MIK

Internationell rapport: Bibliotek måste utvecklas digitalt

Bibliotek måste utvecklas digitalt säger en rapport som frågat biblioteksanvändare i Australien, Nya Zeeland, Singapore och Storbritannien om hur de ser på biblioteken.  Rapporten heter The intrinsic value of libraries as public spaces – Physical-digital, communicating the new normal och är framtagen av University of Technology Sydney (UTS) i samarbete med mjukvaruföretaget Civica.

Nästan 90 procent av av Australiens biblioteksanvändare menar att bibliotekstjänster på nätet är viktiga , men bara 61 procent är nöjda med vad som erbjuds från biblioteken när det gäller online-tjänster.  Detta att jämföra med de 85 procenten som säger sig vara nöjda med vad de får ut av det fysiska biblioteket. Enligt de forskare so, lett projektet beror det bland annat på svårigheterna att navigera på bibliotekswebbarna och bristande kompetens hos delar av bibliotekspersonalen att förstå sig på den nya tekniken och förmåga att marknadsföra den till sina brukare.

Att roa sig med i helgen: Ett självskattningstest om digital kompetens

Nu finns ett självskattningstest kring digitala kompetenser för bibliotekspersonal i landet tillgängligt. Testet ger en bild av dina egna digitala kompetenser och kommer ligga till grund för arbetet inom det digitala kompetenslyftet för folkbibliotekspersonal som beskrivs i ”Digitalt först med användaren i fokus”.  Det vore bra om så många som möjligt som jobbar på folkbibliotek i Sverige gör testet/

Mer information finns på  https://www.regionuppsala.se/digikomp/. Så varför inte gör testet i helgen och glöm inte att tipsa dina kollegor! Här är en direktlänk till testet.

Bibblan bildar igång

Bibblan bildar är ett pilotprojekt som är finansierat av KB. Projektet är en komplettering av Bibblan svarar/Bibblanguidar-plattformen som därmed får en tredje del. Bibblan bildar ska samla ett efterfrågeanpassat utbud av öppna lärresurser med MIK-inriktning. Plattformens syfte är att bidra till ökad digital kompetens i hela landet och den riktar sig i första hand till allmänheten, men kan även fungera som stöd för bibliotekspersonalen vid handledning och utbildning .

Bibblan bildar innehåller till att börja med ett antal biblioteksproducerade lärresurser på en grundläggande nivå, främst filmer och skärminspelningar som kompletterats med steg-för-steg-handledningar som går att skriva ut. Enstaka lärresurser producerade av externa aktörer finns också med.

Bibblan bildar har utvecklats av Malmö stadsbibliotek i samarbete med kommunikationsbyrån KAN och med projektbidrag från Kungliga biblioteket.

EU-parlamentet lämnar rapport om biblioteken och MIK

I en forskningsrapport från EU-parlamentet understryks biblioteken viktiga roll när det gäller att stödja allmänhetens informations- och mediekompetens.

En grundtanke i rapporten är att folkbibliotek förändras till informationsrika lärmiljöer som utgår från flera medietyper samtidigt som traditionella aktiviteter som läsning och bokutlåning fortsätter vara viktiga för att stimulera läsförmågan hos allmänheten. Genom att erbjuda publika medie-laboratorier och maker spaces försöker biblioteken att balansera mellan ett defensivt protektionistiskt förhållningssätt till mediekompetens och ett mer offensivt förhållningssätt som bygger på empowerment. Rapporten vill visa på en gradvis perspektivförskjutning när det gäller folkbibliotekets roll i samhället, från att enbart erbjuda tillgång till information mot ett tänkesätt inriktat mot delande av information och kunskaper.

Rapporten avslutas av ett antal rekommendationer:

In order for this to become a reality, the following recommendations are put forward:

  • In the Education and Training 2020 Framework, recognize the full potential of libraries, particularly public and school libraries, in supporting formal, non-formal and informal learning in all aspects of literacy: reading and writing, information literacy and media literacy.
  • Public libraries have suffered severe budget cuts in several EU Member States in recent years, forcing them to cut down on qualified personnel (particularly
    younger librarians) and opening hours, and even to close library branches. In order to realize their full potential in increasing media and information literacy, it is crucial that public libraries be supported, both in a political and economic sense, to transform themselves into community learning centres with extended opening hours and a professional staff that mirrors the community’s demographic composition.
  • Continue to work, in collaboration with other international organizations and with library organizations, towards a unified conceptual framework of media and information literacy, including ‘digital/ICT skills’, geared at developing knowledge, critical awareness, competencies (passive/receptive and
    active/creative) in handling today’s ubiquitous media and information landscape to one’s own advantage.
  • Work towards a research program, preferably within Horizon 2020, aimed at discovering strengths and weaknesses in current media and information literacy programs, in order to enhance the effectiveness of such programs. If possible, use UNESCO’s Assessment Framework in evaluation studies.

