”Popowichs analys visar hur folkbiblioteket både i samtiden och i en historisk kontext hyllas som en institution som främjar frihet och demokrati samtidigt som grupper av invånare utestängs från samma bibliotek!”
Läs mer här Främjar bibliotek verkligen demokrati?
Frågan ställs ungefär så av en amerikansk nyhetsorganiation med inriktning mot pedagogik och teknik – The Hechinger Report (”Can ed-tech inequality be solved by roving buses with Wi-Fi and loads of equipment?”)
Och ja, trenden handlar om en renässans för folkbibliotekens bokbussar där biblioteken för ut redskap för kunskapssökande ungdomar till platser där användarna finns, dvs till ungdomsgårdar, kyrkor och parker. Vad det handlar om är metodutveckling och empowerment för att höja kunskapsnivån inom det som i engelskspråkiga länder kallas STEM dvs naturvetenskap, teknik och matematik. Att bibliotek finns med i denna rörelse ses som självklart utifrån biblioteket som plats för kunskapande.
Bokbussarna utvecklas till mobila teknik lab (Washington DC) eller TechMobiler (San Fransico) mer utrustade med datorer, 3.D-skrivare och wifi än andra media.
En mobil föregångare i USA är annars Estella’s Brilliant Bus – som är ett rullande klassrum inriktad mot programmering och datoranvändning för ungdomar i missgynnade områden i Palm Springs. Du kan läsa mer om Estella Pyfrom här. Det hela bygger, som så ofta i USA, på volontärarbete och donationer. Bl a har man ekonomiskt stöd från Microsoft (som valde att använda sig av verksamheten för sin reklamfilm som visades i samband 2015 års basebollfinal – Super Bowl)
Och samtidigt på annan plats på planeten finns ju
(och när trender uppstår på fler ställen brukar det vara intressant och hållbart)
I en ny kandidatuppsats i ämnet informatik från Göteborgs universitet om ”Folkbibliotekets förändring i det digitala samhället” har författarna Linn Jalakas och Anna Jansson identifierat relevanta faktorer att ta hänsyn till vid skapandet av strategier för informationssystem och IT för folkbibliotek.
Alltfler kommuner har inlett ett aktivt strategiskt arbete för att biblioteken ska hänga med i den tekniska utvecklingen. Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som är relevanta att ta hänsyn till för att skapa en användbara strategier för informationssystem och IT inom ramen för folkbibliotek. Genom en intervjustudie med bibliotekarier, forskare samt andra experter har studien utmynnat i sex områden, nämligen:
Uppsatsens slutsatser säger att biblioteken måste vara överens om grundidén med verksamheten, det är viktigt att förankra IS/IT-strategin i verksamheten och i den övergripande strategin för organisationen men det är även viktigt att engagera medarbetarna i strategiarbetet.
Biblioteket handlar också om makt och maktdelning, enligt min uppfattning: ”En av hörnstenarna i barnkonventionen är rätten till inflytande, både över sitt eget liv och över samhället. ”Barnmakt” vill utmana oss vuxna när det gäller våra föreställningar om barn och hur vi ser på inflytande och den är viktig för oss som jobbar i offentlig verksamhet och har en skyldighet att arbeta med barns rätt till delaktighet och inflytande – för det står ju i våra biblioteksplaner att barn och unga är prioriterade målgrupper, eller hur?”
I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.
Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.
Och såhär gick det till när vi workshoppade:
Även museer kan vara katalysatorer för samhällsutveckling.
Mer om museum 2.0 på bloggen Museum 2.0
I ett inlägg från Bibliobuster om läsandet kommer Anna-Stina in på folkpartiets förslag till ny bokutredning och den normativa synen på läsning är förshärskande. Dvs den som utgår från att läsning är avkodningen av innehållet i seriellt uppställda pappersböcker med latinska bostäver och där mördaren avslöjas i sista kapitlet.
Under julhelgen fick jag frågan om vad jag visste om keitai shousetsu och upptäckte till min stora förvåning att jag bloggat om det tidigare.
Jag misstänker att keitai shousetsu är exempel på ful-läsning som inte kommer att ses som äkta läsning av de som hyllar ett normativt synsätt. En intressant fråga är ju naturligtvis hur biblioteken ska förhålla sig till denna nya medieform som förmodligen klarar sig bra utan biblioteken. Lite som Pixi-bilderböcker. Eller hur skulle en aforistiker som Paul Celan ha uttryckt sig? Något för gänget kring kulturtidskriften Pequod att utveckla!
