Läsfrämjande

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”

Bogstart (DK) – tidig språkinsats på biblioteken

Det danska Bogstart-projektet är avslutat. Förändrade läsvanor, bättre kontakt med bibliotekets användare och stimulans av barns läsförmågor är bara några av de områden  där Bogstart har gjort skillnad framgår av en aktuell rapport – ”Bogstart – tidlig sprogindsats på bibliotekerne” – från danska Slots- og Kulturstyrelsen.
Rapporten delar med sig av de erfarenheter som gjort i de åtta år som projektet hållit på. Den ger också en rad goda råd som kan ge stöd till folkbibliotekens och andra aktörers insatser för att inspirera till läsning och språklig utveckling för förskolebarn i hemmiljö.

Projektet har bland annat gett biblioteken möjlighet att få kontakt med invånare som inte normalt sett använder sig av biblioteket och som inte är vana att läsa tillsammans med sina barn. När bogstarts-förmedlarna kom hem till folk med en bokgåva skapade en grund för en likvärdig och personlig dialog med familjerna. 58 procent av föräldrarna som deltagit i projektet menar att Bogstart har ändrat deras läsvanor.

Om bokprat som läsfrämjande aktivitet

På uppdrag av Kultur Skåne/Region Skåne och med finansiering av Statens kulturråd har Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, gjort en forskningsrapport om bokprat som läsfrämjande aktivitet – Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats. Rapportförfattaren har utgått från det faktum att bokprat är en av de vanligaste läsfrämjande aktiviteterna som bibliotek och skolor erbjuder barn. Men frågan hon försöker besvara i rapporten handlar om på vilka sätt bokprat främjar läsning och hur arbetet med bokprat kan utvecklas och fördjupas?

Till stöd för lärare och bibliotekarier ger rapportförfattaren några handfasta råd:

Råd till lärare:

  • Ta gärna kontakt med bibliotekarien innan bokpratet – ett kort samtal om innehåll och upplägg kan betyda mycket.
  • Se fram emot och skapa förväntan bland barnen inför bok pratet.
  • Fundera och reflektera kring hur de presenterade böckerna kan användas i undervisningen och hur eventuellt fortsatt samarbete kring läsfrämjande kan fortsätta.

Råd till bibliotekarien

  • Fortsätt och skaffa dig väl underbyggda argument om varför bokprat är viktigt och våga samtidigt tänka nytt. Låt dig inspireras av forskning och den fortbildning som erbjuds.
  • Läsfrämjande är mer än att skapa lust det är lika mycket motivation och engagemang. Att läsa med engagemang och att bli berörd innefattar alla de känslor som kan väckas genom skönlitteratur. Läsa är att uppleva och sätta sig själv på spel och att våga möta nya sammanhang. Läsfrämjande innebär också att verka för barns möjlighet till delaktighet och kan ses som en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle.
  • Fortsätt att öppna för samarbete med skolbibliotekarier och lärare i grundskolan. Ett ödmjukt förhållningssätt är viktigt för allt samarbete och för all dialog och gäller alltid båda parter. För detta är det viktigt med en säkerhet i den egna professionen och en öppenhet inför andras.

Rapporten avslutas med en studiehandledning som lärare och bibliotekarier kan följa tillsammans, bokprat bygger som det mesta av läsfrämjeri nämligen på att skapa relationer.

Den som känner att den vill läsa rapporten nu, så finns den att ladda ner från Region Skånes webb. Vill du ha ett eget, fysiskt ex kan du beställa det här.

Om läshundar

Om metoden med läshundar i skolan har Edit Wilson skrivit i sin magisteruppsats Läshundar: kan människans bäste vän hjälpa till att främja elevers läsutveckling? Författaren vill undersöka hur socialt tränade hundar kan användas för att främja elevers läsutveckling. Hon har därför intervjuat tre hundförare med pedagogisk utbildning i bagaget.

