konstigt, konstnärligt och kreativt

Fredagsmys 28 Datorspelet The Librarian

”Det är något skumt som sker i biblioteket” Det okända – spöken från bibliotekarien Liz mardrömmar –  hotar henne. Hon måste genast undersöka vad som händer. Hon är ändå en bibliotekare!

Varför inte ladda ner ett datorspel för enbart skoj skull? Spelet heter The Librarian och är i pixligaste laget, men det är gratis å andra sidan och ganska kort – en kafferast typ:

Mer fredagsmys hittar du här

 

 

 

225 mnkr – varför inte en Tovertafel på biblioteket?

Nu när möjligheterna är stora (225 miljoner kronor) så kan det vara en god idé att fundera på vilka gadgets  och andra tekniska prylar som kan göra biblioteksbesöket värt och intressant för kunskapsbyggande, lärande och upplevelser för olika grupper. En prioriterad grupp är personer med funktionsnedsättning som till exempel demens och en sådan pryl är ett ”magiskt bord” eller som det heter på holländska, Tovertafel.

Så, kan biblioteket i Hillingdon, UK, så borde även svenska bibliotek kunna testa! Behöver du hjälp med ditt biblioteks ansökan till Statens kulturråd? Hör med den regionala biblioteksverksamheten i ditt län!

Att nå nya läsare med digital litteratur – Turn on Litterature

Med stöd av EU:s program Creative Europa bedriver tre europeiska bibliotek – Bergen (Norge), Ramnicu Valcea (Rumänien) och Roskilde (Danmark) – projektet Turn on Litterature. Syftet med projektet är att svara på frågan hur kan bibliotek introducera ny digital litteratur för allmänheten. Det kommer att ske genom att arbeta med litterära installationer, utställningar och workshops i de tre länderna. Målgrupper kommer att vara unga vuxna och traditionella bokläsare på biblioteken.

I den digitala litteraturen kombinerar författarna sitt språkliga uttryck med digitala redskap (t.ex. datorer, plattor, sensorer, RFID-chips, smarta telefoner etc) för att skapa samtida litteratur. I projektet kommer de tre deltagande biblioteken att arbeta nära författarna för att skapa innovativa presentationer av interaktiva litterära verk. På så sätt skapas förutsättningar för att även sådana media som skapas direkt digitalt får en plats för att möta sin publik. Författarna som medverkar i projektet är just nu digitala poeter.

Det finns tre huvudkomponenter i projektet (vi tar det på engelska – annars risk för Lost in Translation, du vet)

Priority: Capacity Building – Digitisation
Key Component 1: Production of interactive literature installations involving users in the creation of digital literature at the library. As part of our audience development plan the installations will be designed to be used in co-creation workshops with young adults.

Priority: Audience Development
Key Component 2: Digital literature exhibitions. Making new European literature publicly accessible and giving traditional readers a new perspective on digitization.

Priority: Capacity Building – Training and Education
Key Component 3:  Best Practice Kit – including material from capacity building workshops, exhibition videos, website and printed material – will work as a tool of dissemination of experiences and results and will be targeted towards cultural professionals.

Resultatet såhär långt är en spännande och kreativ blandning av poesi, dataspel, berättande. Se exempel här.

En film som gjordes i Roskilde i samband med att utställningen med digitala litterära verk kom dit i höstas.

 

Nattens bibliotek

Alberto Manguels essäsamling Nattens bibliotek är fri från varje inskränkande mening om vad ett bibliotek är och skulle kunna vara, skriver Cecilia Nelson i sin recension i GP för några år sen. ”Glansen av det försvunna underverket i Alexandria minskar inte betydelsen av den samling på åtta, tio volymer som utgjorde det hemliga barnbiblioteket i Birkenau. Ytterligare böcker fanns närvarande i barnens Block 31, inte i fysisk form, men som minne och muntligt överfört motstånd.
Sambandet bibliotek och makt lyfts fram i många av essäerna. Författaren menar att varje boksamling manar fram sitt eget svarta spöke, ett skuggbibliotek av utelämnanden.”

