Mobila webben

Gästbloggare: Britten Toftarp

Inte utan min Iphone

Jag sällar mig till den skara av mobilanvändare som valt att köpa sin smarta mobil hos ett av fruktföretagen; Apple. Ett både klokt och oklokt val fick jag förstå när jag igår satt på en föreläsning av Anders Steen på Falkenbergsföretaget Katching under rubriken “När kundservice är som bäst”. En mycket bra föreläsning om deras strategi för att lyckas i en tuff mobiltelefonibransch där kunderna är flyktiga och en sekunds väntetid i onlineshoppen vid köpklick kan innebära att kunden drar till nästa onlineshop.

Han berättade att just Iphone i dagsläget fullständigt dominerar den mobila marknaden med 40% av marknaden och hur det ställer till det en del för operatörer och säljare eftersom Iphone (med egna kanaler och butiker) helt kan diktera villkoren i branschen just nu. Något som jag hört fler säljare i olika kedjor sucka över när jag stått och tummat längtansfullt på en fin pianoblank, svart Iphone.

– Men Samsungen eller nya Nokian är egentligen en bättre telefon, har de mumlat för döva öron. Vad hjälper det när den här är så fin, blank och svart, har jag tänkt. Och när sen 4:an kom så hade den ju också fått en hyfsat kamera som kan ta i film HD format.

För mobilen med en bra videofunktion var egentligen det som först lockade mig till ett inköp av en smartphone. Att ha kontoret och studion på fickan var motivet. Det var Iphonen, genom sin smarta byline “skickat från min Iphone”, som först dök upp på FB med hyfsade bilder. Hur kan man missa sånt? Idag ser jag att även Android har lagt till samma byline i statusuppdateringarna, men hjälper det..?

Genom sin stringenta grafiska profil och design, nålsögepolicyn när det gäller appstore, Itunes och kringprodukter så har ju Iphone och Apple lyckats att, i det närmaste bräda, ibland både bättre och billigare märken samt skapa en global sångkör av hippa intressanta marknadsförare och designers som nu även fått alla oss andra på tåget, lite senare, lite mindre hippa, men inte desto mindre frälsta.

 Men nu är jag ju även en google människa sen många år och hade haft ett öga på Android då jag hörde det var en mobil på G och kanske skulle jag gilla en googlesynkad mobil, tänkte jag?

Så då ville jag ju testa av lite och slängde ut frågan på min Facebook: vilken mobil? Snabba svar från hela landet i loggen och många av dem skrev ju förståss “Iphone”. Under några hetsiga timmar talades det Android versus Iphone och dess funktioner och det blev lite som platt sko versus hög klack om du förstår symboliken.

Slutligen kom kommentaren som fällde avgörandet och den kom från Robert, en av de ungdomar jag en gång jobbade för som ungkulturkonsulent i Örebro län.

Men Britten, det är bara folk som inte har Iphone som tycker att de är dåliga.

Där satt den, spiken i kistan! För så var det ju i min FB logg när jag analyserade argumentationen Det var bara de som inte hade en som anförde klagomålen om slutenhet, köldskador och allt annat elände. Här beslöt jag mig direkt för att “go wild” och “kasta lågskorna” för köra på “höga blanka svarta klackar”.

Att det sen var ett äventyr med väntetider och skumma väntelistor som kostade “typ 200” att sätta upp sig på, det är en helt annan historia. Och att jag senare, i soffan hemma, hade fullt sjå att få igång den, få i simkortet och begripa hur jag skulle ringa, det är ännu en historia. (Apple är nog det enda varumärke av tekniska produkter som kan klara sig undan utan en instruktionsbok i lådan tror jag.)

Men att streama, filma, fota, redigera, sampla ljudbilder, följa flygplan över jorden IRL, remotestyra min dator och kolla vilken stjärna som lyser klarast om natten, det är en ren fröjd av enkelhet med min Iphone.

Idag är även jag en nöjd och glad användare, så här långt, och jag har börjat producera enkla små reklamfilmer tillmig och andraföretag, i sann DIY anda. Jag planerar som bäst för en sommarkurs vid minateljé i Morup tillsammans med en dansare. Vi skall ha en experimentell workshop där vi kombinerar dans med mobilfilm för den som vill lära sig både digital produktion och fysisk prestation. Vi letar just nu en härlig plats här på stränderna i Halland och vi jobbar efter principen unplugged-online.