”Genom att använda hunden i skolan tror jag att många tillbakadragna och introverta elever skulle kunna utvecklas till mer sociala individer. I denna studie har jag undersökt hur en hund kan bidra till att utveckla elevers läsning och kommit fram till att det är en resurs som borde användas i högre grad. Hunden blir som en länk mellan förare och elev och även mellan lärare. Där det i vanliga fall kunde ha varit omöjligt att nå fram till en elev, kan en hunds positiva attityd, men ändå lugna och avslappnade framtoning, bli en ovärderlig resurs. Av mitt resultat framkom det att det är samtalet kring det lästa som gör att eleven utvecklar sin läsning. Därför spelar hundföraren en viktig roll just vid lästillfället. En av de allra viktigaste aspekterna tror jag är den egentid en elev kan få vid lästillfället. Eleverna får alltså tillsammans med hunden vara i fokus och få den viktiga hjälp och stöttning som de många gånger är i behov av. Dock är det viktigt att ta hänsyn till att alla barn och elever inte tycker om hundar. Kanske beror det på rädsla eller kulturella aspekter. Om så är fallet kan även möjligheten att lära känna en hund och få kunskap om hur hundar fungerar vara en positiv aspekt för att komma in i det svenska samhället.”

Läsrörelsen och McDonalds i samarbete om årets Bok Happy Meal

Totalt har Läsrörelsen och McDonalds distribuerat ut 18,4 miljoner bra barn- och bilderböcker sedan samarbetet inleddes 2001. Det är ett unikt tillfälle för att nå barn med kvalitetslitteratur – och kanske till barn som lever i ”boköknar” – dvs i områden där det inte finns bibliotek eller bokhandlar.

Årets Bok Happy Meal pågår mellan den 7 oktober och 3 november och årets åtta titlar är:
Sagan om Pomperipossa med den långa näsan av Falstaff Fakir och Björn Berg, Känn igen 25 fåglar av Björn Bergenholtz, Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Krokodilen som åkte ikapp med våren av Hannu Hirvonen och Pia Sakki, Min lilla apa av Ulf Nilsson och Kristina Digman, När två blir arga på varann av Tor Åge Bringsværd och Tina Soli och de inledande två böckerna Pelle i djungeln av Jan Lööf och Det lilla lokomotivet av Ib Spang Olsen.

Läsa med de yngsta – Följeforskning av Berätta, Leka, Läsa-projketet

Bokmässan i Göteborg presenterade en lång rad intressanta projekt och läsfrämjande aktiviteter. Vi fick en läsdelegation under ledning av Katti Hoflin. Vi fick ett Läslov. Lite under radarn kom presentationen av Läsrörelsens projekt som riktat sig till de allra yngsta barnen på förskolorna i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Berätta, Leka, Läsa.

Projektet ar följts av etnologerna Barbro Johansson och Sandra Hillén verksamma vid Göteborgs universitet. Deras följeforskning  presenteras nu i skriften Läsa med de yngsta som kan laddas ner från Läsrörelsens webb.

Möten med läsning

2014 fick Regionbibliotek Stockholm medel från Kulturrådet för att starta ett läsfrämjande projekt – Möten med läsning –  för personer med funktionsnedsättning. Målet med projektet var ökad samverkan och kompetensutveckling mellan bibliotek och funktionshindersomsorg samt metodutveckling kring läsfrämjandeaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. I rapporten Möten med läsning – när bibliotekens verksamhet når fler presenterar Pia Andersson Wredlert hur deltagarna arbetat och testat sig fram i sina lokala sammanhang. Deras erfarenheter varvas med projektledningens tankar och exempel från andra verksamheter som de inom projektet tittat närmare på och inspirerats av. Rapporten avslutas med en faktadel med information, länkar och viktiga styrdokument som har utgjort grund för projektet.

De vill jobba läs- och litterturfrämjande 2016

Läs- och bokfestivaler, poesi, integration, barn och unga samt idrott är teman för många av de offentliga, privata och föreningsanknutna ansökningar till vårens omgång av projektmedel för läs- och litteraturfrämjande från statens kulturråd.

Eftersom jag är inblandad i ett par ansökningar så gjorde jag en omvärldsspaning för att se vilka andra intressenter som finns att konkurrera med. En del projekt är ganska självförklarande andra har mer kryptiska benämningar.

