lärande

Connected Learning i praktiken på bibliotek

Connected Learning är ett hyfsat nytt begrepp för ett förhållningssätt till lärande och utbildning. Jag är inte rätt person att hitta ett begrepp på svenska som förklarar det, det kanske Alastair skulle kunna hjälpa till med?

Ni får hålla till godo med en definition från EDUCASE: ”Connected learning is rooted in the active participation of students, instructors, advisors, and collaborators, offering the ability to connect courses, people, and resources to develop unique personalized learning pathways.” Jag tror att nyckelorden är ”aktiv”, ”sammankopplad” och ”individuell”.

För (forknings)bibliotek skulle det innebära ett förändringsarbete som de gjort vid campusbiblioteket Moffit Library vid UC Berkeley:

  • Några av våningarna fylls med annat än pappersböcker
  • Öppet 24 timmar under fem dagar i veckan
  • Studieplatser i massor

Biblioteket som plats för interaktivt lärande

Aarhus Universitet och ett konsortium kring lärande – ELIG.org – (Stockholms Universitet är enda svenska medlem) samarbetar om kreativa lärprocesser, workshops kring skapande och kodning och platsen är given, nämligen Århus nya bibliotek, DOKK1 Urban Mediaspace. Ungdomarna som deltar jobbar med olika program, prylar och gadgets:

Designing the future of research libraries and special libraries in Knowmad Society

Är du en knowmad? Begreppet är skapat av ett gäng intressanta forskare som är intresserade av lärande och kunskapsbyggande i nätverkssamhället. Sammanhanget finns beskrivet i boken The Knowmad Society.

”Knowmads are nomadic knowledge workers –creative, imaginative, and innovative people who can work with almost anybody, anytime, and anywhere. The jobs associated with 21st century knowledge and innovation workers have become much less specific concerning task and place, but require more value-generative applications of what they know. The office as we know it is gone. Schools and other learning spaces will follow next.

Knowmad Society explores the future of learning, work, and how we relate with each other in a world driven by accelerating change, value networks, and the rise of knowmads.”

Naturligtvis tar de också grepp på framtiden för vilken roll forskningsbibliotek och specialbibliotek har i the Knowmad Society:
Designing the future of research libraries and special libraries in Knowmad Society

Via Imran Mulji

Folkbiblioteken, lärandet och naturvetenskaperna

Vilken roll har folkbiblioteken för att stödja allmänhetens intresse för och kunskap om naturvetenskap?
IUSA menar ansvariga att det finns ett behov av att öka kunskaper inom det naturvetenskapliga fältet. Fältet har dessutom fått ett eget begrep – STEM (Science, Technology, Engineering, Matematics).

Naturligtvis finns det kopplingar till bibliotekens aktiviteter, allt från maker space-rörelsen till föreläsningar och utlån av mikroskop och teleskop. Institute of Museum and Libraries Services har gjort en förteckning över STEM-reusrese som den intresserade kan fördjupa sig i.

I diskussionen om folkbibliotekens roll i sammanhanget har även David Lankes gjort ett inlägg från sitt perspektiv. Bibliotekarier bör hellre skapa plattformar inom sin samfällighet, för att släppa loss den befintliga STEM-kompetensen, i stället för själva ska stå för den kompetensen. Bibliotekarierna måste underlätta användning och spridning av den STEMexpertis som redan finns i samhället och ägs av det. Detta medför  att biblioteksbegreppet kommer att ändras i medvetandet hos bibliotekarier och samhällsmedlemmarna. Bibliotekarier måste  i slutändan se sina samhällen som deras samlingar, inte bara material i byggnaden .

Läs Lankes presentation från Public Libraries & STEM-konferensen som arrangerades i Denver häromdagen.

Report on Modernisation of Higher Education: Focus on Open Access and Learning Analytics

I en en rapport till EU-kommissionen presenteras nya modeller och förutsättningar för lärande på högskola och universitet. Via Brian Kelley

UK Web Focus (Brian Kelly)

New Modes of Learning and Teaching in Higher Education

Modernisation of higher education reportVia a post on the Learning Analytics Community Exchange (LACE) LinkedIn group which described how a ”Report on Modernisation of Higher Education specifically refers to LA [learning analytics]” I came across the High Level Group’s report on the Modernisation of Higher Education which covers New modes of learning and teaching in higher education. The 37 page report, available in PDF format, provides two quotations which are likely to welcomed by educational technologists.