Sensmoralen i detta?
Jag vet inte om det finns nån, men det är ett tidsdokument över hur vår konsumtion går till idag. De val vi gör och dess kulturella grunder. De utmaningar som jag som företagare, i min roll som Kronmakaren/Socialamedierkonsult skall försöka hjälpa mina kunder med: Hur får jag mina kunder så nöjda att de vill bilda min sångkör?

Favoritappar:

Pixelpipe (som överför mina filer högupplöst mellan mobil och dator via min dropbox)

Videodirector för Iphone (hyfsad video redigering direkt i mobilen)

Paypal (ta betalt med mobilen via paypalkontot som jag kan använda ute i fält)

Kronmakaren (min egen första app med kollektioner och survey. (Just nu i gallery som reklam för appar gjorda hos Magmito)

Kronmakarens QR-tagg

Britten Toftarp, hanverkare under namnet Kronmakaren där jag bl.a. medverkat i den jurerade Konstslöjdsalongen på Arkitekturmuseum i Stockholm 2010 samt som leverantör av medeltidaLuciakronaiVäxsjödomkyrka 2010. Nu senast på utställning hos Konsthantverkarna iYstad 2011.

Hantverket kombinerar jag med jobb som sociala medier konsult, inspiratör och utbildare i varumärkestänk för småföretag. Bland mina uppdragsgivare hittar du CRED, Startcentrum, Länsstyrelsen Västra Götaland, Borås Högskola, SingeliSverige, Åkerholmen och Skrattmästaren. 

Gästbloggare: Anja Säker

Om mobiler och bibliotek…

Vi blir alltmer mobila. Men vad betyder det egentligen? På jobbet är bärbara datorer standard, snarare än stationära, man är uppkopplad dygnet runt och alltid tillgänglig. Samtidigt som det kommer motreaktioner i form av att man ska koppla ur och koppla av, befinna sig mer i nuet osv så har människors beteenden och förväntningar förändrats i grunden.

Jag kan bara se till hur jag själv agerar. Jag älskar min iPhone. Inte så mycket för att den är tillverkad av Apple, eller att den är fin och smidig. Nej, det handlar snarare om hur den fungerar som verktyg i min vardag. Det är inte ens så att jag pratar speciellt mycket i min telefon. Snarare använder jag den för att kolla mail, scrolla igenom min Google Reader, läsa nyheter, checka in på olika ställen med Foursquare eller Gowalla, vara i kontakt med vänner och kollegor via Skype, LinkedIn, Gtalk, Twitter, Facebook och många andra liknande tjänster. Telefonen är smidigare att ta med än min bärbara dator, och klarar fler – men även färre – saker. (Prova att skriva långa texter med mobilen. Det fungerar sisådär).

Det som är intressant är hur mitt användande av mobilen skapar förväntningar på hur webbar ska vara utformade, hur företag, organisationer och även bibliotek ska interagera med mig, underlätta min vardag, med hjälp av digitala medier i olika former.

Idag fungerar det sällan väldigt bra med mobila tillämpningar eller digitala medier när vi pratar om bibliotek.

Som låntagare förväntar jag mig att det ska gå att surfa in på en bibliotekswebb och få upp ett gränssnitt som är anpassat för min mobil oavsett modell. Det ska vara tydligt hur man söker efter det media man är ute efter, det ska gå hitta öppettider och kontaktuppgifter, sköta sina lån och omlån, och få ett tips eller två. Det här borde inte vara omöjligt när vi skriver år 2011. Visst, det pågår apputvecklingar på lite olika håll, men jag är inte övertygad om att det är appar som är lösningen utan snarare den mobila webben som är svaret.

