andra nivåer – t ex arbetsplatsbibliotek som utkastet lyfter fram. Det kräver dock att de regionala biblioteksverksamheterna har tillgång till ett bibliotek. I och med den senaste ändringen i bibliotekslagen är fokus för de regionala biblioteksverksamheterna snarare på strategisk biblioteksutveckling än beståndsuppbyggnad. Många regionala biblioteksverksamheter saknar direkta kopplingar till de så kallade värdbibliotek som fanns tidigare. Om det handlar om att ge stöd till uppsökande verksamhet så är det en annan sak – men det står faktiskt inte det i utkastet.
En ny aktivitet för de regionala biblioteksverksamheterna är att bidra till samordning, dvs en grad högre i samverkanstrappan än  ”främja samarbete” som beskrivs i nuvarande bibliotekslag. Samordningsuppdraget parat ihop med beskrivningen av vilka målgrupper som ska njuta frukterna av de stärkta regionala biblioteksuppgifterna – förutom folkbibliotek även skolbibliotek och folkhögskolebibliotek – är tecken på en vilja till ökad statlig styrning av biblioteksfältet via den regionala nivån. Speciellt intressant är att läsa att målet är att ”Regionbiblioteken (sic!) kan säkerställa en jämlik utveckling av biblioteksverksamheten i hela landet, så alla bibliotek kan utvecklas utifrån sina förutsättningar men med gemensamma nationella målsättningar, utgångspunkter och infrastrukturellt stöd.” Att det står ”alla bibliotek” borde således innebära att samtliga biblioteksformer, även de statliga universitets- och högskolebiblioteken, specialbiblioteken, fängelsebiblioteken, regementsbibliotek och andra landstingskommunala bibliotek inom sjukvård kommer att samordnas under de regionala biblioteksverksamheterna.
I beskrivningen av humpen Högskolebiblioteken heter det samtidigt att ”Långtgående nationell styrning skulle dock kunna minska den lokala relevansen för högskolebiblioteken.” Motsvarande ömma känslor för lokal relevans har författarna knappast för den regionala biblioteksverksamheten där den enda lösning som ska rädda nationalbibliotekets möjligheter att nå ut bygger på at det bildas sex nya och ganska stora biblioteksregioner. Vinnarna på det lär knappast vara folkbiblioteken eller deras användare.
I kapitlet om Demokrati heter det att ”Vi ska inte omformulera Regeringsformen eller Bibliotekslagen för att skriva en nationell biblioteksstrategi.” Regeringsformen sitter nog säker, men det räcker nog inte med ”en särskild förordning, som knyter an till Indelningskommittens förslag till regionindelning” om jag tolkat målområdet om stärkta regionala biblioteksuppgifter rätt.

Om förstatligande av den regionala biblioteksverksamheten är ett mål skulle ett av alternativen kunna vara tillhörighet till länsstyrelserna.

  • Frågan kan ställas: Har utkastförfattarna verkligen tänkt igenom det här?
  • Frågan kan ställas: Varför lyfts inte länsstyrelserna som en alternativ tillhörighet för de regionala biblioteksverksamheterna?

Hump 3 Motsättningar i dokumentet

Fokus på samlingarna
I definitionen av bibliotekens verksamhet hävdas att den måste vara kopplad till samlingarna eftersom uppdraget är att förmedla kunskap, litteratur och bildning. Det tycker jag personligen är en för begränsad och sektorstillvänd beskrivning som inte tar fasta på bibliotekens – och speciellt folkbibliotekens – samhällsbyggande roll. Ett förtydligande – eftersom jag diskuterade detta med Erik Fichtelius på dialogmötet: Jag håller med om att uppdraget att förmedla kunskap, litteratur och bildning och säkert några saker till som regleras i Bibliotekslagen, men jag tror inte att verksamheten måste vara kopplad till samlingarna bortsett för de bibliotek som har särskilda ansvar för bevarande. Jag tror att det finns fler sätt att genomföra uppdraget på. Den regionala biblioteksverksamheten har i regel inga egna samlingar, förutom de som finns i tjänsterummen och faller därför heller inte självklart in i utkastets övergripande definition av biblioteksverksamhet – det skulle egentligen kunna innebära att den regionala biblioteksverksamheten helt kan lyftas ur strategin”.
Dock är det tydligen lite olika för olika bibliotek. Lite förvånande sägs t ex om högskolebiblioteken att ”Biblioteken behöver förflytta sig från samlingsorientering till användarorientering…” Jag menar att det inte kan gälla enbart den bibliotekstypen utan för alla bibliotek, möjligen med undantag för sådana som struntar i sina användare.

