MIK

Om Folkbibliotek i förändring

Den snabba tekniska utvecklingen har på kort tid förändrat vårt medielandskap och våra beteenden. Det har aldrig varit lättare att söka och hitta information än nu. Det är också enklare än någonsin att själv bidra till informationsflödet vilket gör att gränsen mellan konsument och producent har börjat suddas ut.

Men tillgången till internet, digitala medier och ny teknik innebär inte att vi per automatik kan hantera alla möjligheter och risker. Vi behöver nya förmågor för att kunna navigera i en mer komplex och föränderlig omvärld. Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring ger en introduktion till såväl som konkreta förslag på hur man kan jobba med MIK på biblioteket. Exempel varvas med praktiska erfarenheter.  Många av exemplen är samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer, och mycket handlar om digitala kunnigheter.

Folkbiblioteken i medielandskapet

Folkbiblioteken i medielandskapet heter ett intressant kapitel (s 515-537) i SOU 2016:30 Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om
en demokrati i förändring. Det är ett gäng forskare från Bibliotekshögskolan i Borås som har skrivit.

De konstaterar att folkbiblioteken är centrala samhällsinstitutioner för allmänhetens tillgång till olika typer av medier: ”Förutom att verka för fysisk tillgång till medier så tar bibliotek av olika slag också visst ansvar för att invånarna ska få intellektuell tillgång till medier. Detta sker genom undervisande och stöttande arbete som syftar till att invånarna ska utveckla medie- och informationskunnighet…”

I sin analys av medielandskapet utgår forskarna från två dimensioner av tillgång: medieplanering (dvs fältet mellan mångfald och begränsning) samt kunskaper om medier (MIK) och förhållningssätt till informationskällor. Forskarna identifierar utifrån det ett antal utmaningar för folkbiblioteken – utmaningar som påverkas av folkbibliotekens resurser, mesn skulle jag vilja tillägga även prioriteringar:

  • För grupper som varken är stora mediekonsumenter eller använder biblioteken, som t ex  äldre och låginkomsttagare, så är en utmaning för folkbiblioteken
    att fortsatt förbättra möjligheterna till såväl fysisk som intellektuell tillgång till medieutbudet. Detta kan exempelvis ske genom generösa öppettider, service till den som inte själv kan ta sig till biblioteket, samt utvecklade e-tjänster.
  • Andra utmaningar ligger i att alla ska ha tillräcklig digital kompetens för sina behov och att befolkningen ska värdesätta en mångsidig och oberoende samhällsdebatt samt att alla ska känna sig bekväma i biblioteksmiljön och se sig som potentiella biblioteksbesökare.
  • Ett aktivt arbete med medieurval på folkbibliotek är en konst som ”kräver både kompetens och kunskaper, omvärldsbevakning, uppdatering i
    samhällsfrågor och samhällsdebatt, liksom lyhördhet, självreflektion och integritet i beslut.”
  • ”Det finns på folkbiblioteken en beredskap för och ett intresse av att stödja användare i att utveckla sin MIK. För detta krävs i många fall ytterligare resurser, framför allt i form av mer fackutbildad personal samt i form av kompetensutveckling av befintlig personal kring pedagogik, digitala medier, interkulturell kommunikation samt medieetiska frågor.”
  • ”Vill man verka för att behålla bredden i medieutbudet behövs nationella övergripande lösningar för att stärka infrastrukturen för informationsförsörjning.”

Niclas Lindberg om bibliotekens nya utmaningar

Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare presenterar sitt perspektiv på (folk)bibiotekens nya utmaningar i dett tal till biblioteksnationen.
Är det fråga om ”biblioteken” i allmänhet som står inför de utmaningar Niclas beskriver eller mer specifikt folkbiblioteken eller för den delen skolbiblioteken – eller rentav forskningsbiblioteken? Troligen har utmaningarna bäring på flera bibliotekstyper men, liksom lagen, i olika omfattning.

Filmen finns tillgänglig till allmänt beskådande från kl 14 den 4 februari 2015.

  • Det grundläggande uppdraget
  • Medie- och informationskunskap (MIK)
  • Relevans för många – inte allt färre
  • Strategier, planer, samverkan
  • Barnen, barnen barnen