 

Projektledare till ”Digitalt först med användaren i fokus”

Jag brukar inte publicera platsannonser här på bloggen, men det här är ett undantag.

Kungliga Biblioteket söker nämligen en projektledare till enheten för Nationell bibliotekssamverkan för att samordna ett digitalt kompetenslyft – ett treårigt regeringsuppdrag KB har fått från och med 2018.  Det handlar om det som kallas för ”Digitalt först med användaren i fokus”.

Från platsannonsen:

Arbetsuppgifter
I linje med regeringsuppdraget samordna ett projekt för ett digitalt kompetenslyft. Arbetet kommer att ske i nära samarbete med de regionala biblioteksverksamheterna, som kompetens- och utvecklingsnoder för folkbiblioteken i sin region, samt med övriga intressenter inom området som Statens medieråd, Myndigheten för tillgängliga medier, Statens kulturråd och Sveriges Kommuner och Landsting m.fl. Du kommer ingå i enhetens arbetsgrupp för utredning och samordning på sex personer som blir dina närmaste kollegor.

Kvalifikationskrav

Utbildning:
– Akademisk examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller andra relevanta ämnesområden, eller motsvarande kompetens inhämtad på annat vis.

Kompetens och arbetslivserfarenhet, du har:
– Flerårig erfarenhet av att leda samarbetsprojekt
– Goda kunskaper om det allmänna biblioteksväsendet
– Förmåga att uttrycka dig väl i tal och skrift på svenska och engelska
– Goda kunskaper i de program som ingår i Officepaketet

Meriter:
– Erfarenhet av regional och/eller kommunal biblioteksverksamhet
– God kännedom om området digital kompetens
– Ledarskapserfarenhet

Som person
Vi söker dig som motiverar och leder andra mot ett gemensamt mål på ett sätt som skapar engagemang och delaktighet. Du är kommunikativ och har ett dialoginriktat arbetssätt. Du är lösningsorienterad, ligger i framkant tekniskt sett och utgår från användarna behov. Du har goda presentationsfärdigheter och kan på ett tydligt och pedagogiskt sätt förmedla innehåll anpassat till olika målgruppers behov.
Du är motorn som samordnar parterna i projektet, har god förmåga att koordinera och prioritera samt följa upp och hålla tidsramar.  Du är van att arbeta i ett högt tempo och har förmågan att vara flexibel. Vidare vill vi att du är noggrann, strukturerad och kvalitetsmedveten. Du trivs med att arbeta både självständigt och i grupp. Stor vikt kommer att läggas på dina personliga egenskaper.

Konsten att bekämpa ”Fake news” på biblioteket

Senaste numret av Library Technology Reports har ett aktuellt tema: Fake news och hur det kan bekämpas i den digitala tidsåldern.

Innehållet:

Joanna M. Burkhardt
5-9
Joanna M. Burkhardt
10-13
Joanna M. Burkhardt
14-21
Joanna M. Burkhardt
22-28
Joanna M. Burkhardt
29-33

 

Skåne sydväst har en plan för bibliotekspersonalens digitala kompetensutveckling

I en förstudie från bibliotekssamarbetet Skåne sydväst (Ssv) och med finansiering från Region Skåne beskrivs hur ett koncept –  projektet ”Digital skillshare” – skulle kunna fungera för att genom kompetensutveckling av folkbibliotekspersonalen ge invånarna ett digitalt kunskapslyft. Det hela utgår från ett perspektiv som säger att:

”Det digitala skiftet i samhället och den digitala transformationen av folkbiblioteksverksamheten förändrar hur arbetet på biblioteken är organiserat och detta ställer även nya krav på biblioteket som arbetsmiljö.
En god digital arbetsmiljö innefattar bland annat ett visionärt och tydligt ledarskap, digitala verktyg som underlättar kommunikation, en digital strategi som utgår från medarbetarnas behov samt en ökad delaktighet och transparens i beslutsfattande processer.”

Konceptet är också ett svar på KBs uppdrag ”Digitalt först med användaren i fokus” som arbetsgruppen för Nationell biblioteksstrategi föreslagit. Målsättningen för projektet ”Digital skillshare” är att utveckla bibliotekspersonalens digitala kompetens och öka kommunikationen mellan dem inom samarbetet Skåne sydväst. Det är tänkt att bibliotekspersonalen utbyter digitala erfarenheter genom interaktiva webinarier om digitalisering och framtidsfrågor genom ett gemensamt digitalt kommunikationsverktyg.

