literacy

Financial literacy

Om att hjälpa medborgarna bli ekonomiskt kompetenta – kan ”financial literacy” vara en uppgift för bibliotek?

On request from the people of the NAPLE blog my comment will also be in English:
In what way can ”finacial literay” become task for public libraies?
From my piont of wiev financial literacy would be of great interest for public libraries if and when they decide to work as local community centers. In Sweden there are good examples of libraries working to develop financial literacy with their patrons and citizens. Libraries co-operate with governmental authorities, like the Swedish Consumer Agency, on this subject. Most Swedish municipalities can offer their citizens consumer advice. This is often done together with the locakl library.
Of course more can be done. The library could invite the municipalitys budget and debt advisors for information sessions programmes for the public.The library could be the hub for sharing economy in the local society. Sharing ownership of tools, musical instuments and providing seeds for gardening could be, in my opinion, part of the core activities as much as sharing the ownwership of books and knowledge. 

Please, welcome to join the conversation on financial literacy at the NAPLE blog!

NAPLE Blog

Public libraries are “uniquely situated to promote literacy” (IFLA Section on Reading) but today’s complexity demands more than reading, writing, and numeracy skills: Atomic learninghas identified a list of  12 of what they call “21st century skills”, including digital citizenship, health literacy, critical thinking & problem solving, etc.

Financial literacy is one of them and can be defined as ”the ability to use knowledge and skills to manage financial resources effectively for a lifetime of financial well-being” (President’s Advisory Council on Financial Literacy).

 OECD’s PISAconducted a financial literacy assessment of students, which results were release last 19 July 2014. According to them, “helping young people understand financial issues is important, as younger generations are likely to face ever-increasingly complex financial products and services”.

There’s plenty of online resources focused on financial literacy. You can find a few of them in this articleby the DEN (Discovery…

View original post 12 fler ord

Medierådet på turné

Statens medieråd genomför i höst ett antal kompetenshöjande heldagsseminarier riktade till bibliotekarier på temat medie- och informationskunnighet (MIK) och barns och ungas medieanvändning. Under seminariedagarna får besökarna fakta, exempel och verktyg för att följa med i medieutvecklingen och för att möta barn och unga i deras medievardag. Seminarierna är också tillfällen att möta kollegor och experter i utvecklande samtal och utbyte kring medie- och informationskunnighet.

Seminariedagen arrangeras på följande orter:
• Malmö den 2 september
• Västerås den 22 oktober
• Sundsvall den 20 november
• Göteborg den 4 december

Enkät om biblioteken, medier och unga medieanvändare

I samband med utbildningssatsningen genomför Statens Medieråd en webbenkät om biblioteken, medier och barn och unga, som vänder sig till bibliotekspersonal. Fyll gärna i enkäten oavsett du tänker delta i seminarierna eller ej!

Om Litteraturutredningen

Tillsammans med med mina medarbetare har jag formulerat det förslag till yttrande för Litteraturutredningens betänkande som Örebro läns landstings Nämnd för tillväxt, kultur och bildning antog igår.

Sammanfattningsvis håller vi med om mycket i utredningen. Det behövs säkerligen ett nationell läslyft. Men för att lyftet ska ha bärkraft måste staten våga tillföra helt nya pengar. Utredningen föreslår att samma medel ska skyfflas runt i systemet.

Vi saknar dock en del och har lite avvikande uppfattningar om annat.

  • En problematiserad definition av begreppen ”litteratur” och ”läsning”
    Även om den litteratur och den läsning som beskrivs i betänkandet utgår från ett normativt synsätt som säkert omfattar 95% av allmänhetens läsart, dvs läsning av text på svartskrift. så innebär det att läsning på andra sätt, t ex för personer med funktionsnedsättning eller teckenspråkiga glöms bort.  Likadant är det med litteraturbegreppet som verkar kopplat till en normativ definition av litteratur, det vill säga ”förlagsutgiven, redigerad pappersbok”.
    I kulturrådets utgivningsstöd till litteratur ger KUR emellanåt stöd till medier av mer experimentell karaktär som helt kan sakna text men som för den delen kan avläsas, tolkas och begripas, i vilken mån denna typ av litteratur är den som avses när betänkandet beskriver läsning oklart.
IMAG0190