Barry Yourgrau den första keitai shousetsu-författaren på engelska (enligt honom själv) berättar på Salon.com mer om medieformen (klicka bort reklamen som dyker upp först). Han ger också några exempel.
Sofia Svantesson berättar mer om vad det handlar om.
Jasenko Selimovic har ett intressant inlägg om vikten att välja och välja bort. Han gör det som en reaktion på Malmö Stadsbiblioteks planer på att gallra ut drygt 90 000 volymer:
”Visst etableras böckernas värde i en social kontext och måste därför alltid förhandlas fram av människor, i en maktkonflikt mellan olika betydelser och diskurser. Men om vi ryggar för denna djupt mänskliga förhandling kan vi lika gärna ersätta Malmöbibliotekets personal och oss själva med en dator. Därför menar jag att Malmös stadsbibliotek behöver rensa böcker. Inte för att »skapa plats för annat« (såsom någon av de ansvariga utryckte det) utan för att utöva den svåra konsten att välja, ranka och prioritera, eller med andra ord utöva det uppdrag de har.”
Min kursivering.
Det som jag tycker är intressant i texten ovan är kopplingen till makt och konflikt – som valen innebär,
Samtidigt på en annan del av planeten berättas att Herge:s Tinitin i Kongo gallras på biblioteket i Brooklyn på gund av rasism.
BTW: För några år sedan fanns en debatt i vårt grannland Norge om det var OK för biblioteken att gallra en författare som Astrid Lindgren om hennes böcker inte läses mer.
Det finns säkert böcker av Astrid Lindgren som sparas i magasinen på våra bibliotek, som finns kvar mer av nostalgiska skäl än för att de är särskilt aktuella eller intressanta.
Även om jag vet att det är att som att svära i kyrkan så undrar jag om t ex inte en bok som ”Kati i Amerika” hellre borde bevaras på Barnboksinstitutet än på ungdomshyllan på folkbiblioteket.
OK, den kan vara intressant om man är nyfiken på Astrid Lindgrens hela författarskap, men kanske mer ur forskningsperspektiv, än att ge svar på de frågor som ungdomar ställer år 2009.
Enligt BBL kräver ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) 60.000 kronor i skadestånd till en kvinna som nekandes låna fler än två böcker på biblioteket i Täby.
Enligt min uppfattning grundas biblioteken som institutioner på en maktrelation – snarare än demokrati. Demokrati är enligt min uppfattning ett sätt att fördela makt på, och en av de bättre sätten. Men bibliotek har funnits i alla typer av regimer och maktförhållanden. Bibliotekspersonalen har stor makt när det gäller att göra medieurvalet och bestämma vem som får låna vad. Man har dessutom ett politiskt formulerat uppdrag som sanktionerar de beslut man fattar – eller avstår från att fatta.
Men har man en värdegrund som bygger på demokrati och tillgänglighet så får man inte behandla folk hur som helst. Det finns ord för personer/organisationer som har en värdegrund men som inte lever upp till den. De är inte så smickrande.
Det här hade jag kunnat skriva som en kommentar till nyheten på BBLs webbplats om det hade funnits en funktion för kommentarer där. Nu finns det inte det, och jag tänker heller inte föreslå det eftersom mitt förbättringsförslag förmodligen ändå kommer att uppfattas som gnäll.
Henrik Jönsson vill i en hyfstat ny magisteruppsats – Bibliotek 2.0 och bibliotekarieyrkets identiteter (pdf 391 kB)-undersöka vilka av bibliotekariens yrkesidentiteter som man kan tolka in i i tidskriftsartiklar som behandlar ny teknik och användardelaktighet. Uppsatsen synliggör hur Bibliotek 2.0 påverkar bibliotekariens yrkesroll i framtiden.
Genom Bibliotek 2.0 blir användarna delaktiga i bibliotekriernas kunskapsorganisation, uppsatsen analyserar därför också relationen mellan bibliotekarien och användaren ur ett maktperspektiv.
Det är artiklar från BBL, Horisont och Tidningen Vi som granskas.
Sutsats från uppsatsen:
”Genom att se Bibliotek 2.0 som ett sociokulturellt redskap där begrepp som lärande, kommunikation och gemenskap står i centrum, förväntas begreppet ha stor påverkan på professionen i framtiden. När användaren benämns som medskapare och medbe-stämmare, blir användarens expertis något som bibliotekarien kan ta vara på i sitt arbete. Därmed uteblir konkurrenssituationen mellan bibliotekarien och användaren och bibliotekariens roll som kognitiv auktoritet kan stärkas.”
