Läsfrämjande

Om läsningens aktuella tillstånd i Sverige

Svenska Förläggareföreningen har låtit litteratursociologerna Anna Nordlund och Johan Svedjedal analysera svenskarnas läsvanor för att ta ett samlat grepp på utvecklingslinjerna de senaste decennierna. Fram träder bilden av en läskultur i Sverige som är på en gång stark och tynande. Ladda ner rapporten Läsandets årsringar.

Huvudresultat i  rapporten (lite redigerat av mig):

  • Läsningen har minskat med ungefär en tiondel inom hela befolkningen under det senaste kvartsseklet. Särskilt märkbar är minskningen hos barn och ungdomar, högutbildade vuxna, flickor och kvinnor. Minskningen av har skett trots ökande utbildningsnivå i befolkningen och trots ett ökat utbud av antal titlar i bokutgivningen.
  • Under de senaste decennierna har bokmarknaden präglats av ökat genomslag för kriminallitteratur och ett starkt genomslag för nätbokhandeln.
  • Övergången från tryckta böcker till e-böcker har hittills haft marginell betydelse för läskulturen. Den stora förändringen är den kraftiga tillväxten för den strömmade ljudboken. Cirka en tredjedel av läsningen sker nu genom lyssnande.
  • Svenska skolelevers läsvanor har förbättrats under senare år. Bakom ligger troligen reformer inom lärarutbildningarna, förtydligade styrdokument och fortbildningsinsatser inom skolan, möjligen också en ökad utgivning av lättlästa böcker samt läsfrämjande insatser i olika former riktade till barn och unga.
  • Svenska elever visar ett mindre intresse för frivillig läsning än elever i andra länder. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i andra länder. Föräldrars högläsning för sina barn har också minskat under de senaste decennierna, och män högläser i mindre utsträckning än kvinnor.
  • För barn och ungdomar har läsning fått hårdnande konkurrens från andra fritidsaktiviteter. Viktiga bland dem är digitala medier – med snabbast genomslag bland barn och unga – som har visat sig tränga ut djupläsning och inbjuda till en ytligare skumläsning.
  • Litteraturdidaktik och litteraturvetenskap saknas i biblioteksutbildningar på grundnivå.
  • Gemensam läsning och samtal om litteratur är eftersatt inom barnomsorg och skola i Sverige, och att litteraturundervisningen inte i tillräcklig grad ger eleverna metaperspektiv på skönlitteraturens möjligheter och sig själva som läsare av litteratur. Samtidigt är det viktigt att läsning inte enbart förknippas med skola och institutionaliserad omsorg. Läsfrämjande insatser i skola och omsorg kan också få positiva effekter på barns och ungas läsning i hemmen på fritiden, samtidigt som bemannade skolbib-liotek kan främja läsningen både i skolan och på fritiden.

Dagens bibliotekslänk: 17 skäl för barnboken

Svenska Barnboksakademin: 17 skäl för barnboken

17 skäl för barnboken ingår i utställningen En hyllning till barnboken – 18 snygga affischer att hänga på väggen i bibliotek, skolor och regeringskanslier. Utställningens affischer finns att ladda ner direkt från webbsidan. Det finns också en lärarhandledning att finnas tillgänglig liksom textversioner av 17 skäl för barnboken på olika språk.

17 skäl för barnboken hfinns också som pixibok med titeln Läsning är livet : 17 skäl för barnboken. Med denna vill Svenka Barnboksakademin göra en läsfrämjande insats i det mångspråkiga Sverige. Boken har tryckts på nio olika språk som hör till de mest efterfrågade på landets barnavårdscentraler (svenska, engelska, spanska, arabiska, dari, somaliska, amhariska, tigrinja och mongoliska) och distribuerats till regionerna i Blekinge, Gävleborg, Halland, Kronoberg och Stockholm där den kommer att användas i olika verksamheter riktade mot barn och deras föräldrar.

Och vilka är de 17 skälen?

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

KUR: Garanterat bra böcker nu med en bokylla

Nja, det är in Billy från IKEA direkt, men du får sätta ihop den själv när statens kulturråd slår ett slag för de litteraturstödda böcker som distribueras till biblioteken runt om i Sverige.

Nu erbjuder kulturrådet folkbibliotek möjligheten att utan kostnad beställa en exponeringshylla för böcker från Kulturrådets sändningar. Hyllan är 148 cm hög x 48 cm bred, färgglad och enkel att montera. Kanske tar mer tid än de 5 sekunder som experterna på kulturrådet fixar ihop den.