Wikiland – fick litteraturstöd från KUR – är ett exempel på litteratur där läsarten bygger på tolkningen av bilderna i tabloidtidningsformatet i pappkartongen. Experimentellt? Ja! Möjligt att läsa? Det beror på vad man menar med ”läsa”

  • Läslyftet
    Även här har vi knyckt en del idéer från SLB:
    Folkbiblioteken ska vara nav för varje kommuns läsfrämjande arbete.
    Bidragen till bokhandeln gör större nytta på folkbiblioteken menar vi, med argumentet att bibliotek finns i varje kommun, medan bokhandlare numer knappast finns utanför de större orterna.
    Även andra yrkesgrupper än lärare behöver ökade kunskaper i litteraturförmedling. Vi menar att t ex personal inom olika vårdformer – allt från äldrevård och omsorg till kriminalvård – bör ges möjlighet till kompetensutveckling kring litteratur och läsande, för att inte tala om blivande bibliotekarier!
  • Sex läsprojekt är fler än fem kulturbyråkrater
    17 mkr till Samverkansmodellen
    För de små kommunerna betyder inköpsstödet mycket, men vi ser också att regional samordning behövs för att metodutveckling ska kunna ske. Det viktiga är att stödet inte används till att skapa nya byråkrater på regional nivå, utan att det ska finnas så nära målgrupperna som möjligt.
    16 mkr till Nationell samordning
    När det gäller de 16 mkr som ska gå till Kulturrådet menar vi att sex nationella läsprojekt med regional förankring är mer än fem kulturbyråkrater, om ni förstår vad jag menar.
  • SKL och e-böckerna
    Här noterar vi att utredningen missat att SKL inte bara borde förhandla för folkbibliotekens räkning utan rimligen även för skolbiblioteken.
  • Teckenspråket
    Här är den stora missen som jag skrivit om tidigare här. Missen har uppmärksammats i media: SR Örebro var först ut med nyheten, sen snappades nyheten upp av TT som spred den vidare till ett stort antal dagstidningar och TV:s Nyhetstecken. Mer är utlovat till BBL nr 3!
  • Litteraturen som konstart
    Argumenteringen har vi lånat från Föreningen Sveriges Länsbibliotekariers yttrande: Litteratur som konst, som viktig i kraft av en konstform bland andra framgår inte i utredningen. Det ligger en fara i att reducera litteraturen till en hjälpgumma åt andra verksamheter, litteratur är viktig i sig själv.
Kanske inte riktigt exempel på litteraturen som konstform, men det här är bokryggspoesi när den är som bäst.

Kanske inte riktigt exempel på litteraturen som konstform, men det här är bokryggspoesi när den är som bäst.

IFLAs rekommendationer för Media and Information Literacy

IFLA har tillsammans med UNESCO’s Information for All Programme (IFAP) tagit fram rekommendationer för medievetenhet och informationskompetens. UNESCO har beslutat sig för att slå ihop de båda begreppen,”Media Literacy” och ”Information Literacy”, till Media and Information Literacy (MIL).

IFLA menar att MIL är en grundläggande mänsklig rättighet i en alltmer digital och global värld. MIL definieras som något som består av kunskap, attityder, och summan av de färdigheter som behövs för att veta när och vilken information som behövs, var och hur man kan få denna information, hur man ska värdera den kritiskt och organisera den; och hur man använder den på ett etiskt sätt.  MIL sträcker sig bortom kommunikations-och informationstekniken, till att omfatta lärande, kritiskt tänkande, och förmågan att tolka information  inom och utanför professionella och pedagogiska gränser. MIL omfattar alla typer av informationskällor; muntliga, tryckta och digitala.

Rekommendationerna kan laddas ner härifrån.

 

Vill du vara med och leta nyckelkompetenser?

Fackförbundet DIK, som organiserar många bibliotekarier, tillsätter en arbetsgrupp som ska försök definiera vilka kompetenskrav som kommer att ställas på morgondagens bibliotekarier.

Nu söker man deltagare i arbetsgruppen. Arbetsgruppen leds av Anna-Stina ”Bibliobuster” Takala och ska rapportera sina slutsatser till DIK:s förbundsstyrelse i september 2011.

Kanske arbetsgruppen kan ta hjälp av Elisabeth Doucetts bok What They Don’t Teach You in Library School som ALA precis släppt.