I förslaget finns presentationer av andra liknande koncept. Bland annat finns danska förebilder (kompetensutveckling via de danska Centralbiblioteken, projektet Kompetence på distance, och eKurser.nu)  och Malmö Stadsbiblioteks ”Bibblan bildar”-koncept. Bibblan bildar ska utgå från  öppna lärresurser (OER) och är främst avsedd för allmänheten, men skulle kunna utgöra ett stöd även under fortbildning av bibliotekspersonal. ”När Bibblan bildar-plattformen är färdig, sannolikt under hösten 2017, behövs hjälp av olika folkbibliotek som kan testa handledningarna och även få rollen som aktiva skapare av innehållet.”

Förstudiens författare, Emelie Ljungberg, lyfter fram bibliotekschefens centrala och viktiga roll: ”Kan de anställda begära att chefen
som styr en biblioteksverksamhet har en tillräcklig kompetensnivå och en förmåga att förstå på vilket sätt digitala processer och digitaliseringen av samhället påverkar utövandet av chefstjänsten? Eftersom ledaren för verksamheten också är bibliotekspersonalens
ledare vad gäller digitaliseringen av arbetsplatsen är det rimligt. Att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare är bra men som ledare för en verksamhet går det inte att gömma sig bakom dem. En ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen”.

Förstudien lyfter också upp metoder och verktyg som 23 Things (vilket gör mig smått nostalgisk) och designtänkande. Den kompletteras av en litteraturgenomgång.

Om Folkbibliotek i förändring

Den snabba tekniska utvecklingen har på kort tid förändrat vårt medielandskap och våra beteenden. Det har aldrig varit lättare att söka och hitta information än nu. Det är också enklare än någonsin att själv bidra till informationsflödet vilket gör att gränsen mellan konsument och producent har börjat suddas ut.

Men tillgången till internet, digitala medier och ny teknik innebär inte att vi per automatik kan hantera alla möjligheter och risker. Vi behöver nya förmågor för att kunna navigera i en mer komplex och föränderlig omvärld. Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring ger en introduktion till såväl som konkreta förslag på hur man kan jobba med MIK på biblioteket. Exempel varvas med praktiska erfarenheter.  Många av exemplen är samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer, och mycket handlar om digitala kunnigheter.

Folkbiblioteken i medielandskapet

Folkbiblioteken i medielandskapet heter ett intressant kapitel (s 515-537) i SOU 2016:30 Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om
en demokrati i förändring. Det är ett gäng forskare från Bibliotekshögskolan i Borås som har skrivit.

De konstaterar att folkbiblioteken är centrala samhällsinstitutioner för allmänhetens tillgång till olika typer av medier: ”Förutom att verka för fysisk tillgång till medier så tar bibliotek av olika slag också visst ansvar för att invånarna ska få intellektuell tillgång till medier. Detta sker genom undervisande och stöttande arbete som syftar till att invånarna ska utveckla medie- och informationskunnighet…”

I sin analys av medielandskapet utgår forskarna från två dimensioner av tillgång: medieplanering (dvs fältet mellan mångfald och begränsning) samt kunskaper om medier (MIK) och förhållningssätt till informationskällor. Forskarna identifierar utifrån det ett antal utmaningar för folkbiblioteken – utmaningar som påverkas av folkbibliotekens resurser, mesn skulle jag vilja tillägga även prioriteringar:

  • För grupper som varken är stora mediekonsumenter eller använder biblioteken, som t ex  äldre och låginkomsttagare, så är en utmaning för folkbiblioteken
    att fortsatt förbättra möjligheterna till såväl fysisk som intellektuell tillgång till medieutbudet. Detta kan exempelvis ske genom generösa öppettider, service till den som inte själv kan ta sig till biblioteket, samt utvecklade e-tjänster.
  • Andra utmaningar ligger i att alla ska ha tillräcklig digital kompetens för sina behov och att befolkningen ska värdesätta en mångsidig och oberoende samhällsdebatt samt att alla ska känna sig bekväma i biblioteksmiljön och se sig som potentiella biblioteksbesökare.
  • Ett aktivt arbete med medieurval på folkbibliotek är en konst som ”kräver både kompetens och kunskaper, omvärldsbevakning, uppdatering i
    samhällsfrågor och samhällsdebatt, liksom lyhördhet, självreflektion och integritet i beslut.”
  • ”Det finns på folkbiblioteken en beredskap för och ett intresse av att stödja användare i att utveckla sin MIK. För detta krävs i många fall ytterligare resurser, framför allt i form av mer fackutbildad personal samt i form av kompetensutveckling av befintlig personal kring pedagogik, digitala medier, interkulturell kommunikation samt medieetiska frågor.”
  • ”Vill man verka för att behålla bredden i medieutbudet behövs nationella övergripande lösningar för att stärka infrastrukturen för informationsförsörjning.”