kreativitet

Kan folkbibliotek vara en plats för kreativitet? – exempel från Australien

Tillgången till information via digitala media har utmanat hur folkbibliotekens roller upplevs i samhället. Det har fått till effekt att biblioteken omorienterat sig när det gäller allmänhetens användning till andra tjänster förutom utlåning och läsning. Dagens bibliotek erbjuder numer ett ökande utbud av kreativa aktiviteter med fokus på samhällsutvecklingen. Iaf i Australien.

2015 gav australiska State Library of Queensland i uppdrag till universitetet i Queensland att undersöka folkbibliotekens inverkan som platser för allmänhetens kreativitet. Nu finns en rapport att läsa för den som är intresserad av gränssnitten mellan folkbibliotek, kreativitet och skapande: The Impact of Libraries as Creative Spaces. Rapporten tar fram ett förslag till ramverk för de som vill att biblioteket också ska vara en plats för kreativitet.
Ramverket utgår från åtta kriterier som förhåller sig till varandra i ett flöde. Kriterierna kan ha olika betydelse och värde beroende på vilken aktivitet som ska genomföras.

  • Åtkomst till resurser
  • Ta fram idéer
  • Engagemang från civlisamhället
  • Utveckling av lokalsamhället
  • Kulturell delaktighet
  • Folkhälsa och välbefinnande
  • Livslångt lärande
  • Ekonomisk produktivitet

En speciell användarhandbok finns här. Du kan också hitta olika case från bibliotek som använt sig av ramverket. På Ayr Public Library jobbar de t ex med programmering för seniorer:

På Redlands Library genomförs ett Robot Bootcamp för ungdomar:

 

För den som vill läsa ännu mer om kreativitet på australiska bibliotek rekommenderas Elisabet Edins uppsats från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet: ”I thought libraries were about books” : Mål och funktioner inom kreativa rum på australiska bibliotek.

 

Bibliotek och lycka

Kan bibliotek utformas för största möjliga lycka för besökarna? Det här har Steven Bell funderat på.

När invånarna får uppleva glädje blir de i sin tur mer engagerade i sina samhällen, de bidrar till samhällsförbättringar, och skapar goda medborgare som bryr sig om sina grannar. Bibliotek skulle kunna bygga bättre samhällen befolkade av människor som  får upplever högre nivå av lycka, inte från exotiska föremål och upplevelser som bara några få av oss kan få, utan snarare från det enkla, vardagslärandet, läsningen., un gefär så säger han i Library Journal, Life, Library, and the Pursuit of Happiness.

Han följer upp sina tankar i ett blogginlägg på Designing Better Libraries: Designing For a Happiness Experience. Bell har lyssnat på en panel experter från framgångsrika företag i lyckobranschen (typ Disney) och här är deras råd:

  • Deras varumärken är baserade på att utgångspunkten varit att designa för lycka  – inte något som de kommit på i efterhand.
  • Utforma erfarenhet av lycka kring tre delar: förväntan; erfarenhet; minne.
  • Skapa ett ”topp- ögonblick och ett ”slut”-ögonblick in i upplevelsen – det är de ögonblicken som är mest sannolikt att bli ihågkommna.
  • Undvik byråkrati till varje pris, stöd personalen initiativ.
  • Vi är benägna att uppskatta och minnas överraskningar; utforma goda överraskningar och se till att dåliga inte händer.
  • Människor är lyckligast i miljöer avsedda för deras behov.
  • Försök hitta det bästa sättet att ge människor med en ”godnattpuss” – dvs ett lyckligt slut förvandlar en medioker upplevelse till något minnesvärt.
  • Låt folk krama en valp – ingen kan krama en valp och känna något annat än lycka.

Även om bibliotek aldrig kommer att fungera som Disneyland – så kan de vara en plats i samhället som levererar lyckoupplevelser till allmänheten. Det borde inte vara så svårt att ge besökarna en positiv, överraskande upplevelse av biblioteksbesöket, eller?

Så hur skapar du största möjliga lycka i referenssamtalet, sagostunden, bokpresentationen eller mötet med den nyanlända som behöver hjälp med kopiatorn? Diskutera i tvärgrupper!

Bygg en labyrint till bibliotekets Harry Potter-evenemang

OK, nu har vi testat minigolf på bibblan. Vad ska vi hitta på nu då? Jo, varför inte en labyrint för Harry Potter-läsare! Labyrinten är gjord av pappkartong och idén kommer från Denver Public Library i USA.