Mobila tillämpningar och digitala medier handlar också om hur biblioteken idag använder sig av Twitter och olika locationsbasedservices som Foursquare, Gowalla m.fl. Flera bibliotek och bibliotekarier i Sverige är fantastiskt duktiga på att blogga och twittra. Det pågår flera olika projekt om att minska den digitala klyftan och höja kompetensen inom digitala medier i stort. Men hur tillämpar vi det och mycket mer i mobilen? Kan vi skapa erbjudanden till våra låntagare som baserar sig på en tweet som nämner ditt bibliotek? Ska vi svara på frågor via Twitter och Facebook till våra låntagare? Eller när en låntagare använder Foursquare för att checka in på ditt bibliotek – vad ska de tjäna på det? För att inte tala om hur vi bemannar för att möta upp kring dessa frågeställningar.

Det vore även intressant att se var utvecklingen kring RFID och liknande tekniker leder oss. Kan vi koppla ihop RFID-taggen med ett boktips och få det i mobilen om jag fingrar på boken i bibliotekets hyllor på sikt? Vad mer skulle vi kunna göra?

Framtiden för hur vi kan använda mobilen för att interagera mellan bibliotek, bibliotekarier och låntagare är enormt spännande.

Anja Säker
Anja är kommunikationssamordnare, Umeå Universitet bloggar om IT, sociala medier och livet på Den digitala parkbänken.

Danska Silkeborg satsar mobilt

Nu – och i framtiden – kommer biblioteksbrukarna inte att primärt kommunicera med biblioteket via datorer utan via sina mobiler. Så menar man i af i Silkeborg på Jylland.
Här har man haft ett intressant projekt kring hur man kan utveckla det mobila biblioteket. Jørgen Høst presenterar projektet i senaste Bibliotekspressen.

De mobila biblioteksanvändarana erbjuds

  • Hitta boken på närmaste bibliotek genom att skicka streckkoden. Utvecklat som Android- applikation.  När du är i bokhandeln kan du snabbt se om medietdu är intressrad av finns inne på ditt bibliotek, innan du köper den!
  • Självbetjäning: söka, reservera, förnya lån via mobila webbplatsen.
  • Få första kapitlet av en bok skickat til din mobil som text eller ljudfil.
  • Prenumerera på en nyhetslista till iPhone. Utvecklat som en iPhone-app.
  • Skicka ett sms till bibliotekets stora TV-skärm, exponera dig själv!
  • Ladda ner musik, nätljudböcker och film till mobiltelefonen.

Gästbloggare: Peter Giger

Sommar med en iPad

Jag satt och väntade på Swedbankskontoret för att byta ut bankdosan. En flicka i 5-års-åldern stod bakom fåtöljen, pekade på iPaden och frågade: ”är det en tv?”. Nej, svarade jag, det är en dator.

Under DN-galan satt jag på altanen i kvällssolen och tittade på sändningen direkt i iPaden. Jag använde SVTs iPhone-app med 2x förstoring. Det fungerade alldeles utmärkt med mycket bra ljud och förvånansvärt bra bild. Samtidigt började jag så smått skriva på den här krönikan i iPhonen. Skrev gjorde jag iPhone-appen Simplenote som vid varje tangent-tryckning sparade texten i molnet. På så sätt kunde jag senare fortsätta på iPadens större tangentbord när DN-galan var över. Krönikans text-moln når även ”ner” i bordsdatorer och laptops via program som Notational Velocity (mac) och Notes for Windows. Simplenote och liknade digitala mediamoln har växt upp som svampar i jorden de senaste åren, men det har saknats en bra kompromiss mellan mobilitet och persondatorns arbetsmiljö. iPadens upplösning på 1024×768 px gör att de flesta webbsidor kan ses i full upplösning precis som på datorn. Tangentbordet är nästan lika stort som på en normal dator, men touch-skärmen saknar det taktila i skrivandet så längre texter fungerar inte lika bra.

iPaden är förstås varken tv eller dator. Den är en makalös manick som genomgår små metamorfoser vid behov, förvandlar sig till det den behöver vara. Ibland en tv-liknande apparat, ibland något man vanligtvis betecknar som en dator. Om du tänker att det inte är något nytt så måste du nog tänka om efter en tid med en iPad. Den här sommaren har jag vant mig vid ett helt nytt sätt att förhålla mig till Internet och annat smått och gott i en ”dator”. Jag har haft den med mig i princip överallt i en liten smidig messenger-bag, eller i kameraväskan. I messenger-bagen ligger iPaden i ett neopren-fodral med dragkedjan öppen på ovansidan så att det bara är att sträcka ned handen och fiska upp iPaden. Den startar omedelbart precis som en iPhone och efter några futtiga sekunder är jag ute på Internet var jag än befinner mig inom Telenors 3G-nät – eller wifi-nät utanför Sverige.