Ansökan om bidrag till läs- och litteraturfrämjande insatser:

Offentliga aktörer
Strängnäs kommun, Biblioteks- och museienheten, Multeum; Mariefreds litteraturfest 15 oktober 2016
Nynäshamns bibliotek; Läslusten (i hemmet och på förskolan)
Nynäshamns bibliotek; Läsa – dansa – lära
Hagfors kommun; Berättelsen om mig
Internationella biblioteket; Internationell barnboksvecka 2016
Stockholms stadsbibliotek; Bibblix – biblioteksapp för barn
Biblioteken i Sollentuna; Letterbox i Sollentuna
Borlänge  Kommun; Språklabbet
Region Gotland / Gotlands Kommun; Sabelles röda klänning
Mölndals stadsbibliotek; Litteraturfritids
Gävle kommun; Sätra litteraturfestival
Landskrona stad; LAB lära arbeta bo
Luleå stadsbibliotek; Bokfest 2016
Bromölla Bibliotek; Författare på bortaplan
Stockholms Stadsbibliotek; JAG VILL – Att uttrycka sin vilja med kropp och själ, digitalt och analogt
Båstads kommun; Språklabb med författare
Kultur i Väst; Poesipuffen – Lyrik för lyssnare och läsare
Förskoleförvaltningen och Stadsbiblioteket Malmö; Läsmagi och Reciproca boksamtal i förskolan
Regionbiblioteket i Örebro län; Läs, bro´!
Region Värmland; Värmlands bokfestival
Härryda kommun/Mölnlycke bibliotek; Litteraturfestival för barn och unga
Regionbiblioteket i Örebro län; Book at Heart – Write at Heart
Väsby Välfärd. Väsby kultur, biblioteket; Metod för boksamtal
Värmdö bibliotek ; Ordlådor – ett läsprojekt kring språk, ord och böcker för nyanlända i Värmdö
Kultur i Väst; Utveckla innhåll och hitta nya kanaler för Barnens bibliotek
Internationella biblioteket; Barnböcker på mitt språk – ökad läsglädje och vägar till kommunikation
Kiruna stadsbibliotek; Barnens första språk
Stenungsunds bibliotek; LL – Lokala Läsambassadörer
Tierps kommun; Seven stories
Ulricehamns kommun; Läsmuskler för små
Region Blekinge; Blekinge och Kronoberg läser
Landvetters bibliotek; Pojkar ❤ läsning = sant
Kulturhuset Stadsteatern AB; Pop-Up bibliotek på oväntade platser i Stockholm.
Sölvesborgs bibliotek; Kicka bok!
Södertälje kommun; Förskolebiblioteket Rubinen
Regionförbundet i Kalmar län; RELÄ – Regionen läser
Värmdö bibliotek ; Bokstart Värmdö
Sundbybergs stad; Novellprisfesten
Sjöbo kommun, biblioteket; Läsfrämjande i förskolan
Stockholms stads kulturförvaltning; Strindbergskoden – ett litterärt äventyr
Malå bibliotek; Read i Máláge – RiM
Ystads stadsbibliotek; Möt bokfantasin tillsammans varje dag!
Strömstad kommun; Liv i språket – Språk i livet
Södertälje kommun; Barns berättande – sagor och litteratur
Västerviks kommunbibliotek; Läsfrämjande höst 2016 i Västervik