We need technology in every classroom and in every student and teacher’s hand, because it is the pen and paper of our time, and it is the lens through which we experience much of our world” David Warlick

and:

… if we teach today as we taught yesterday, we rob our children of tomorrow” John Dewey

The coverage and tone of the report can…

View original post 506 fler ord

Mervetande från Media Evolution

”Kompetenshöjning i en organisation är den enskilt viktigaste faktorn för ökad tillväxt eller verksamhetsutveckling” skriver Lennart Helmbold i Media Evolutions senaste skrift Mervetande – Kunskapsdelning och sociala medier i organisationer.
Det är dels en presentation av ett kunskapsprojekt – Framtidens lärande/Mervetande – som drivits på några vårdanknutna organisationer i södra Sverige med syfte att  ”Utveckla och tillgängliggör sociala medier för lärande”.

Skriften innehåller en del konkreta tips som enkelt kan överföras till kunskapsbaserade organisationer som t ex bibliotek:

Community management:

  • Man måste ha någon som är ansvarig för att driva webbplatsen. Det behöver inte vara på heltid, inte ens halvtid, men en avsatt del. Tyvärr går det inte att lägga den delen på en regelbunden tid varje vecka. Så funkar inte en social lärplats. Snarare rör det sig om en timme eller två per dag.
  • Den ansvariga behöver skaffa sig några stödpersoner och/eller eldsjälar som kan täcka upp när den ansvariga inte kan vara aktiv. De kan också få i uppdrag att skriva bloggposter eller kommentera diskussionstrådar.
  •  Lyssna av, följa trådar, grupper, forum för att se vilka ämnen som kommer upp, lyft upp diskussioner som är intressanta etc. Blogga om dessa eller vidtala någon annan. Tänk moderator, dvs uppmuntra, ställ frågor och red ut diskussioner.
  • Professionella grupper med gemensamma jobberfarenheter och kunskaper delar med sig för att klara jobbet bättre. Skapa den typen av grupper eller forum inom communityn.

Författarna lyfter fram medarbetarnas och ledningens drivkrafter för att dela med sig av sina kunskaper.

Medarbetarna:

  • kunskaperna synliggörs
  • strukturerna för att få feedback av kollegor förbättras
  • utveckling och tillfredsställelse i arbetet
  • bidrar till verksamhets- eller affärsutveckling
  • samverkan och kommunikation fungerar även på distans

Ledningen:

  • Ökar initiativ- och innovationskraften hos medarbetarna
  • Fångar upp viktiga signaler om missförhållanden
  • Ger ledningen möjlighet att kommunicera på lika villkor
  • Ökad ”performance” hos medarbetarna
  • Bygger en kultur av öppenhet och deltagande

I övrigt innehåller skriften intervjuer av ledare i organisationer och företag och beskrivning av olika cases. Kapitelrubriker som lockar till läsning:

  • Action-Reflection-Learning – Att göra saker rätt OCH göra rätt saker
  • McKinsey: Sociala nätverk skapar stora värden
  • Bakmaskiner och ölburkar – Paradigmskifte i synen på kunskap, lärande och organisation
  • Spelföretagen bygger framtidens organisationer
  • Tradition, mognad och teknik
  • Ikea of Sweden låter gamla och unga utväxla kompetens
  • Att synliggöra den ”tysta kunskapen”

MOOCs och bibliotek

I USA är stora onlinekurser för allmänhet och studenter, så kallade MOOCs, det nya svarta i forskningsvärlden. Jag har berättat om det tidigare här.

Kopplingen till bibliotek finns beskriven i ett event som OCLC genomförde för en dryg månad sen. Presentationerna finns här för er som vill fördjupa er.
Vi andra börjar med att titta på  en presentation av Merlee Proffitt som ger en överblick:

Kompetenser för 21 århundradet(s bibliotek)

Amerikanska ALA har et sk Round Table om lärande som diskuterar komptenser i framtidens bibliotek, även i ett perspektiv i ett kallat ekonomiskt klimat. Även om många tar upp tekniska lösningar och mobil teknologi på frågan om det 21 århundradets kompetenser menar det här gänget att det är mer komplext än så. De komptenser man ser inte bara bibliotekens personal behöver utveckla är anpassningsförmåga, flexibilitet, sociala kompetenser, samarbetsförmåga, och framför allt, förmågan att lära och fortsätta lära.

Om det lokala biblioteket vill ta rollen som miljö för att hjälpa allmänheten att utveckla framtidens kompetenser så har man en del konkereta råd:

Få med all bibliotekspersonal med på tåget först! Om alla anställda förstår att framtidens kunskapsområden är avgörande för biblioteksanvändarna, så blir personalen mer medveten om vikten av att föra in sina kunskaper i alla aktiviteter och därmed ge besökarna stöd till sin utveckling.

Låt biblioteket bli en katalysator för att skapa nätverk i lokalsamhället! Pröva att föra samman människor på biblioteket med intentionen att blanda dem så mycket som möjligt. Skapa interaktioner mellan olika subkulturer.