Mitt i semestern gick skrivaren sönder så jag åkte till närmaste köpcenter för att kolla in olika alternativ. När jag stod på Elgiganten fick jag syn på en skrivare som verkade perfekt för våra behov. Givetvis fiskade jag upp iPaden för att kolla in vad skrivaren kostade på ONOFF som låg granne med Elgiganten, men även Pricerunner och Prisjakt. Normalt köper jag tekniska apparater i en webbutik, men nu var det extra bråttom. Jag kollade även recensioner av skrivaren och letade reda på information som saknades i butiken. Jag hade förstås en ett butiksbiträde att fråga. Han kom småspringande mellan hyllraderna och höll på att riva ned en monter med trådlösa telefoner när han fick syn på mig – eller rättare sagt det jag hade i handen. Han jobbade normalt på hifi-avdelningen så han visste inte så mycket om produkterna på dator-avdelningen. De frågor jag hade om skrivaren stod vi gemensamt och redde ut via iPaden och vidare ut på nätet.

Jag är inte mycket för spel, men det har blivit en del spelande ändå, mest Angry Birds HD, Pinball HD och Real Racing HD. Angry Birds är har ungefär samma spelkänsla som i iPhonen, men med större skärm förstås. Flipper (Pinball) är däremot sensationellt annorlunda mot alla andra apparter jag har spelat på – bordsdator, laptop, iPhone. Flipper på iPaden ligger väldigt nära känslan i ett fysiskt flipperspel. Detsamma gäller racing-spelet. Min frus morbror utbrast att han kunde tänka sig att köpa en iPad bara för Real Racing HD!!!

Mest har jag nog använt iPaden till att kolla nyheter: Safari (webbläsaren), Reeder (rss) och Osfoora HD (Twitter). Det är också kul att det börjar komma nya innovativa sätt att läsa rss och och twitter. Jag tänker först och främst på Pulse och Flipboard.

Jag har också fått ett helt nytt beteende när det gäller läsning av böcker och tidskrifter. Apples egen bok-app iBooks innehåller böckerna från projekt Gutenberg i en mycket läsbar form, men de kommersiella böckerna saknas ännu så länge. De kommer förhoppningsvis när iPaden lanseras i Sverige. Men det gör inte så mycket. Jag använder Kindle for iPad. Den synkar också med Kindlen. Från början trodde jag att jag skulle utnyttja denna synkning genom att läsa på läsplattan i hängmattan (eink för dagsljus) och i iPaden under övrig tid. Men iPaden känns avsevärt mycket läsvänligare för mina ögon så den ”gamla” läsplattan Kindle har mest legat och samlat damm. De böcker jag har köpt tidigare (och inte hunnit läsa) i Kindle store på Amazon.com har jag ju nu tillgång till i en bättre läsmiljö genom Kindle-appen. iPaden känns också bättre än de flesta traditionella pappersböcker som oftast har för liten text eller för dålig kontrast mellan papper och tryck, eller båda.

Det har också börjat strömma in innovation från tidskrifts-branschen. Det gäller förstås ”magazines”, inte ”journals”. Ett tidigt exempel är Wired magazine som har en kontainer-app där varje nytt nummer strömmar in och kan köpas för 28 kr styck. Den bästa tidskrifts-appen är emellertid Zinio som vars butik innehåller massor av tidskrifter från hela världen, inklusive Sverige, och man kan köpa såväl lösnummer som prenumerationer. National Geographic kostar tex 119 kr för en årsprenumeration (12 nr).

Det blir mycket intressant se hur biblioteken ställer sig till att böcker och tidskrifter alltmer svävar upp i det digitala molnet. Rent tekniskt är nog biblioteken perfekta mediatorer för de kommande årens utbredning av mediamolnet, men det är svårare att sia om det kulturekonomiska spelet. Biblioteken har hittills vänt sig till folket och politikerna för att förankra verksamheten. I framtiden undrar jag om man inte måste tänka inom bibliotekssektorn. Kanske gäller det i ännu högre grad att övertyga förlagsjättarna och IT-koncernerna att bibliotekens lånepolitik har en viktig plats i morgondagens mediamoln – att ”gratis” ibland kan vara ekonomiskt motiverat. Annars kanske man står där en vacker dag med en infrastruktur utan innehåll.

