maker spaces

Varför inte ett Repair Café på biblioteket?

En del påstår att Maker-rörelsen består av tre ben: makers, hackers och fixers. Och bibliotek som platser för maker spaces är knappast någon nyhet längre. Däremot kan du reflektera lite över hur ett reparationsprogram (engelska benämningen är Repair Café) skulle kunna se ut på bibblan!

Det närmaste exemplet på ett Repair Café som finns i Sverige, som jag har hittat torde vara Omställningsverkstan i Göteborg som drivs av Studiefrämjandet (?).

Naturligtvis kan bibliotek härbärgera ett Repair Café, det görs det redan på några ställen. Men det finns några grundregler: det måste bygga på volontärer och det får inte vara kommersiellt – vilket i mon bok betyder samverkan med civilsamhället (uppfinnarföreningar och studieförbund t ex). Här hittar du ett startkit för att bli en medlem i rörelsen!

 

 

(Och svaret på rubriken: För att biblioteket är en lök – inte en persika)

Vilka kompetenser behöver de som jobbar med tonåringar på bibliotek?

Många bibliotek i USA utvecklar platser, som t ex Makerspaces, och därmed tjänster för tonåringar med syfte att underlätta ungdomarnas informella lärande, skapande, socialisering och samhällsengagemang. För att lyckas krävs kvalificerad bibliotekspersonal på dessa platser.

Två amerikanska biblioteksforskare har därför undersökt kompetensbehoven  på den typen av bibliotek utifrån frågeställningen: Vilka kompetenser behöver bibliotekspersonalen för att kunna förse tonåringar med resurser och tjänster på platser för informellt lärande, som till exempel Makerspaces?

Deras resultat presenteras i en artikel i Journal of Research on Libraries & Young Adults.

Deltagarna i enkätundersökningen rangordnade kompetenserna hos bibliotekspersonal som jobbar med tonåringar på bibliotek med aktiva lärandemiljöer som makerspaces:

  1. teknologi
  2. lära ut programmering
  3. viljan att lära sig själv nytt
  4. opinionsbildning och samverka
  5. flexibilitet
  6. förstå olika användare
  7. management
  8. kommunikativa färdigheter
  9. nyfikenhet
  10. kreativitet
  11. tålamod
  12. ämneskunskaper

Forkarnas analys visade att kompetenser som deltagarna upplevde att de inte fått med sig från sina utbildningar och som var relevanta i deras nuvarande arbete handlade om
1. Ny teknologi och verktyg för maker-aktiviteter
2. Makerspaces
3. Management
4. Lärande av programmering
5. Opinionsbildning och samverkan

Så, strategin för att få de efterfrågade kompetenserna handlar om att själva pröva och testa på jobbet eller nätverka med kollegor. Många av de som svarat på enkäten menade att de inte kände sig väl förberedda för att lära ut och erbjuda program i sina Makerspaces.

För att jobba med tonåringar i makermiljöer på bibliotek visar undersökningen att det behövs en blandning av olika typer av kunskaper, kompetenser och personliga egenskaper. Bibliotekspersonalen måste ha kunskaper om teknik och makeraktiviteter, men också kunskaper i hur  de kan underlätta informell och praktisk inlärning och dessutom ha förmågan att relatera till ungdomarnas olika bakgrunder. De måste kunna förstå de individuella behoven som finns och ha ett nära samarbete med lokalsamhället.
Personliga egenskaper som flexibilitet och förändringskompetens, nyfikenhet, tålamod, kreativitet, problemlösning och social kompetens är nödvändiga för att bli framgångsrik i informella lärandemiljöer.

 

Häng med på Maker Faire

På lördag och söndag har jag blivit inbjuden att medverka i programmet till en lokal POP UP Makerspace-aktivitet här i Örebro. Det är en samverkansaktivitet mellan Stadsbiblioteket, Komtek, Sensus, länsmuseet, OpenArt, Tegelbruket och den lokala makerföreningen.

För att få en idé om maker-konceptet och få inspiration om vad som faktiskt är möjligt att göra kan det vara värt att kolla in på ett något större event. Carl Heath från Interaktiva Institutet besökte Maker Faire Bay Area 2016 – det här är vad han såg:

Och när vi ändå är igång:

Biblioteket som plats för interaktivt lärande

Aarhus Universitet och ett konsortium kring lärande – ELIG.org – (Stockholms Universitet är enda svenska medlem) samarbetar om kreativa lärprocesser, workshops kring skapande och kodning och platsen är given, nämligen Århus nya bibliotek, DOKK1 Urban Mediaspace. Ungdomarna som deltar jobbar med olika program, prylar och gadgets:

Kan den digitala klyftan överbryggas med mobila bibliotekslösningar?

Frågan ställs ungefär så av en amerikansk nyhetsorganiation med inriktning mot pedagogik och teknik – The Hechinger Report (”Can ed-tech inequality be solved by roving buses with Wi-Fi and loads of equipment?”)

Och ja, trenden handlar om en renässans för folkbibliotekens bokbussar där biblioteken för ut redskap för kunskapssökande ungdomar till platser där användarna finns, dvs till ungdomsgårdar, kyrkor och parker. Vad det handlar om är metodutveckling och empowerment för att höja kunskapsnivån inom det som i engelskspråkiga länder kallas STEM dvs naturvetenskap, teknik och matematik. Att bibliotek finns med i denna rörelse ses som självklart utifrån biblioteket som plats för kunskapande.

Bokbussarna utvecklas till mobila teknik lab (Washington DC) eller TechMobiler (San Fransico) mer utrustade med datorer, 3.D-skrivare och wifi än andra media.

En mobil föregångare i USA är annars Estella’s Brilliant Bus – som är ett rullande klassrum inriktad mot programmering och datoranvändning för ungdomar i missgynnade områden i Palm Springs. Du kan läsa mer om Estella Pyfrom här. Det hela bygger, som så ofta i USA, på volontärarbete och donationer. Bl a har man ekonomiskt stöd från Microsoft (som valde att använda sig av verksamheten för sin reklamfilm som visades i samband 2015 års basebollfinal – Super Bowl)

Och samtidigt på annan plats på planeten finns ju

(och när trender uppstår på fler ställen brukar det vara intressant och hållbart)

Programmering och folkbildning

Vad är det för kunskaper som skolan sällan erbjuder (iaf inte speciellt mycket i grundskolan och bortsett från några specialinriktade gymnasier, knappast på gymnasienivå heller) men som folkbildningen – och därmed folkbiblioteket kan erbjuda?

Jo, programmering. Iaf i USA. Exemplet är från White Plains, NY:

Och här berättar Douglas Rushoff varför det är viktigt att hellre programmera än att bli programmerad.