Föreningar och företag
Wanås Vänner; Wanås litteraturdag 11 sept 2016
Karavan Musikförening; Svensk-Persisk kultur/Hafez afton
Öppen Värld; Läsning för alla
Filipstadsföretag i samverkan; Kulturmix 12-24
Kulturföreningen Lejd; Att åka bort och tala om hem
Svensk Kurdiska Vänskapsföreningen SKVF; SAGOLÄSNING PÅ KURDISKA OCH SVENSKA
Korpilombolo kulturförening; Möten i Natten – läslus och bokmal
Studiefrämjandet; Hund i Vardag Omsorg Vård och Skola
Hedengrens Bokhandel; Litteraturevenemang
Libido Music AB; BasSvenska
Föreningen Poesi utan gränser; Poesi utan gränser
Apelmo Musik; Musik & drama skapar läslust
Tintenfisch; Text+1
Tudda Galumpan Bok & Papper; Det barnlitterära samtalets arena
Tusen Serier; AltCom 2016
Berättarnätet Sverige; Svenska mästerskapet i berättarslam 2016
Aksel Lindström Sällskapet; Stimulera läsning av författaren Aksel Lindströms böcker i skolorna
Sec; Deltagande litteratur
Bokunge; Barnets litteracitetsutveckling – arabiska
Vängåvan Bok & Papper AB; Litterära evenemang 2016/17
Västernorrlands Idrottsförbund; Boksport och lagläsning
Somali Nordic Culture; Somaliska kultur- och litteraturdagar
Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm; Flerspråkiga bokgåvor
IF Metall Västra Skaraborg; Läs för mig! Läsning, idrott och hälsa – Vi är lika men olika!
ISGR; Interkultur på ISGR
Brevnoveller; Skrivbar
Elisabeth Bergstrand-Poulsen Sällskapet; Läs- och skrivprojekt med grundskoleelver, åk 5-6
Föreningen Stockholms litteraturfestival; Stockholm Literture
Studiefrämjandet Uppsala län; Mångfald läsande och skrivande
Hidde Iyo Dhaqan; 3xL: Läs. Lek. Lär. År 2.
Författares Bokmaskin; Poesi på en dag 2016
Gobrilla; TwinGo
Berättarnätet Kronoberg; Ljungby Berättarfestival 2016
Assyriska föreningen i Södertälje; Läsa för integration (LFI)
Föreningen En bok för allas vänner; Sprid lust till högläsning!
Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet; Tema barns läsning
Skådebanan i Dalarna; läsfrämjande och idrottsrörelsen
Teskedsorden; Inte en främling – lättläst bok
Seriefrämjandet; Seriernas magi – inspiration och lärande i seriernas värld
SISU Idrottsutbildarna Blekinge; Värdefull läsning
Svenska Mim; Biblioteket
Destination Sigtuna AB; Sigtuna Litteraturfestival 2016
Bygdegårdarnas Riksförbund; Det är väl ingen konst att läsa
10TAL EVENEMANG; AKT UNG!
Borrby Bokby; Läs- och bokrelaterade arrangemang inom Borrby Bokbys ram.
Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs AB; ”Det gränslösaste äventyret”
Sensus Östergötland-Norra Småland; Läsa för livet
Solidaritetshuset Ekonomisk Förening; Sagornas hav
Ord på Scen; VOKAL 2016 – International Spoken Word & Poetry Festival
Eric Ericssons Bokhandel AB; Författarkvällar i Ljusdal
Föreningen Läsrörelsen; Läslov vecka 44
Allt vi säger är sant; Bladen brinner
RC Berus; Dubbelt effektivt
ohns antikvariat; Författarkvällar i Fågeltofta
IBBY-Sverige; Silent Books Sverige

(De här uppgifterna har jag fått fram genom att gå in i kulturrådets ärendeförteckning göra ett tidsmässigt urval och därefter trycka på Ctrl+F och söka efter t ex litteratur- och läsfrämjande)

De nationella minoriteterna och folkbiblioteken

Tuija Nieminen Kristofersson har på Sveriges Författarförbunds uppdrag undersökt hus folkbiblioteken förhåller sig till låntagare och besökare som använder något av de fem nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch eftersom bibliotekslagen lyft bibliotekens ansvar för minoritetsspråkens ställning. Rapporten heter Tolv minoritetsröster om biblioteken.

Det finns ambitiösa bibliotek som gör en hel del positiva saker för de språkliga minoriteterna och de finns de sin inte gör något alls, konstateras i rapporten.
Att kommunen ingår i ett så kallat förvaltningsområde – som t ex det finska – skapar incitament för biblioteket att engagera sig i de språkliga minoriteterna. Attityden att jobba med en målgrupp snarare än för en målgrupp skapar också bättre förutsättningar att lyckas enligt Nieminen Kristofersson.
Hon lyfter fram en problematik när det gäller gallring av mediebestånden på de aktuella språken. Det kan bli problem om klassiker gallras ut när bibliotekspersonalen saknar relevanta kunskaper om litteratur på det aktuella språket.

”Ett positivt exempel på hur ett mångkulturellt perspektiv kan inspirera ett biblioteks arbete i allt från skyltar till film på Youtube är Malmö stadsbibliotek.”
Här är ett exempel: