mediakompetens

EU-parlamentet lämnar rapport om biblioteken och MIK

I en forskningsrapport från EU-parlamentet understryks biblioteken viktiga roll när det gäller att stödja allmänhetens informations- och mediekompetens.

En grundtanke i rapporten är att folkbibliotek förändras till informationsrika lärmiljöer som utgår från flera medietyper samtidigt som traditionella aktiviteter som läsning och bokutlåning fortsätter vara viktiga för att stimulera läsförmågan hos allmänheten. Genom att erbjuda publika medie-laboratorier och maker spaces försöker biblioteken att balansera mellan ett defensivt protektionistiskt förhållningssätt till mediekompetens och ett mer offensivt förhållningssätt som bygger på empowerment. Rapporten vill visa på en gradvis perspektivförskjutning när det gäller folkbibliotekets roll i samhället, från att enbart erbjuda tillgång till information mot ett tänkesätt inriktat mot delande av information och kunskaper.

Rapporten avslutas av ett antal rekommendationer:

In order for this to become a reality, the following recommendations are put forward:

  • In the Education and Training 2020 Framework, recognize the full potential of libraries, particularly public and school libraries, in supporting formal, non-formal and informal learning in all aspects of literacy: reading and writing, information literacy and media literacy.
  • Public libraries have suffered severe budget cuts in several EU Member States in recent years, forcing them to cut down on qualified personnel (particularly
    younger librarians) and opening hours, and even to close library branches. In order to realize their full potential in increasing media and information literacy, it is crucial that public libraries be supported, both in a political and economic sense, to transform themselves into community learning centres with extended opening hours and a professional staff that mirrors the community’s demographic composition.
  • Continue to work, in collaboration with other international organizations and with library organizations, towards a unified conceptual framework of media and information literacy, including ‘digital/ICT skills’, geared at developing knowledge, critical awareness, competencies (passive/receptive and
    active/creative) in handling today’s ubiquitous media and information landscape to one’s own advantage.
  • Work towards a research program, preferably within Horizon 2020, aimed at discovering strengths and weaknesses in current media and information literacy programs, in order to enhance the effectiveness of such programs. If possible, use UNESCO’s Assessment Framework in evaluation studies.

 

Kurs i att bekämpa falska nyheter för bibliotekarier

Att bekämpa falska nyheter är ett aktivt ställningstagande. Biblioteken skulle kunna vara garant för trovärdiga källor till exempel genom att kvalitetssäkra Wikipedia – om de vågar.  Att vara en sådan garant betyder ju att just ta ställning och lämna bibliotekens förgivettagna neutralitet. (Nej, enligt min uppfattning fungerar inte konsekvensneutralitet för folkbibliotek )

Nå, nu kan den intresserade gå en kurs på internet för bibliotekarier om hur falska nyheter kan bekämpas. Det är amerikanska Library Journal som erbjuder möjligheten att under några sommarveckor fördjupa sig i ett antal frågeställningar som

  • Hur förstå och kommunicera vikten av mediekompetens
  • Vilka verktyg finns för att utvärdera nyheter för biblioteksanvändare och studenter
  • Hur kommunicera med biblioteksanvändare och studenter vad falska nyheter är och varför det är viktigt för dem att ha mediekompetens
  • Hur hjälpa biblioteksanvändare och studenter att möta sina egna förutfattade meningar
  • Förstå hur olika sociala medier spelar i distributionen av falska nyheter
  • Hur biblioteket kan ge biblioteksanvändare och studenter en känsla av kontroll över deras egna informationsflöde

 

 

Folkbiblioteken i medielandskapet

Folkbiblioteken i medielandskapet heter ett intressant kapitel (s 515-537) i SOU 2016:30 Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om
en demokrati i förändring. Det är ett gäng forskare från Bibliotekshögskolan i Borås som har skrivit.

De konstaterar att folkbiblioteken är centrala samhällsinstitutioner för allmänhetens tillgång till olika typer av medier: ”Förutom att verka för fysisk tillgång till medier så tar bibliotek av olika slag också visst ansvar för att invånarna ska få intellektuell tillgång till medier. Detta sker genom undervisande och stöttande arbete som syftar till att invånarna ska utveckla medie- och informationskunnighet…”

I sin analys av medielandskapet utgår forskarna från två dimensioner av tillgång: medieplanering (dvs fältet mellan mångfald och begränsning) samt kunskaper om medier (MIK) och förhållningssätt till informationskällor. Forskarna identifierar utifrån det ett antal utmaningar för folkbiblioteken – utmaningar som påverkas av folkbibliotekens resurser, mesn skulle jag vilja tillägga även prioriteringar:

