maker spaces

Dagens bibliotekslänk: How to make a maker librarian

Var finns utbildningen för den bibliotekarie som ska jobba med maker spaces?

”When a student graduates from a Masters of Library and Information Science program or iSchool are they are ready to work with makers in their community? Are they ready to learn and train themselves? Are they ready to continue growth in their own knowledge? Have their programs of study, their schools of knowledge trained them appropriately?

Heather Moorefield-Lang och Megan Coker i Journal of New Librarianship: How to make a maker librarian

Om maker spaces i Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling

Den som vill ha lite aktuell påfyllnad om maker spaces på bibliotek kan med fördel ladda ner och läsa artiklarna från senaste numret av Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling.

Från innehållet

 

Gästbloggare: Ulf Hölke – Inspire the future!

”Inspire the future” Studieresa till Maker Faire-mässan I San Mateo i maj 2018

I flera år har jag gått och drömt att få åka på mässan i San Mateo några mil utanför San Francisco och se och träffa ”Makers” att få vara med och möta skaparlusten, innovationsförmågan, nyfikenheten och fantasin hos utställarna. Precis så fantastiskt var det att komma dit och se och uppleva alla dessa tusentals fantasifulla nyskapelser, en festival, en pysselverkstad och mässa för både ung och gammal i folkbildningens anda.  På informationsbladet och kartan över det stora mässområdet fanns texten ”A celebration of invention creativity and curiosity. Inspire the future.” Mässan var indelad i nio områden med olika tema, både inomhus och utomhus. Dessutom fanns det knökfulla “Darkroom” tältet med alla datorspel som kryllade av ungdomar. Jag hann bara göra ett kort besök där men det var för fullt av besökare för att få någon behållning av vad som var intressant. Jag fastnade istället

Ulf Hölke på San Mateo Maker Faire

för Learning Lab, “Get inspired for the future by young makers, space & science.” Här hittade jag den enda biblioteksmontern på mässområdet, från San Mateo County Libraries. Där var det fullt med ungdomar som prövade VR-teknik. Alla de 12 biblioteken i San Mateo-regionen ska utrustas med VR-teknik berättade utvecklingsledaren Senior Technology Specialist JC Escalante på San Mateo County Library.  Han lovade att ta med mig på en bibliotekstur, studiebesök på två bibliotek senare under min studieresa.

Många skolor hade egna montrar och en skola hade ett eget tält där engagerade skoleleverna förklarade vad de hade skapat, programmerat och utvecklat. Programmering/kodning verkar vara ett hett ämne på skolorna USA

Stora aktörer och sponsorer som Google var på mässan med personal och lärde ut hur man kunde använda deras programmeringsbyggsatser. I deras monter visade man upp en slags mätare som läste av besökarnas känslotillstånd. En kamera ansluten till en dator med Googles programvara kunde läsa av om man log eller inte. Ett trubbigt instrument men roligt och inspirerande.

Mina reflektioner:
Det går att pyssla med det mesta, att bygga modellhus med exempelvis spagetti och Marsh Mallows eller skapa landskap med maskeringstejp. Det är bara fantasin som begränsar.
Vi behöver utveckla samarbetet mellan studieförbund, folkhögskolor, slöjdverksamhet och bibliotek mfl kring folkbildning och livslångt lärande. Vi behöver hitta nya vägar för samarbetet och utveckla programverksamheten inom IT-området, programmering, VR, 3D-skrivare, elektronik, robotar, Arduino och Raspeberry PI-byggsatser.
Det är svårt att kopiera Maker Faire, men vi skulle behöva något liknande i Sverige, en årlig återkommande mötesplats för skaparlust, kreativitet, nyfikenhet och fantasi för alla åldrar som engagerar kommuner, landsting, regioner och civilsamhället på lokal och regional nivå.
Dessutom vill jag tacka Svensk biblioteksförening för det resestipendium jag fick.

Kan folkbibliotek vara en plats för kreativitet? – exempel från Australien

Tillgången till information via digitala media har utmanat hur folkbibliotekens roller upplevs i samhället. Det har fått till effekt att biblioteken omorienterat sig när det gäller allmänhetens användning till andra tjänster förutom utlåning och läsning. Dagens bibliotek erbjuder numer ett ökande utbud av kreativa aktiviteter med fokus på samhällsutvecklingen. Iaf i Australien.

2015 gav australiska State Library of Queensland i uppdrag till universitetet i Queensland att undersöka folkbibliotekens inverkan som platser för allmänhetens kreativitet. Nu finns en rapport att läsa för den som är intresserad av gränssnitten mellan folkbibliotek, kreativitet och skapande: The Impact of Libraries as Creative Spaces. Rapporten tar fram ett förslag till ramverk för de som vill att biblioteket också ska vara en plats för kreativitet.
Ramverket utgår från åtta kriterier som förhåller sig till varandra i ett flöde. Kriterierna kan ha olika betydelse och värde beroende på vilken aktivitet som ska genomföras.

