Om att skapa självstyrande individer – meröppna bibliotek under luppen

Lisa Engström har i sin avhandling från Köpenhamns universitet (Att skapa självstyrande individer; effektivitet och motrörelser: Styrningsrationalitet och ickerationalitet i bibliotek med obemannade öppettider) undersökt så kallade meröppna folkbibliotek i Danmark och Sverige. Bibliotek med obemannade öppettider är enligt Engström självstyrning dragen till sin spets. En analys av sådana bibliotek är också en analys av den styrning som präglar samtiden.Engström tar i sin avhandling sin utgångspunkt i användarnas upplevelser för att utforska det som överskrider styrningsrationaliteten. Genom det Foucaultska begreppet heterotopi analyserar Engström hur biblioteket möjliggör för användarna att överskrida gränser. Det empiriska materialet består av femton semistrukturerade intervjuer med biblioteksanvändare, observationer i biblioteksrummet och analys av styrdokument. Två folkbibliotek i Danmark (Faaborg och Østerbro bibliotek) och två i Sverige (Kävlinge och Bergshamra bibliotek) ingår i studien.

Avhandlingen visar att folkbibliotekets samtida roll är att konstruera självstyrande individer och ansvarstagande invånare. Därmed bidrar bibliotek till att konstruera användare som har kompetens och vilja att klara sig själva i biblioteket, och invånare som tar ansvar för sitt eget öde genom att själva agera i samhället. Obemannade öppettider medverkar till att konstruera dessa självförvaltande individer, samtidigt som de obemannade öppettiderna är ett uttryck för en förväntan att användarna ska klara sig själva. Bibliotek kan verka som tredje platser som överskrider gränser och erbjuder plats för användarnas gränsöverskridande. Därmed kan bibliotek främja andra subjektskonstruktioner och öppna för motrörelser.

Mer om meröppet

Ett gäng forskare – Gabriella Johansson, Emelie Lindberg och Johanna Rivano Eckerdal – vid Institutionen för Kulturvetenskaper vid Lund Universitet har gjort en rapport om de skånska meröppna biblioteken för Region Skånes räkning: Meröppna bibliotek – en verksamhetsform för alla?  Rapporten bygger på enkäter och intervjuer av bibliotekspersonal kopplade till den meröppna verksamheten i länet.

Det forskarna kommer fram till är bl a att ”det finns ett samband mellan demografiska och geografiska faktorer för valet av meröppna biblioteks placering.” Det betyder att de exempel man tittat på ligger på den skånska landsbygden och med en miljö präglad av medelklassfamiljer; ”social kontroll och stark bykänsla upplevs som viktigt för att meröppen verksamhet ska kunna bedrivas”.

Mer intressant (min kursiv):

• ”… användarna verkar bete sig annorlunda under meröppettiderna än när de besöker biblioteket vid bemannade öppettider, något som indikerar att personalens närvaro upprätthåller normerna på förväntat beteende vid biblioteket.”
• ”Det meröppna biblioteket kan potentiellt fungera som en identitetsskapare för de platser där de
  finns.”
• ”… användare förväntar sig ha tillgång till det de behöver dygnet runt fungerar som ett strategiskt argument för att utöka bibliotekets öppettider genom meröppen verksamhet.”
• ”…ett annat viktigt strategiskt argument för meröppen verksamhet är det meröppna bibliotekets potential som mötesplats i lokalsamhället. … För att dessa möten skall ske kan det krävas att bibliotekets personal är med och stimulerar så att den meröppna verksamheten innehåller programpunkter öppna för allmänheten.”
• ”En oro bland personalen uppges vara rädsla för personalnedskärningar, trots att arbetsuppgifterna till viss del anges ha ökat i omfång.
• Användarna uppges även ha blivit mer självständiga, något som väcker tankar kring hur bibliotekarien måste bli närvarande i biblioteksrummet på andra sätt.

Forskarna avslutar rapporten med att konstatera att om ”meröppen verksamhet ska kunna spridas och bedrivas på fler platser kan det krävas ett tydligare pedagogiskt uppdrag för bibliotekarierna, så att verksamhetsformen kan komma fler målgrupper till godo.” Om biblioteken ska vara en samhällelig instans som främjar demokrati och jämlikhet, så menar forksarna att  bibliotekarierna behöver göra mer än bara ställa rummet till förfogande. Bibliotekspersonalen skulle kunna skapa förutsättningar för den meröppna verksamheten utan att för den skull styra användaren. Ett sätt att arbeta med detta är att arbeta med måldokument och hur mål svarar mot verksamhetens övergripande vision.

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

Søndag Aften om meröppna bibliotek

På Danmarks Informationsvidenskabelige Akademi har Carl Gustav Johannsen gjort en undersökning av hur danska meröppna bibliotek, som vi säger i Sverige, eller åbne biblioteker, som de säger i Danmark, används.
Nättidningen Søndag Aften har tittat närmare på undersökningen och analyserar (min kursiv):

• Omkring hälften av de danska meröppna biblioteken är resultat av kommunala besparingar.
• Effekten av de meröppna biblioteken varierar kraftigt från bibliotek till bibliotek.
• En del av de meröppna biblioteken har upplevt en faktisk minskning i den samlade besöks- och utlåningsstatistiken. Enligt rapporten kan man inte påstå att minskningen beror på det meröppna biblioteket. Däremot kan man se att ett meröppet bibliotek i sig inte säkerställer tillbakagången.
• För bibliotekarier kan de självbetjänade biblioteken ses som ett hot. Om användarna kan klara sig utan oss, vad ska vi göra i stället? Å andra sidan visar det sig att det finns genomgående fler biblioteksanvändare på biblioteket när det finns personal på plats än när det inte finns personal där. I genomsnitt lånas det ut sju gånger så många böcker per timme när det finns bibliotekspersonal i förhållande till när personalen saknas.
• För bibliotek finns det många fördelar med de meröppna biblioteken. De användare som kan klara sig själva och har svårt att komma till biblioteket under vanliga öppettider blir  nöjdare.
• Det mest spännande är dock att biblioteken visar en helt annan tilltro till användarna än vad man känner igen från andra offentliga förvaltningar. Biblioteksanvändarna behandlas som mogna medborgare som kan klara sig själva och som inte begår skadegörelse.