Ja, kanske de digitala…
Från nedladdning till strömmande
Det är ett tecken i tiden när biblioteken i Köpenhamn och Aarhus avstår från den danska bibliotekstjänsten för nedladdning av musik, BibZoom. Pernille Schaltz presenterade tjänsten här på bloggen för något år sedan.
Ansvariga på de båda biblioteken säger till Politiken att tiden springer ifrån utlåning av nedladdade musikfiler via nätet eftersom folk har tillgång till strömmande musik på så många andra plattformar och tjänster i dag som t ex YouTube, Spotify, Wimp och danska TDC Play.
BibZoom har ungefär koncept som i Sverige. Det är som om de två största bibliotekssystemen i Sverige, Stockholms stadsbibliotek och Göteborgs stadsbibliotek skulle avstå från BTJs Musikwebb (oj, har jag missat något här?).
Själv testade jag Musikwebben för några år sen, innan Spotify. Bortsett från att det var krångligt med inloggning etc så var det lika trist när musikfilerna inte längre fungerade – tjänsten gav inte det jag ville ha. Filerna tog upp plats i datorn, tog tid att ladda ner, jag tror det fanns iaf en begränsning i antal låtar man kunde ladda ner etc. Allt det där fungerar säkert bättre nu, men Spotify gör musiklyssnadet enklare för mig iaf. Sen är det upp till mig att förhålla mig till om jag vill betala extra för att slippa reklam eller få åtkomst till mer lyssnande. Eller för den delen, att sprida min goda musiksmak till andra på sociala medier.
Åtkomst snarare än ägande
Spotify och de andra tjänsterna är en del av en internationell mediatrend; många kulturkonsumenter föredrar tillgång till musik, film, bildkonst eller läsning snarare än individuellt ägande eller samlande av de fysiska artefakterna.
Media Evolution har redan gjort en informationsskrift om detta, vilket innebär att jag inte behöver utveckla ämnet närmare. Ladda ner här. (Den finns också på engelska: Access Ower Ownership)
Även om de strömmande musiktjänsterna kan ge nya musikupplevelser lika väl som de dammar av sådant som borde varit bortglömt för länge sen har varken Spotify eller deras konkurrenter tillgång till all musik. Pröva att söka på Beatles, så får ni se.
Vad blir kvar om de strömmande medierna minskar användningen av bibliotekens musiktjänster? Jag tror tiden med stora egna CD-samlingar är förbi för bibliotekens del. Möjligtvis kan de specialisera sina samlingar mot det som inte finns på t ex Spotify av upphovsrättsliga skäl (Beatles, Led Zeppelin, Pink Floyd, AC/DC, Slade etc) eller för att det är för lokalt (exotisk folkmusik från olika delar av världen typ Ludgo-Pelle) eller för ”smalt” (Belgian Afrobeat Associaton).
If you can’t beat them – join them!
Jag tror att det bästa är att inte se de strömmande musiktjänsterna som ett hot – lika lite som Google är ett hot. Det handlar snarare om ett förhållningssätt.
Det biblioteken i Köpenhamn och Aarhus planerar är att använda Spotify på andra sätt. De har redan börjat utveckla en ny musiktjänst, eMusik.dk som ska hjälpa allmänheten att hitta rätt i den digitala musikverkligheten. eMusik beskrivs som ett erbjudande att hitta musik och dessutom få ökad kunskap om musiken på de plattformar som redan används. Använder du Spotify kommer eMusik.dk att hjälpa dig att hitta information om artistter, musikstilar eller ge tips på annat som liknar det du är intresserad av genom bibliotekspersonalens egna kompetens eller via externa tjänster som biblioteken ställer till förfogande.
Det annars enklaste sättet för biblioteken att använda sig av Spotify är att använda sig av tjänsten för marknadsföring av den egna kompetensen samt som relationsskapare med allmänheten. Det finns en del goda exempel:
Biblioteket kan göra spellistor kring aktuella teman. T ex när Katrineholms bibliotek vill inspirera till läsning av Strindberg genom att gör en spellista, ”Dårar”, vilket kanske blir lite långsökt, men ändå. Deras Lunchdanslista är gjord i samband med kampanjen ”Ett friskare Sverige”.
Det finns säkert fler exempel på bibliotek som använder Spotify på det här sättet. Det mest imponerande jag sett hittills är Järfälla bibliotek som använder Spotify för att uppmärksamma nyinköpta skivor samt tipsa om personalens favoriter.
Det är kanske inte alltid säkert att bibliotekspersonalen har bättre musiksmak än andra men de är duktiga på att strukturera och sammanställa information så vad kollegorna i Katrineholm, Järfälla och på Chalmers gör är eg bara vanligt biblioteksarbete men med musik.
Jag tror också att biblioteken kan vara än mer aktiva; att biblioteket uppmärksammar den egna ortens musikfestivaler och andra arrangemang känns tämligen självklart. Om årets Nobelpristagare i litteratur kommer från ett visst land, varför inte göra en lista med musik fån hemlandet som kan ha inspirerat? När Världsbokdagen närmar sig kan man göra en lista inspirerad av böcker och läsning, eller låna den här listan. Eller så kan man låta sig inspireras av ett författarskap.
Visste ni att det finns spellistor till deckarförfattaren Peter Robinsons böcker?
Sen kan man alltid marknadsföra de ljudböcker som man hittar på Spotify. Kanske rentav i katalogen
Biblioteken som plats för musik
Naturligtvis är många bibliotek också spelplats för levande musik. För några år sedan satsade en del bibliotek på att vara till stöd för osignerade band som ville ge ut egna skivor. Det finns några exempel kvar på Demotek, te x Västerås Stadsbibliotek (även om länkarna till det nationella Demoteknätverket inte längre fungerar, om det nu finns kvar).
En förebild för musikitresserade på bibliotek är Bibliotek 10 i Helsingfors. Har ni inte haft möjlighetet att göra ett besök så rekommenderar jag det varmt. Här finns möjligheter att låna hem, lyssna på, läsa om, spela och uppträda med musik. Hela kedjan från produktion till konsumtion, således.
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 