Nu har kanadensiska Bibliothèque et Archives nationales du Québec låtit ta fram en digital utställning baserad som utgår från boken. Utställningen baseras på VR-teknik där besökaren möter scenografier från tio olika bibliotek, några finns eller har funnits i verkligheten – andra, som t ex kapen Nemos bibliotek på ubåten Nautilus är påhittade.

Utställningen har visats i Moskva och nu senast i Nantes.

Kanske något att ta till Sverige i samband med att den Nationella biblioteksstrategin presenteras, eller vad säger ni, Erik och Gunilla?

Små, fria bibliotek – ett nöje för överklassen?

I en artikel från Journal of Radical Librarianship tidigare i år kritiserar artikelförfattarna den amerikanska Little Free Libraries-rörelsen. ”we argue that the organization represents the corporatization of literary philanthropy, and is an active participant in the civic crowdfunding activities of the non-profit industrial complex. The visible positioning of these book exchanges, particularly on private property in gentrified urban landscapes, offers a materialization of these neoliberal politics at street level” (min kursiv).

I samma tidskrift, några nummer senare får de svar på tal från LFL-entusiaster med andra erfarenheter : Little Free Libraries: A View from the Back Road :

”Working with libraries can increase LFL contents through sharing of books, improve the suitability of stocked book topics/types through helpful guidance from knowledgeable librarians, and make literacy-accessibility a 24-hour, 7-day reality within a community”

Kolingen har hittat en tandborste: – Hva i Hällsicke ä de här för en Göran? Kolingens Halfbror: – Ä, dä ä väl någe njutningsmedel, som öfverklassen har hittat på.

Mat på biblioteket och food literacy

Det finns en rad olika olika internationella exempel på hur bibliotek arbetar med det som kan kallas ”food literacy”. Det kan handla om allt från utlåning av köksredskap till odlingsytor som biblioteket ställer till förfogande. Det kan handla om att det finns ett publikt kök på biblioteket.

Men det kan också handla om att biblioteket bjuder barn och unga i amerikanska utanförskapsområden på lunch under sommarlovet.

Ett liknande exempel i gränssnitten mellan uppleva, upptäcka och delta finns i danska Hillerød. I septembernumret av tidskriften Perpektiv berättar Sarah Elizabeth Hvidberg vid Hillerød Biblioteken om ett initiativ där allmänheten bjuds in för att äta gratis tillsammans på biblioteket. Initiativet kom från bibliotekets uppdrag att spela en mer aktiv roll i lokalsamhället. I regel brukar det komma 150-180 gäster. Verksamheten bygger mycket på volontärer.

-Det bästa är att vi når målgrupper som vi annars har svårt att nå, säger Sarah Elizabeth Hvidberg. Det är män, ungdomar, flyktingar och invandrare och barnfamiljer. Vid en undersökning visade det sig att hälften av deltagarna deltog för första gången i ett biblioteksarrangemang. 85 % angav att de samtalat med någon de inte kände sedan tidigare.

 

Om fiktionalisering som metod för läsfrämjande (DK)

Ett spännande och nytt grepp för att intressera framför allt unga människor till läsning kan vara att jobba med fiktionalitet, det vill säga väcka påhittade personer för att sprida ett budskap.  På danska Frederiksbergs bibliotek har de använt sig av en sådan påhittad person, Alice en tjej i 20-årsåldern som pluggar litterturvetenskap och som hjälper till med att jobba läs- och litteraturfrämjande enligt Bibliotekarforbundets tidskrift Perspektiv.

Alice är aktiv på social media och använder nätets språk och koder för att skriva om litteratur. Hon blandar emojis, sms-jargong, memes, länkar och skapar därmed ett läsfrämjande arbete anpassat till det digitala samhället.

Här kan du läsa lite mer om bakgrund: Fiktionalitet: En indgang til anderledes litteraturformidling