Telia Soneras omvärldsbevakning 2010

Telia Sonera kommer varje år ut med en trendrapport som är en intressant läsning om man är intresserad av hur svenskarna använder sig av sina mobiltelefoner.

Man kan också mixtra med statistiska uppgifter om mobilanvändande och internetanvändande. t ex om vilka funktioner som användarna vill ha i framtiden. Eller vad som kommer att vara överflödigt.

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.

Trends 2010, posted with vodpod

Unga mobilvanor

I rapporten Unga mobilvanor som sammanställts av branschorganisationen MORGAN, berättar svenska ungdomar om hur de använder mobilen. Rapporten ger dels en bild av vilka tjänster som är populära idag, och dels inspiration till hur morgondagens mobilanvändande kommer att se ut.

I rapporten framkommer bland annat

  • MMS används väldigt lite.
  • Bluetooth är väldigt populärt, bland annat för att skicka låtar och teman mellan mobiler.
  • Telefonen används i väldigt stor utsträckning till att lyssna på musik, istället för iPod och andra mp3-spelare.

Tnx Ann som tipsade

TeliaSoneras Trend Reports 2009

Telias trendrapporter kan vara knepiga att hitta. Men när man väl gjort det så är innehållet hyperintressant. Man har hittat några spännande personlighetstyper:

  • Infomaniacs (förr kallades dessa medelålders män för datanördar) – de är vanligare i Sverige än t ex Litauen, de har ofta minst två mobiltelefoner…
  • iToddlers – vardagsbrukarna, en femtedel av befolkningen, men som utvecklas kraftigast
  • Tech Parents, sociala nyfikna och vill hänga med i utvecklingen och sina barn

Några siffror om svenskarna:

18% av svenskarna i undersökningen använder sig av mobilt bredband.
76% tar med sig mobilen eller den bärbara datorn i sängen!
23% anger att de surfar på nätet via mobiltelefon eller mobilt bredband varje vecka
64% säger att de inte kan tänka sig köpa en mobil utan en kamera (man kunde ju tänka tvärt om: hur många skulle tänka sig köpa en kamera utan telefon?)
61% av svenska med anställning säger att deras jobb kräver en internetuppkoppling oavsett var man är

Ladda ner TeliaSonera TrendReport här (pdf, 1,9 Mb)

Biblioteken och den mobila webben

Den 7 maj arrangerar Länsbibliotek Västmanland tillsammans med Västerås Stadsbibliotek och Länsbiblioteket i Örebro län en studiedag om hur biblioteken bäst kan använda sig av mobiltelefoni. Studiedagen heter ”Biblioteket i var mans hand” och kommer att ge en inblick i hur man kan anpassa biblioteket både fysiskt och virtuellt till mobiltelefoniteknik.
På programmet finns möjligheten att själv pröva på t ex mobiltaggning ocg twitter.

Dessutom får man möjlighet att träffa en av landets ledande biblioteksideologer, Lina Z Ydrefeldt, som kommer att prata om de nya kommunikationsformernas möjligheter. Boris Zetterlund, från Axiell, representerar produktutvecklarna och informerar hur de arbetar för att möta bibliotekens önskemål on teknisk utveckling när det gäller mobiltelefoni.

För er som vill läsa på lite (eller som är nyfikna ändå) innan rekommenderas nr 5/08 av Library Technology Reports, ett specialnummer om mobil teknologi på bibliotek av Ellyssa Kroski: On the Move with the Mobile Web: Libraries and Mobile Technologies

Kolla också in den här boken om mobilt lärande.

Ny bok om mobilt lärande

På bloggen Reference Notes berättar Gerry McKiernan  om en ny antologi om mobilt lärande:


Mobile Learning: Transforming the Delivery of Education and Training / Edited by Mohamed Ally
”This collection is for anyone interested in the use of mobile technology for various distance learning applications.”

Och det bästa är att den är utgiven med Creative Commons-licens och kan laddas ner!