  • Åtkomst till resurser
  • Ta fram idéer
  • Engagemang från civlisamhället
  • Utveckling av lokalsamhället
  • Kulturell delaktighet
  • Folkhälsa och välbefinnande
  • Livslångt lärande
  • Ekonomisk produktivitet

En speciell användarhandbok finns här. Du kan också hitta olika case från bibliotek som använt sig av ramverket. På Ayr Public Library jobbar de t ex med programmering för seniorer:

På Redlands Library genomförs ett Robot Bootcamp för ungdomar:

 

För den som vill läsa ännu mer om kreativitet på australiska bibliotek rekommenderas Elisabet Edins uppsats från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet: ”I thought libraries were about books” : Mål och funktioner inom kreativa rum på australiska bibliotek.

 

Varför inte ett Repair Café på biblioteket?

En del påstår att Maker-rörelsen består av tre ben: makers, hackers och fixers. Och bibliotek som platser för maker spaces är knappast någon nyhet längre. Däremot kan du reflektera lite över hur ett reparationsprogram (engelska benämningen är Repair Café) skulle kunna se ut på bibblan!

Det närmaste exemplet på ett Repair Café som finns i Sverige, som jag har hittat torde vara Omställningsverkstan i Göteborg som drivs av Studiefrämjandet (?).

Naturligtvis kan bibliotek härbärgera ett Repair Café, det görs det redan på några ställen. Men det finns några grundregler: det måste bygga på volontärer och det får inte vara kommersiellt – vilket i mon bok betyder samverkan med civilsamhället (uppfinnarföreningar och studieförbund t ex). Här hittar du ett startkit för att bli en medlem i rörelsen!

 

 

(Och svaret på rubriken: För att biblioteket är en lök – inte en persika)

Vilka kompetenser behöver de som jobbar med tonåringar på bibliotek?

Många bibliotek i USA utvecklar platser, som t ex Makerspaces, och därmed tjänster för tonåringar med syfte att underlätta ungdomarnas informella lärande, skapande, socialisering och samhällsengagemang. För att lyckas krävs kvalificerad bibliotekspersonal på dessa platser.

Två amerikanska biblioteksforskare har därför undersökt kompetensbehoven  på den typen av bibliotek utifrån frågeställningen: Vilka kompetenser behöver bibliotekspersonalen för att kunna förse tonåringar med resurser och tjänster på platser för informellt lärande, som till exempel Makerspaces?

Deras resultat presenteras i en artikel i Journal of Research on Libraries & Young Adults.

Deltagarna i enkätundersökningen rangordnade kompetenserna hos bibliotekspersonal som jobbar med tonåringar på bibliotek med aktiva lärandemiljöer som makerspaces:

  1. teknologi
  2. lära ut programmering
  3. viljan att lära sig själv nytt
  4. opinionsbildning och samverka
  5. flexibilitet
  6. förstå olika användare
  7. management
  8. kommunikativa färdigheter
  9. nyfikenhet
  10. kreativitet
  11. tålamod
  12. ämneskunskaper

Forkarnas analys visade att kompetenser som deltagarna upplevde att de inte fått med sig från sina utbildningar och som var relevanta i deras nuvarande arbete handlade om
1. Ny teknologi och verktyg för maker-aktiviteter
2. Makerspaces
3. Management
4. Lärande av programmering
5. Opinionsbildning och samverkan

Så, strategin för att få de efterfrågade kompetenserna handlar om att själva pröva och testa på jobbet eller nätverka med kollegor. Många av de som svarat på enkäten menade att de inte kände sig väl förberedda för att lära ut och erbjuda program i sina Makerspaces.

För att jobba med tonåringar i makermiljöer på bibliotek visar undersökningen att det behövs en blandning av olika typer av kunskaper, kompetenser och personliga egenskaper. Bibliotekspersonalen måste ha kunskaper om teknik och makeraktiviteter, men också kunskaper i hur  de kan underlätta informell och praktisk inlärning och dessutom ha förmågan att relatera till ungdomarnas olika bakgrunder. De måste kunna förstå de individuella behoven som finns och ha ett nära samarbete med lokalsamhället.
Personliga egenskaper som flexibilitet och förändringskompetens, nyfikenhet, tålamod, kreativitet, problemlösning och social kompetens är nödvändiga för att bli framgångsrik i informella lärandemiljöer.

 

Häng med på Maker Faire

På lördag och söndag har jag blivit inbjuden att medverka i programmet till en lokal POP UP Makerspace-aktivitet här i Örebro. Det är en samverkansaktivitet mellan Stadsbiblioteket, Komtek, Sensus, länsmuseet, OpenArt, Tegelbruket och den lokala makerföreningen.

För att få en idé om maker-konceptet och få inspiration om vad som faktiskt är möjligt att göra kan det vara värt att kolla in på ett något större event. Carl Heath från Interaktiva Institutet besökte Maker Faire Bay Area 2016 – det här är vad han såg:

Och när vi ändå är igång:

Biblioteket som plats för interaktivt lärande

Aarhus Universitet och ett konsortium kring lärande – ELIG.org – (Stockholms Universitet är enda svenska medlem) samarbetar om kreativa lärprocesser, workshops kring skapande och kodning och platsen är given, nämligen Århus nya bibliotek, DOKK1 Urban Mediaspace. Ungdomarna som deltar jobbar med olika program, prylar och gadgets: