management

Prioriterade grupper inte alltid prioriterade

I sin BHS-magisteruppsats Vad ska man mäta för att veta? – en studie av resursfördelningen inom Stockholms stadsbibliotek har Britt-Marie Ingdén-Ringselle undersökt resursfördelningen mellan biblioteken inom Stockholms stadsbibliotek. Hon har utgått dels från tidpunkten före stadsdelsnämndsreformen 1996, dels från återgången till Kulturförvaltningen 2001 och 2005.
Hon undersöker det existerar någon bristande överensstämmelse mellan hur resursfördelningen ser ut och  en rimlig fördelning utifrån politiska beslut.
Ingdén-Ringselle kan se vissa samband mellan resursfördelningen i proportion till folkmängdens storlek i bibliotekens ansvarsområden, men inte någon större prioritering för gruppen barn- och ungdomar
och inte heller för invånare med utländsk bakgrund. (Min kursiv).

Hon avslutar uppsatsen med en from förhoppning ”Inför den kommande omorganisationen inom SSB under 2008 blir det bli intressant att se om det äntligen går att lösa den ”gordiska knuten” med att få till en rättvis resursfördelning.”

Britt-Marie Ingdén-Ringselle är inte vem som helst, hon har 30 års efrarenhet av biblioteksabete i Stockholm och varit aktiv i stadsbibliotekets SKTF-avdelning. Jag  vet inte vilken mån hennes uppsats är full av undertexter och budskap ”mellan raderna” – men jag hoppas att man tar tillvara hennes kunskap och det hon pekar på: prioriterade grupper och insatser på papperet borde mötas av prioriteringar i verkligheten.
Som jag ser det handlar det om att definiera en värdegrund och sedan leva den.

Charles Leadbeater

Från danska Innovation Labs nyhetsbrev september:
Framtiden tilhör de samhällen som kan utveckla det kreativa, mänskliga kapitalet.
Charles Leadbeater är just nu en av världens mest viktiga innovationstänkare. I sitt senaste projekt ”We-think” driver han uppfattningen att kollektiv kreativitet och öppna standarder är vägen till framgång – även för en helt vanlig verksamhet: För att främja kreativiteten är det viktigt att ha flytande gränser mellan organisationens delar, och i förhållande till medarbetarnas kreativa cirklar utanför organisationen. Ju mer du kan göra det, desto mer kan du förstärka organisationens kreativitet, genom att pressa på, kombinera och provocera fram ideer från organisationens omgivning.

Här kan man provläsa hans bok och ge synpunkter på den. Den kommer som pappersbok 2008.

Hur innovativ är du?

Danska Innovation Labs har gjort ett test som tar avstamp i deras egna värdegrund och deras mest framgångsrika verksamhetsoråden.

Test för att se om din organisation är innovativ nog: stämmer det in så är du i en innovativ miljö!

1. Bli aldrig helt färdig– de mest framgångrika produkterna just nu är de som öppet erkänner att de inte är färdiga och att de är öppna för idéer utifrån. De är alltid i beta.

2. Anställ ”fel” personer – En fast formulerad anställningspolicy ger för lite spelrum för personal som är oförutsägbar och utmanande.  Dvs de som ser till att det sker nya saker. För att få igång en dynamisk utvecklingsprocess på arbetsplatsen krävs en spänning som går utanför den traditionella arbetsgruppen.

3. Glöm traditionella affärsmodeller – det ekonomiska vinstmotivet är ofta avskräckande för den stora mängden gratiskrävande internetanvändare. När du väl fångat folks interesse, kommer vinsten så småningom.

4. Ge bort saker – det kan betala sig att ge bort slutprodukten gratis. De stora pengarna tjänas på andra ställen. Typexsemplet  är Skype som såldes dyrt men där principen var att ge bort gratis telefoni.

5. Använd pengarna på varm luft – Varm luft är här uttryck för ett oundvikligt stadium där man kopplar vetande till framsteg. För brödrena Montgolfier var det redan 1783 varm luft som drev utvecklingen framåt.  Det fanns massor av varm luft när Kennedy 1960 sa det skulle finnas människor på månen.
Det kan betala sig att sätta mål och medel efter luftiga idéer och låta omständigheterna forma sig längs vägen.

6. Tänk inte på framtiden – Ofta är framtidsvisioner bara ett sätt att se på nutidens problem och det nu förhärskande tankegodset. Om man i stället tar fokus på ”ögonblicket – precis nu” så är det större chans att man i verkligheten träffar rätt framåt i tiden när man omsätter de behov och önskningar som leder till handling.

Framsynta verksamheter har därför helt slutat med lägga budgetar eftersom det är ett sätt att låsa fast fokus och begränsa möjligheterna för det som sker plötsligt.

7. Lyssna inte på framgångshistorierna – Det är väldigt sällan som banbrytande verksamheter håller tacktal till framgångsteorier. Om en bok om unika affärsframgångar säljs i 500 000 exemplar innebär det nödvändigtvis inte att det skapas lika många nya unika framgångskoncept. Managementteorier skapas som en bakgrund till  banbryteade cases – INTE omvänt. Så, det enda giltiga framgångsreceptet måste vara att hitta sin egen väg. Det innebär självklart också att man inte ska tro på alla 10-punktslistor…

8. Ha en oklar strategi – Det har spillts massor med tid på fantasilösa människors drömmar om riktningsangivningar som antingen pekar i fel riktning eller åt inget håll alls.
Samma företag som på 90-talet byggde upp religioner kring sina varumärken och som fick alla medarbetare sammansvurna i samma företagsanda, samma riktning, kämpar nu med oflexibla och tunga organisationer som är omöjliga att förändra i forhållande till en snabbt förändrad marknad. Rådet är att utrusta dig med en strategi som är så oklar och bred som möjligt. Eller som Lou Gerstner, IBM, sa: ”The last thing this company needs is a vision”. 

9. Uppfinn inget nytt – Den som väntar på det banbrytande nya att basera sin ”innovation” på kommer att få vänta länge. Ta hellre fram en affärsidé genom att ta fasta på redan existerande produkter. Tro inte på att all innovation startar från en nollpunkt.

10. Dela med dig av dina hemligheter – Det betalar sig och skapar mer omsättning att hämta in andras idéer än förliat sig på sina egna. Du förlorar inte kunskap bara för att du ger bort den.