Vem ska få utveckla digitala tjänster?
I  humpen Nationellt digitalt bibliotek heter det att ”Lokala bibliotek har inte resurser och oftast inte kompetens för att utveckla och drifta digitala system, plattformar och digitalisering av innehåll. Det är ineffektivt och inte meningsfullt att upprepa detta arbete inom en mängd olika bibliotek.” Samtidigt heter på andra håll i utkastet när det gäller digitala tjänster för barn att just dessa ”kan med fördel driftas av de bibliotek som utvecklat dem”

  • Frågan kan ställas: Hur vill ni ha det?

Kvalificerade texter
Utkastet menar att det är fruktbart i biblioteksammanhang att ansluta sig till Litteraturutredningens begrepp kvalificerade texter. Det har jag inga problem med. Men däremot kritiken mot distributionsstödet från Statens kulturråd till folkbiblioteken (inte kommunbiblioteken som utkastet hävdar). ”En del av dessa titlar är av den karaktären att det inte finns ett självklart behov eller efterfrågan av dem på varje enskilt bibliotek”. Jag menar att en stor del dessa titlar är av precis den karaktär av kvalificerade texter som Litteraturutredningen beskriver.

Hump 4 Fokus på KB:s utvecklingsbehov eller en strategi?

En del av de möjliga åtgärderna pekar tillbaks på KBs utvecklingsbehov samtidigt som KB har ett samverkansuppdrag. En del av åtgärderna handlar enligt min uppfattning om sådant som mycket väl redan kan sägas finnas detta samverkansuppdrag – t ex åtgärder som handlar om biblioteksjuridik, infrastruktur för fjärrlån, nationell gallringsplan, Litteraturbanken, nationell statistik kring barns biblioteksanvändning, upphandlingar av databaser, e-böcker och straemingtjänster samt utvecklingen av Libris. Det gör att utkastet i vissa delar mer ses som ett medeläskande än en strategi.

  • Frågan kan ställas: Ska det vara den här detaljnivån i det slutliga strategiförslaget?

Hump 5 Finansieringen

De 225 miljonerna som utkastet ska användas för att finansiera de möjliga åtgärderna finns i bästa fall under tre år och är till för att förbättra för folkbiblioteken utifrån bibliotekslag och biblioteksplaner. Finansiering av åtgärderna förväntas också komma från såväl regional som kommunal nivå, men vem vet om det blir så.

  • Frågan kan ställas: Hur ska den långsiktiga och hållbara finansieringen av de möjliga åtgärderna ske?

Hump 6 Lagändringar

I utkastet nämns flera lagar som inte går i takt med biblioteksutvecklingen. Även om författarna påstår att ambitionen inte är att revidera bibliotekslagen så pekar man på att den behöver ses över avseende t ex vuxnas lärande – för att inte tala om den saknade beskrivningen av nationalbibliotekets uppgifter eller den nya inriktningen för de regionala biblioteksverksamheterna.
Pliktlagen och upphovsrättslagen nämns speciellt inom områden där det behövs rejäla översyner. Problem med lagen om offentlig upphandling nämns också i samband med böcker på andra språk. Däremot är det vagare med skollagen – där är Läsdelegationens slutbetänkande tydligare.

  • Frågan kan ställas: Hur många ytterligare utredningar kommer utkastet att föda upp?
  • Frågan kan ställas: Varför intresserar sig utkastet inte för skollagen i större utsträckning om t ex frågan om bemannade skolbibliotek?

Hump 7 Verksamhetsutveckling utan strategiska projekt

Jag håller inte med om det generaliserade påståendet att ”Kortsiktig projektfinansiering är ett generellt samhällsproblem som blir extra synligt inom bibliotekssektorn.” Varken att det är ett generellt samhällsproblem – jag kan peka ut ett hundratal samhällsproblem som är både akutare och viktigare för samhället att ta itu med – eller att det i så fall skulle vara extra synligt inom bibliotekssektorn med den kunskap jag har om t ex EU-projekt och projekt inom vård, skola och omsorg.
Min erfarenhet säger att det snarare handlar om att ge stöd när det gäller arbetsmetoder inom projekt. Det vill säga ett fokus på hur projektplaner, kommunikationsplaner och riskanalyser görs. Det handlar om att ansvariga på bibliotek får ökad kunskap och ökat självförtroende så att de kan implementera metoder som Design Thinking och UX i projekten och använda relevanta projektstyrningsmodeller på ett professionellt sätt.

Jag tror heller inte att generella bidrag som smetas ut är den bästa lösningen, i alla fall inte när det gäller verksamhetsutveckling på folkbibliotek. Mest effektiv är statlig bibliotekspolitik när kulturrådet pekat ut områden och lockat med projektbidrag som bjudit in till experimenterande och tester. Mest hållbart har bibliotekspolitiken varit när staten inte gett upp. Ett bra och aktuellt exempel är satsningen på Bokstart i hela landet. Ett generellt bidrag hade inte skapat förutsättningar för denna nya satsning.