Folkbiblioteken  har dessutom möjlighet att få ett bidrag på 50 000 kr för att prova nya sätt att arbeta läsfrämjande med böckerna. Bidraget är en engångssumma som endast går att söka nu. För att kunna söka bidraget vill KUR att ni kort beskriver er idé och hur ni vill använda pengarna. Förslaget kan gälla alla litteraturstödda böcker, eller ett urval. Ni får gärna samarbeta med andra. Medlen är begränsade och Kulturrådet kommer att välja ut de bibliotek som vi vill stödja.

Beställ hyllan och/eller sök bidraget här.

 

Så vill ungdomar ha läs- och skrivfrämjande biblioteksprogram

Kort sagt: fika, godis och högläsning. Men först lite bakgrund.

I mitt län genomförs ett läsfrämjande regionalt folkbiblioteksprojekt med syfte att öka tonåringars  intresse för att skriva kreativt och att läsa. Samtidigt finns ambitionen att biblioteken ska bli bättre på att nå tonåringar. Projektdeltagarna har därför uttryckt önskemål om mer kunskap om vad just ungdomar anser kan inspirera och utveckla tonåringars läs- och skrivintresse samt hur biblioteken kan vara ett stöd i den processen

Region Örebro län har därför ställt ett antal frågor i en enkät (Örebro län läser och skriver – En enkät med kulturpanelen för unga 16-25 år) till sin ungdomspanel. enkäten ska användas som underlag för att skapa biblioteksprogram för ungdomar med syftet att öka kreativt skrivande och läsande på lång och kort sikt. Huvuddelen av frågorna är öppna och resultatet ska främst användas som inspiration för fortsatt utveckling.

Och vad säger ungdomarna? Lite bekräftande, lite sånt som redan görs eller borde, men kanske inte marknadsförs på lämpligast sätt. Men det finns också lite guldkorn att reflektera över (i kursiv).

  • Flera menar att skrivtävlingar är ett bra sätt att nå unga. Flera tror också på att anordna workshops eller andra slags träffar. Att bjuda in författare, bloggare eller andra slags skribenter som intresserar unga ses som en framgångsfaktor samt att koppla det som genomförs till sociala medier och Internet.
  • Fokus på det sociala uppges av några som viktigt liksom att utgå från egna intressen. Genom att skapa förståelse för att skrivande handlar om den egna personen och egna känslor, inte om något som är påtvingat utifrån, exempelvis från skolan, är det lättare att nå fram till unga. För att personer som är ointresserade av att skriva ska vilja börja skriva är det också viktigt att det inte blir för stort, pretentiöst eller ansträngande. Att
    inspirera unga till läsning och att ta del av intressanta berättelser på olika sätt ses också som en möjlig väg att på sikt inspirera till eget skrivande. Att skapa förståelse för att det egna skrivandet kan förändra något beskrivs också som ett sätt att skapa intresse bland en del unga.
  • Det biblioteken kan göra för att stötta dem som redan skriver är att anordna kurser, grupper, skrivdagar, skrivklubbar, skrivtävlingar och liknande. Flera menar också att bibliotek på olika sätt kan stödja publicering eller annan exponering av ungas texter samt inte minst erbjuda en tyst plats att skriva på. Att rekommendera böcker om skrivande och ge förslag på litteratur som kan stimulera unga som skriver, anges också som en biblioteksuppgift. Att arbeta via sociala medier för att nå unga beskrivs som en bra väg.
  • Om de unga själva skulle få skapa en kväll på biblioteket för andra unga vill de skapa trevlig stämning , trygghet för de unga samt känslan av att unga är välkomna. De vill skapa en plats där unga trivs. Aktiviteter som mingel eller kravlös samvaro där det också bjuds på snacks, fika eller annat ätbart ses som en viktig del i det arbetet. Flera föreslår att de under träffen/träffarna låter de unga presentera egna texter för varandra eller skapa egna texter och prova olika slags tekniker.
    Tävlingar, gåvor eller en mysig stund med fika beskrivs locka unga att komma. Att skapa intresse genom att på olika sätt koppla läsningen till filmer eller serier som är populära bland unga anges också som en framgångsfaktor.
  • Flera tror att bokkvällar, diskussionsforum kring litteratur, gruppläsning, rapkvällar eller andra slags arrangemang i grupp kan vara ett bra sätt för biblioteken att stötta unga som redan läser.
  • Det är huvudsakligen två användningsområden för biblioteken som de unga tar upp: dels en plats att mötas och umgås på och dels en lugn och trygg plats att studera på.
    Sedan handlar det också om att låna böcker, använda dator eller liknande.
  • Biblioteken behöver göra mer för att nå tonåringar genom att utveckla sin verksamhet. Mer teknisk utrustning, uthyrning av filmer, att verka på Instagram, mer marknadsföring av ungdomsböcker via rätt kanaler samt att fungera på ett annat sätt än skolan i förhållande till läsning och skrivning tas upp som exempel. Att satsa mer på online-verksamhet beskrivs också som viktigt.