  • För grupper som varken är stora mediekonsumenter eller använder biblioteken, som t ex  äldre och låginkomsttagare, så är en utmaning för folkbiblioteken
    att fortsatt förbättra möjligheterna till såväl fysisk som intellektuell tillgång till medieutbudet. Detta kan exempelvis ske genom generösa öppettider, service till den som inte själv kan ta sig till biblioteket, samt utvecklade e-tjänster.
  • Andra utmaningar ligger i att alla ska ha tillräcklig digital kompetens för sina behov och att befolkningen ska värdesätta en mångsidig och oberoende samhällsdebatt samt att alla ska känna sig bekväma i biblioteksmiljön och se sig som potentiella biblioteksbesökare.
  • Ett aktivt arbete med medieurval på folkbibliotek är en konst som ”kräver både kompetens och kunskaper, omvärldsbevakning, uppdatering i
    samhällsfrågor och samhällsdebatt, liksom lyhördhet, självreflektion och integritet i beslut.”
  • ”Det finns på folkbiblioteken en beredskap för och ett intresse av att stödja användare i att utveckla sin MIK. För detta krävs i många fall ytterligare resurser, framför allt i form av mer fackutbildad personal samt i form av kompetensutveckling av befintlig personal kring pedagogik, digitala medier, interkulturell kommunikation samt medieetiska frågor.”
  • ”Vill man verka för att behålla bredden i medieutbudet behövs nationella övergripande lösningar för att stärka infrastrukturen för informationsförsörjning.”

Niclas Lindberg om bibliotekens nya utmaningar

Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare presenterar sitt perspektiv på (folk)bibiotekens nya utmaningar i dett tal till biblioteksnationen.
Är det fråga om ”biblioteken” i allmänhet som står inför de utmaningar Niclas beskriver eller mer specifikt folkbiblioteken eller för den delen skolbiblioteken – eller rentav forskningsbiblioteken? Troligen har utmaningarna bäring på flera bibliotekstyper men, liksom lagen, i olika omfattning.

Filmen finns tillgänglig till allmänt beskådande från kl 14 den 4 februari 2015.

  • Det grundläggande uppdraget
  • Medie- och informationskunskap (MIK)
  • Relevans för många – inte allt färre
  • Strategier, planer, samverkan
  • Barnen, barnen barnen

Världens resurser för informationskompetens är samlade

Under redaktion av Woody Horton har den andra upplagan av den UNESCO-sponsrade publikationen Overview of Information Literacy Resources Worldwide 2014-2015,nu släppts för fri nedladdning för den intresserade.

Ur förordet:
”Media and Information Literacy (MIL) … is driven by the idea that citizens, communities and nations require a new set of competencies to access data and information, organize, evaluate for creation, utilization and communication of knowledge, so as to achieve their personal, social, professional and educational goals.”

Resultatet är en ganska mäktig och mättande bakelse. Är ni intresserade av hur de arbetar i olika länder runt om i världen med Media- och Informationskompetens, så är den överblicken en veritabel guldgruva! Glöm inte att kolla av vad som sker i våra nordiska grannländer!

Beskrivningen av de svenska förhållanden har gjorts av en trio experter bestående av Mia Carlsberg och Gunilla Sundström från Uppsala UB och Ola Pilerot från Bibliotekshögskolan i Borås.

Den inre fienden tar sig friheten att klippa in de svenska källor för informationskompetens som de tre experterna lyft fram och noterar att de senaste artiklarna och avhandlingarna är från 2012, vilket kan förklara att t ex de senaste aktiviteterna inom MIK-området från t ex Statens Medieråd (MIK-rummet) inte kommit med :

Webbtjänster:

Böcker

Fackpress:

 

Lästips: Spridbara media

Idag kom den med posten! Boken Spridbara media : att skapa värde och mening i en nätverkad kultur (Daidalos förlag).

spridbara

Enligt förordet  vänder sig boken till medieforskare, människor som arbetar professionellt med kommunikation och de som aktivt skapar och delar medieinnehåll och som är intresserade av hur mediebranschen – och våra kulturer – förändras som konsekvens. (Det låter som författarna menar läsarna till den här bloggen!)

Den tes författarna vill driva säger att de  företag och organisationer som kommer att blomstra på lång sikt är de som lyssnar, bryr sig om och lägger lika stor vikt vid att bevara sina användares behov och önskemål som de gör vid den egna verksamhetens mål. Författarna lovar att ge pragmatiska råd för en mer jämlik maktbalans i samhället. I förordet säger författarna: ”Ett av syftena med boken är att aktivt kritisera den nyliberala retorik som har dykt upp i takt med att den allt mer deltagarinriktade kulturen har börjat göra avtryck i olika marknadsförings- och verksamhetsmodeller.”

Bokens extramaterial finns på http://spreadablemedia.org

 

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

BHS nov 13

Om MIK2013 (medie- och informationskompetens)

Statens medieråd är på turné i landet med ett program som riktar sig till bibliotekspersonal på folkbibliotek och i skolor samt lärare. Primärt är tanken att sprida idén om begreppet MIK, dvs det som förr kallades media literacy: medie- och kommunikationkunnighet samt att marknadsföra sin sajt om MIK förbibliotekarier som släpps på webben den 27 november. Häromdagen var det dags för Västeråsdelen av turnén. Över 200 deltagare fick en bakgrund till begreppet och ett perspektiv på tillämpningen via representanterna från medieråd och högskola. En del var välbekant för några, annat var helt nytt för de flesta.

Bl a presenterades den aktuella statistik om barn och ungas medievanor som medierådet tagit fram (Ungar & medier 2012/13 och Småungar & medier 2012/13). Själv blir jag lite skeptisk när statistiken blandar äpplen och päron. Jag tror man måste skilja ut  frågor om den tekniska användningen av internet, mobiler eller paddor från innehållsliga frågor om vad barnen faktiskt gör (lyssnar, tittar, läser). Att vara på Spotify, Facebook eller titta på SvT Play innebär att man ”är på Internet” – men jag tror inte att barn och unga uppfattar det så, när de svarar. Jag tror att de svarar att de lyssnar på musik, umgås med kompisar eller tittar på TV – oavsett medieformat. För dem är tekniska frågan ofta en hygienfaktor. Att de har smarta telefoner innebär de facto att de är på Internet – och där gör de allt som kan göras där. Om jag jämför med mig själv har jag gärna radion eller teven på, sas i bakgrunden – men det är inte säkert att jag lyssnar eller tittar. På datorn kan jag ha Facebook-sidan uppe – men jag står inte framför datorn hela tiden och väntar på att något ska hända. Ofta gör jag allt på en gång. Multitasking är begreppet – dvs förmågan att göra fler saker samtidigt, något som dagens ungdomar är experter på. Frågar man om deras mediekonsumtion i tid lär det i många fall behövas fler än 24 timmar på ett dygn.

Lisa Adamson från Center för skolutveckling i Göteborg pratade om digital literacitet och kom in på hybridlitteratur, typ förstärkta, interaktiva böcker och fan fiction i text och video. Själv saknade jag ett resonemang kring trenden spelifiering i sammanhanget med kopplingen till annan internetaktivitet typ geopositionering. Medierådet Alma Kastlander påminde om det nödvändiga i att vara källkritisk oavsett medieform. Vi kanske snarare finns i ett desinformationssamhälle än ett informationssamhälle, menade hon. Hon beskrev också den digitala klyftan i samhället som går mellan de som kan hantera informationen och de som inte kan det – dvs själva grundargumentet för att utveckla sin egna medie- och informationskompetens.

Den här bilden är lite random i sammanhanget. Jag tog med den bara för att jag tycker den är kul.

Den praktiska tillämpningen av MIK represnterades av arbetet på TioTretton på Kulturhuset i Stockholm, dramatisk icensettning av gemensam läsning och podcasting på en gymnasieskola.

Själv deltog jag i den avslutande panelen. Mina reflektioner från dagen hade två övergripande perspektiv:

  • MIK handlar inte om framtiden. Det är här och nu. Det handlar om att utveckla ett förhållningssätt till olika digitala verktyg och konst- och kulturformer som redan finns och har funnits ett tag, men som kan vara nya för dig som individ och som du kan bli förskräckt inför, fascinerad av eller förälskad i.
    I ett paradigmskifte – som jag är övertygad om att vi befinner oss i – måste gamla invanda begrepp omvärderas, analyseras, rentav dekonstrueras för att prövas, omvärderas och kanske återuppbyggas i det nya sammanhanget. Ord som ”makt”, ”demokrati”, ”tillgänglighet”, ”sanning” måste enligt mitt förmenande omprövas lika väl som begrepp som ”författare”, ”läsning”, ”bok”, ”bibliotek”, ”journalism” – om de ska vara funktionella och hållbara över tid.
  • ”Det är bättre att testa och misslyckas än att inte försöka” så sa ungefär Pia Sundhage i en intervju innan fotbolls-EM. Jag menar att det är testandet av nya verktyg och funktioner som skapar utveckling för biblioteken. Det är bibliotekens adaptiva förmåga som är deras främsta framgångsfaktor. Dvs förmågan att våga pröva och även att välja bort om det inte blev den framgång de förväntat sig. (Vart tog Second Life vägen? typ) Jag menar också att biblioteken av tradition är mer intresserade av det kvalitativa innehållet än formen eller formatet.
    Det är dock viktigt för biblioteken i framtiden att se sammanhangen de verkar i och anpassa sig efter användarnas behov och önskemål. Någon klok har sagt ”If content is king – context iq queen”. Ett perspektiv som inte minst är viktigt när det gäller arbetet med barn och unga! Barnperspektivet på TioTretton är ett gott exempel! ”Vi är faktiskt inget skolbibliotek!” säger Amanda Stenberg med emfas. ”Vi har möjligheten att  göra helt andra saker”.