Jag tror att det är en dålig idé att ansvaret för utvecklingsprojekt förs över från kulturrådet till KB, i alla fall så länge som kulturrådet har ett folkbiblioteksuppdrag eller att kultursamverksansmodellen existerar. Kulturrådet har långsiktigt byggt upp kunskaper om förutsättningarna att bedriva folkbiblioteksverksamhet. Motsvarande förförståelse menar jag saknas på KB. Det är fullkomligt oklart varför utkastet föreslår att kulturrådet får behålla uppdraget att fördela medel för läsfrämjande, speciellt som man sågar kulturrådets långsiktiga arbete med projektbidrag och lyfter fram projektträsket som ett stort samhällsproblem. Poängen med satsningen på  ”Stärkta bibliotek” handlar om kopplingen till kommunala biblioteksplaner och de utmaningar som i bästa fall finns formulerade där.
Utkastet säger att den nationella biblioteksmyndigheten snarare än Kulturrådet bör få uppdraget att fördela utvecklingsmedel till biblioteken. Här blir det igen ett problem vad som avses med ”bibliotek” eftersom KUR i princip ger utvecklingsmedel främst till folkbibliotek och till regional biblioteksverksamhet inom samverkansmodellen. Men om utkastet menar ”biblioteksfältet” så kommer det att betyda att medel som tidigare gått till folkbibliotek och regionalbiblioteksverksamhet framledes lika gärna kan gå till fängelsebibliotek, högskolebibliotek eller rentav till KB själv.

  • Frågan kan ställas: Vilka outtalade orsaker finns bakom utkastets förlag att kulturrådet får behålla uppdraget att fördela medel för läsfrämjande samtidigt som KB tar hand om utvecklingsmedlen till biblioteken?
  • Frågan kan ställas: Betyder förslaget att KB ska vara ansvarig för bidragsfördelningen att mindre medel kommer att gå till folkbiblioteken i framtiden?

Hump 8 ”Det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg.” Gustaf Fröding

Humpen ”Oväld och neutralitet” talar primärt om folkbiblioteksverksamhet utifrån ett antal debatter om det är mänskliga rättigheter eller friheter som ska ligga till grund för de värderingar som ansvariga gör när det gäller fr a medieförvärv och arrangemang på folkbiblioteken. Humpen ”Lögner och propaganda” lyfter problemen med falska nyheter och alternativa fakta. Det är lite oklart hur dessa båda humpar kommunicerar med varandra. Och i så fall om de har bäring på andra biblioteksområden.

  • Frågan kan ställas: Hur ska folkbiblioteket förhålla sig till ett önskemål från en rasistisk förälder om rasistiska bilderböcker? Hur ska de vetenskapliga biblioteken förhålla sig till ovetenskaplig litteratur och falska vetenskapliga rapporter om de ska förhålla sig neutralt till utgivningen?

Fler möjliga åtgärder?

Utkastet lyfter att det finns stora skillnader mellan de regionala biblioteksverksamheterna när det gäller utföra sina uppdrag. Utkastet lyfter fram en idé om att följa Indelningskommitténs förslag om sex regioner.

  • Frågan kan ställas: Borde det inte finnas andra modeller som skulle fungera ännu bättre?
  • Möjlig åtgärd: En modell skulle kunna vara att de regionala biblioteksverksamheterna i framtiden får ta del av riktade medel inom samverkansmodellen. Medel som fördelas utifrån utvecklingsbehoven i regionerna baserat till exempel på antal invånare i regionen, antal kommuner, geografiska avstånd, antal personer med funktionsnedsättning, storlek på grupper av de nationella minoriteterna, antal personer med annat modersmål än svenska, antal barn och unga samt bildningsnivån i regionen.

Utkastet lyfter att Kungl. Biblioteket självklart ska ha rollen som nationell biblioteksmyndighet och ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet, något som anges i §18 Bibliotekslagen. Jag tycker inte att det är självklart att myndighetsuppdraget ska ligga på ett bibliotek som enligt dåvarande statssekreterare Peter Honeth ”absoluta huvudroll” är att vara ett forskningsbibliotek och så att säga därmed är part i målet. Enligt Honeth har KB en ”viss roll” mot folkbiblioteken. ”Den rollen skulle kunna bli väldigt stor”, sa Honeth, ”men det kan inte vara så att den går ut över det som trots allt är KB:s huvudroll.” Det finns inget som tyder på att synen på KB:s uppdrag ändrats från statens sida.
Enligt min uppfattning bör den nationella biblioteksmyndigheten vara oberoende och agil.

  • Möjlig åtgärd: utvärdera hur KB genomfört sitt samverkansuppdrag innan det pekas ut en nationell biblioteksmyndighet.

