Jasenko Selimovic har ett intressant inlägg om vikten att välja och välja bort. Han gör det som en reaktion på Malmö Stadsbiblioteks planer på att gallra ut drygt 90 000 volymer:
”Visst etableras böckernas värde i en social kontext och måste därför alltid förhandlas fram av människor, i en maktkonflikt mellan olika betydelser och diskurser. Men om vi ryggar för denna djupt mänskliga förhandling kan vi lika gärna ersätta Malmöbibliotekets personal och oss själva med en dator. Därför menar jag att Malmös stadsbibliotek behöver rensa böcker. Inte för att »skapa plats för annat« (såsom någon av de ansvariga utryckte det) utan för att utöva den svåra konsten att välja, ranka och prioritera, eller med andra ord utöva det uppdrag de har.”
Min kursivering.
Det som jag tycker är intressant i texten ovan är kopplingen till makt och konflikt – som valen innebär,
- dels för att jag menar att biblioteken skapats i ett maktperspektiv på samma sätt som t ex ”folkbildning” och skola dvs som verktyg i en maktapparat. När traditionella maktstrukturer hotas – som i Malmö – så ger det upphov till intressant friktion.
Energier skapas som i bästa fall kan ge upphov till nya tankesätt.
- dels den konflikt som uppstår när olika värdegrunder möts – som i den aktuella debatten.
Samtidigt på en annan del av planeten berättas att Herge:s Tinitin i Kongo gallras på biblioteket i Brooklyn på gund av rasism.

BTW: För några år sedan fanns en debatt i vårt grannland Norge om det var OK för biblioteken att gallra en författare som Astrid Lindgren om hennes böcker inte läses mer.
Det finns säkert böcker av Astrid Lindgren som sparas i magasinen på våra bibliotek, som finns kvar mer av nostalgiska skäl än för att de är särskilt aktuella eller intressanta.
Även om jag vet att det är att som att svära i kyrkan så undrar jag om t ex inte en bok som ”Kati i Amerika” hellre borde bevaras på Barnboksinstitutet än på ungdomshyllan på folkbiblioteket.
OK, den kan vara intressant om man är nyfiken på Astrid Lindgrens hela författarskap, men kanske mer ur forskningsperspektiv, än att ge svar på de frågor som ungdomar ställer år 2009.