Statens kulturråd har uppdaterat sitt handlingsprogram för läsfrämjande

Statens kulturråd har uppdaterat sitt handlingsprogram för läsfrämjande. Här 2019 års utgåva.

Grunden för Kulturrådets läsfrämjande arbete ligger i den omfattande bidragsgivningen. I handlingsprogrammet beskriver vi våra pågående aktiviteter och satsningar inom läsfrämjande som bidrag till läs- och litteraturfrämjande insatser, inköpsstöd till folk- och skolbibliotek, och stöd genom kultursamverkansmodellen, Stärkta bibliotek, bokgåvor till förskolan, Bokstart, Barn- och ungdomsbokskatalogen, Läsambassadören, ALMA-priset och vuxnas läsande.

 

Reklamombudsmannen: Vem är landets största läsfrämjare?

McDonalds satsning på Bok Happy Meal är en framgång där hamburgerkedjan med hjälp av experterna inom Läsrörelsen har spridit bilderböcker av hög kvalitet till många barnfamiljer. Men frågan är om de får kalla sig ”Sveriges största läsfrämjare”?

Nej, säger Reklamombudsmannens opinopnsnämnd i ett uttalande: ”Opinionsnämnden finner att påståendet ”Sveriges största läsfrämjare” är både långtgående och vagt utformat. Av reklamfilmen framgår i och för sig att annonsören distribuerat 15 miljoner barnböcker i samband med för­säljning av produkten Happy Meal. Det finns dock anledning att anta att en genomsnittskonsument inte upp­fat­tar i vilket avseende som påståendet ska förstås eftersom begreppet läsfrämjare kan uppfattas på många olika sätt och framställningen visar inte heller entydigt vad som avses. Att annonsören distribuerat ett stort antal böcker kan därför enligt nämnden inte anses styrka påståendet om att annonsören är ”Sveriges största läs­främjare”. Reklamfilmen är därför vilseledande och den strider därmed mot artikel 5 i ICC:s regler.”

Å andra sidan tål den här reklamfilmen från 2014 att ses fler gånger

“Life’s Library” – en cool bokklubb feat. John Green

Det här kan vara något att tipsa era ungdomar om: författaren och vloggaren John Green har tillsammans med engelska youtubern Rosianna Halse Rojas startat en bokklubb för alla intresserade.

”Life’s Library was created by John Green and Rosianna Halse Rojas to celebrate two of their favourite things: good books and good communities. With a list carefully selected by John and Rosianna, the book club will introduce you to great books you may not have heard of. We’ll read them closely and thoughtfully and discuss each book over the course of the six weeks on the Life’s Library Discord. Pull up your comfiest reading chair and join us.”

Remissvaren på Läsdelegationens slutbetänkande

Kulturdepartementet bjuder in ett antal organisationer, myndigheter, kommuner och regioner att lämna svar på Läsdelegationens slutbetänkande SOU 2018:57 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Bland de utvalda finns t ex Svensk biblioteksförening men också Föreningen för regional biblioteksverksamhet.

Den som är intresserad av att ta del av remissvaren kan gå in på Regeringskansliets webbsida. I skrivande stund finns det ett remissvar som går ut på att ifrågavarande organisation väljer att inte avge något yttrande.

Varför är det då viktigt att lämna ett yttrande?
”Läsdelegationens förslag kan komma att ha betydelse i en biblioteksstrategi, men förslagen är ännu inte lämnade till regeringen.” (Från ord till handling – Utkastet till en nationell biblioteksstrategi). Och till skillnad från utkastet där den statliga myndigheten efterlyser förslag och synpunkter men inte frågar efter remissyttranden så finns det helt andra möjligheter att svara på Läsdelegationens slutbetänkande.

Finns din organisation inte med på listan på de som bjuds in att lämna remiss så går det naturligtvis att lämna en så kallad spontanremiss. Men gör det innan 31 oktober!