Utkastet föreslår angående (folk?)bibliotekens uppsökande verksamhet föreslås att Nationalbiblioteket ska ta fram relevanta mätmetoder för att utvärdera om den uppsökande verksamheten når nya biblioteksanvändare/läsare/informationssökare.

  • Möjlig åtgärd: Därtill bör reglerna för biblioteksersättning till upphovsmän ses över när det gäller utlåning i den typ av uppsökande verksamhet där det inte förs någon utlåningsstatistik.

Omvärldsanalysen fick namnet ”Den femte statsmakten”. Likvärdig tillgång till  biblioteksverksamhet är en grundbult i utkastet samt påståendet att ”Dagens huvudmannaskap och organisation försvårar bibliotekens möjlighet att skapa en gemensam digital bibliotekstjänst.” pekar på en ambition till ökad centralisering.

  • Frågan kan ställas: Syftar strategin till ett förstatligande av kommunala bibliotek?

 

Örebro 25 sept 2018

Peter Alsbjer

 

Kulturrådets synpunkter på Utkastet

Nu har ännu en tung instans lämnat sina synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi. Den som är nyfiken kan ta del av statens kulturråds synpunkter här.

Lite kul med citatet från Lankes som inleder!

Kulturrådet betonar vikten av att strategin tydligt förhåller sig till bibliotekens roll för samtida och framtida samhällsutmaningar. Det handlar bland annat om demografi, en åldrande befolkning och ökade samhällsklyftor.

Utöver läsfrämjande anser Kulturrådet att strategiska förslag för bibliotekens litteratur- och kulturverksamhet bör utvecklas i strategin. Betydelsen av den fria och kreativa läsningen bör poängteras mera, liksom läsningens egenvärde.

När det gäller avsnittet om regional biblioteksverksamhet behöver det utvecklas, analyseras och förankras hos de institutioner och målgrupper som berörs. Vi vill här poängtera att insatser som syftar till att skapa likvärdighet och nationella samordning inte bör ske på bekostnad av skilda, lokala behov och variationer.

SKL:s motsvarande yttrande har jag skrivit om här.

 

SKL: Utkastet till nationell strategi missar bibliotekens potential

En av de tyngsta instanserna för kommunal och landstingskommunal verksamhet, SKL kritiserar utkastet till nationell biblioteksstrategi i sitt inspel till sekretariatet för strategin (min kursiv):

  • Utkastet till en nationell biblioteksstrategi måste betraktas som ett grovt utkast. SKL anser att flera partier behöver kompletteras med trovärdiga resonemang kring de förslag som läggs. SKL vänder sig mot en rad påståenden i utkastet, påståenden som inte understödjs av statistik och forskning.
  • SKL menar att utkastet i sin nuvarande form är mer av en handlingsplan med detaljerade åtgärdsförslag än ett strategiskt dokument. En gemensam övergripande plan för den framtida biblioteksverksamheten saknas.
  • Resonemang förs kring svårigheten att skriva en nationell strategi i en internationaliserad omvärld, men det står ingenting om svårigheten att skriva en strategi för ett område där statens ansvar är begränsat. SKL tycker att det är anmärkningsvärt med tanke på att regional och kommunal nivå, enligt bibliotekslagen, har stort ansvar både finansiellt och för hur biblioteksverksamheten organiseras och bedrivs.
  • Det finns få resonemang kring hur biblioteken på olika sätt kan bidra med lösningar på utmaningar i samhället. SKL menar att biblioteken redan idag tar ett stort samhällsansvar och kan göra det även framöver. Utkastet har ett oproportionellt stort fokus på medier och medieförsörjning och blir därför biblioteksinternt.
  • Det är positivt att den regionala biblioteksverksamheten beskrivs som en stark och central aktör för utveckling och stöd till folkbiblioteken, men SKL ställer sig mycket frågande till de fyra alternativa förslag på förändrad organisation och utökade uppdrag för denna bibliotekstyp.
  • Flera av de möjliga åtgärder som föreslås arbetar kommuner och landsting redan med idag. Det är olyckligt att inte synliggöra detta och fokus borde i flera fall istället ligga på att stimulera och stödja det fortsatta arbetet än att komma med förstärkta krav.

SKLs samlade synpunkter på utkastet kan du hitta här.

SKLs webbsida där deras arbete med utkastet beskriv hittar du här.

Peters 100 bästa länkar

Jag fick i uppdrag av arbetsgruppen för den nationella biblioteksstrategin att göra en sammanställning över de hundra mest intressanta länkarna som borde inspirera de som är nyfikna på gränssnittet mellan omvärldsbevakning och biblioteksutveckling. Detta gjordes i samband med Kungl. Bibliotekets omvärldsdag 13 september 2017.

(Det finns några länkar inklistrade i presentationen som ”påskägg”)