Jag är inte säker på att det funkar på alla typer av bibliotek och jag misstänker att den kommer att se annorlunda ut efter eventets slut. Men den som är pigg att pröva på kan använda sig av ritningen som finns här.

Designing the future of research libraries and special libraries in Knowmad Society

Är du en knowmad? Begreppet är skapat av ett gäng intressanta forskare som är intresserade av lärande och kunskapsbyggande i nätverkssamhället. Sammanhanget finns beskrivet i boken The Knowmad Society.

”Knowmads are nomadic knowledge workers –creative, imaginative, and innovative people who can work with almost anybody, anytime, and anywhere. The jobs associated with 21st century knowledge and innovation workers have become much less specific concerning task and place, but require more value-generative applications of what they know. The office as we know it is gone. Schools and other learning spaces will follow next.

Knowmad Society explores the future of learning, work, and how we relate with each other in a world driven by accelerating change, value networks, and the rise of knowmads.”

Naturligtvis tar de också grepp på framtiden för vilken roll forskningsbibliotek och specialbibliotek har i the Knowmad Society:
Designing the future of research libraries and special libraries in Knowmad Society

Via Imran Mulji

Bibliotek som plats för kreativitet

Bibliotek kan användas till mycket, men kanske inte alltid uppfattas dom världens mest kreativa miljö (bortsett från när det handlar om barnverksamhet, stick-caéer och maker spaces).

Visst kan man göra mer med biblioteket som utgångspunkt.

Boken The Artist’s Library  – a field guide visar hur konstnärer, konsthantverkare och andra som använder kreativa verktyg kan få råd från bibliotekspersonalen och använda bibliotekets resurser – både fysiska som digitala – som gör att det kan förvandlas till platser för konstnärligt skapande och kulturellt engagemang.

Mer inspiration:

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

BHS nov 13

Folkbiblioteket som inkubator

Library as Incubator Project logotypeDet amerikanska The Library as Incubator Project har till uppgift att att främja och underlätta kreativt samarbete mellan bibliotek och konstnärer av alla slag, samt att verka för bibliotek som inkubatorer för konst.

Projektet har hållit på i ungefär ett år. Eftersom de sätter skapande och kreativitet så känns inkubatorprojektet som en del av maker/hacker-rörelsen som jag skrivit om här och här. För den som är intresserad att följa maker-aktiviteter på amerikanska bibliotek finns en Facebook-grupp: MakerSpaces and the Participatory Library. Mer läsning? Makers: The New Industrial Revolution/ Chris ”Long Tail” Anderson.

Om jag förstått det hela rätt så handlar biblioteket som inkubator om att etablera arenor för möten mellan konstnärer och allmänheten för gemensamt skapande och upplevelser.Det kan handla om ”maker spaces” som Oak Park Public Library Idea Box eller  New New Yorkers Program – ett samarbete mellan Queens Museum of Art och Queens Library som erbjuder konstkurser för nyanlända invandrargrupper i stadsdelen Queens i New York.  Biblioteket i engelska Lancasters satsning på biblioteket som musikarena som ett sätt att vitalisera musikavdelningen är ett annat exempel: Get it Loud in Libraries.

På projektets webbplats kan du få inspiration till nya aktiviteter på ditt bibliotek. Här finns också en verktygslåda med exempel på kreativa metoder du kan grotta ner dig i. Projektet bjuder också in bibliotek runt om i världen att bidra med fler goda exempel.

I danska Kulturstyrelsens (tidigare Bibliotek og Medier) rapport från 2010 presenterar författarna Dorte Skot-Hansen, Henrik Jokumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen en uppdaterad version av den biblioteksmodell som Dorte Skot-Hansen tidigare tagit fram – den med bibliotekens fyra inriktningar, ni vet: kulturcenter, kunskapscenter, informationscenter och socialt center. Den nya versionen utgår från begrepp som erkännande och erfarenhet, innovation, empowerment och engagemang.
Jag menar att det är ganska enkelt att föra in folkbiblioteket som inkubator (=kuvös) för skapande, delaktighet, upptäckande och upplevelser med och mellan allmänhet och konstformer – eller som en plats för det demokratiska samtalet i tankemodellen.
Jag menar att folkbiblioteket som inkubator inte är en ”ny trend som biblioteken slaviskt följer” – det är ett sätt att bedriva folkbildning 2012. Etablera därför samarbete med studieförbunden på orter där de är aktiva, samarbeta med Komtek där det finns. Annars ta egna initiativ!