Kvalitet

Förändringsarbete genom utvärdering

Ett gäng forskare på BHS  har genomfört en studie för att studera hur utvärderingar systematiskt kan användas i utvecklings- och förändringsarbete vid svenska bibliotek: Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering.

De projekt de har tittat närmare på är

Folkbiblioteken som kulturhus, region Skåne
Läskonster och Litteraturhus, Sandviken
• Digidel, lokalt projekt, Falköping
Hur gör jag? En utmanande 7-stegskur för medvetet bemötande på bibliotek, Stockholm, Karolinska Institutets UniversitetsbibliotekI

I studiens intressanta resultat finns (min kursiv):

  • Utvärderingar definieras som skriftliga rapporter av en avslutad verksamhet av ganska stor omfattning som genomförts av extern utvärderare.
  • Det är är processen, där deltagare kan lära sig att reflektera systematiskt, som har mest effekt över tid.
  • De utvärderingar där de externa utvärderarna främst kommunicerade sina resultat i form av en slutrapport har den inte lett till användning i någon större utsträckning.
  • I materialet framkommer endast några enstaka exempel på hur en utvärdering har lett till en förändring av verksamheten.
  • Verksamhetsnära interna utvärderingar leder oftare till ny kunskap eller ett förändrat agerande medan deskriptiva slutrapporter används för extern informationsspridning

Några av de slutsatser som dras i rapporten är:

  • På nationell nivå bör aktörer tydligare prioritera utvärderingsinsatser när de tilldelar medel samt ställa tydligare krav på att utvärderingen planeras så att den leder till lärande och utveckling.
  • På regional nivå bör biblioteken fortsätta att vidareutveckla kompetens i hur de kan planera en utvärderingsinsats för att nå ställda mål. Dessutom bör de systematiskt stödja och utbilda chefer och medarbetare vid lokala bibliotek i hur de planerar, utför och använder sig av projektutvärderingar och andra utvärderingar på ett sätt som bidrar till kvalitativ utveckling.
  • Beställare av en utvärdering på lokal nivå bör explicit planera utvärderingen tillsammans med utvärderaren. Biblioteks- eller projektledning bör klart och tydligt förmedla de externa och interna krav som föranleder ett systematiskt arbete med att genomföra och använda utvärderingar som verktyg. Biblioteksledningen bör analysera de behov av och beredskap för utvärdering som biblioteket har och utifrån dessa planera på vilket sätt man kan involvera medarbetarna aktivt i själva utvärderingsprocessen.
  • Bibliotek på lokal nivå kan bli bättre på att samspela med den regionala nivån och att själva uttrycka vad det är de behöver ha mer kunskap om för att kunna arbeta verksamhetsutvecklande med stöd av utvärderingar.
  • Studien visar att flera av de undersökta biblioteken redan idag arbetar på ett genomtänkt och systematiskt sätt med att utvärdera verksamheten och att utvärderingar inspirerar, motiverar och leder till eftertanke och nya färdigheter hos individer och grupper, vilket banar väg för utveckling.

 

 

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

BHS nov 13

CILIP Libraries Change Lives Award till skotskt fängelsebibliotek

CILIP – Chartered Institute of Library and Information Professionals är en biblioteksorganisation som är baserad i Storbritannien.
Varje år delar man ut CILIP Libraries Change Lives Award. I år gick priset till fängelsebibliotek i Edinburgh.

Kanske något för Svensk Biblioteksförening att ta efter – ett pris till det bibliotek som är bästa på att hjälpa sina brukare att förändra eller förbättra sina liv?

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.

Om statens kulturinsatser på den regionala nivån

Statens Kulturråd har i uppdrag att regelbundet sammanställa uppgifter om hur och var i landet de statliga medlen och verksamheten på kulturområdet fördelas.

I rapporten Statliga kulturinsatser regionalt berättar Kulturrådet vad de olika länen och regionerna fått i form av bidrag och verksamhet från statligt håll. Varje län/region redovisas för sig och rapporten ger i text och siffror en översiktlig bild av hur det statliga engagemanget på kulturområdet har sett ut under de senaste åren.

Hur mäter bibliotekschefer bibliotek?

Det saknas greppbara och operativa mål när biblioteksansvariga ska beskriva sin verksamhet är den viktiga slutsats som Cecilia Bodelsson och Catarina Jacobsson gör i sin BHS-magisteruppsats Mätmetoder och nyckeltal: en kvalitativ studie om hur bibliotekschefer mäter bibliotek, som borde vara obligatorisk läsning för alla bibliotekschefer.

Författarna har utgått från fyra frågeställningar:
– Vilka mätmetoder och nyckeltal används?
– Vilken inställning har bibliotekschefer till mätningar?
– Hur och i vilken utsträckning används mätmetoder och nyckeltal som beslutsstöd för bibliotekscheferna?
– Vad har bibliotekscheferna för önskemål när det gäller utveckling av mätmetoder för folkbiblioteken?

Några av de tidigare kvalitetsperspektiv och -projekt man tittar lite närmare på är
SS-ISO 11620 Dokumentation – Prestationsindikatorer för bibliotek
Svensk biblioteksförenings  Handbok i utvärderingsarbete
Balanserade styrkort
Projektet Mål och Mått i Västra Götaland

Intressanta slutsatser:
Kulturrådsstatistiken uppfattas som bristfällig på det sättet att den inte visar alla delar och aspekter av
bibliotekens verksamhet och rapporteringen upplevs som tidskrävande, men även om Kulturrådets statistik anses ha fel och brister, råder det en acceptans för den då den anses fungera hjälpligt som jämförelseinstrument.”

Bibliotekscheferna  avsätter tid för mätmetoder, statistik och kvalitetsarbete så länge resultatet av detta uppfattas som användbart. Det är inte helt enkeelt att skapa mål och mått som är lämpliga för verksamheten. Statistiken är bra att luta sig mot, speciellt i mötet med politiker. Samtidigt förekommer en viss frustration över avsaknaden av mätmetoder som speglar verksamheten på ett mer heltäckande sätt.

”Det främsta användningsområdet för resultat från mätmetoder verkar inte vara som beslutsstöd för bibliotekscheferna. Dess främsta uppgift är att fungera som konkret redovisningsmaterial i kommunikationen såväl inom biblioteksorganisationen som utåt mot politiker. Denna form av kommunikation med politiker tycks ske något slentrianmässigt. Man redovisar traditionella mått som man tror politikerna vill höra. Samtidigt uttrycks ett visst missnöje över att politikerna visar ointresse för dessa redovisningar. Detta paradoxala förhållande tycker vi borde kunna utmanas. De informanter som gått över från att ha redovisat traditionell statistik till att i ord redovisa vad biblioteket presterat, upplever att politikerna uppskattar och föredrar detta.”

”Det är ofrånkomligt att varje bibliotek måste skapa sina egna hanterbara mål utifrån de behov som finns i den egna kommunen. … Utan konkreta mål finns det ingen möjlighet att upprätta adekvata strategier för hur verksamheten skall organiseras på bästa sätt. Utan mål går det inte att konstruera relevanta mått och utan mått går det inte att återkoppla och justera strategierna för hur målen skall uppnås.” (Min kursivering/ PA)