konstigt, konstnärligt och kreativt

Små, fria bibliotek – ett nöje för överklassen?

I en artikel från Journal of Radical Librarianship tidigare i år kritiserar artikelförfattarna den amerikanska Little Free Libraries-rörelsen. ”we argue that the organization represents the corporatization of literary philanthropy, and is an active participant in the civic crowdfunding activities of the non-profit industrial complex. The visible positioning of these book exchanges, particularly on private property in gentrified urban landscapes, offers a materialization of these neoliberal politics at street level” (min kursiv).

I samma tidskrift, några nummer senare får de svar på tal från LFL-entusiaster med andra erfarenheter : Little Free Libraries: A View from the Back Road :

”Working with libraries can increase LFL contents through sharing of books, improve the suitability of stocked book topics/types through helpful guidance from knowledgeable librarians, and make literacy-accessibility a 24-hour, 7-day reality within a community”

Kolingen har hittat en tandborste: – Hva i Hällsicke ä de här för en Göran? Kolingens Halfbror: – Ä, dä ä väl någe njutningsmedel, som öfverklassen har hittat på.

Mat på biblioteket och food literacy

Det finns en rad olika olika internationella exempel på hur bibliotek arbetar med det som kan kallas ”food literacy”. Det kan handla om allt från utlåning av köksredskap till odlingsytor som biblioteket ställer till förfogande. Det kan handla om att det finns ett publikt kök på biblioteket.

Men det kan också handla om att biblioteket bjuder barn och unga i amerikanska utanförskapsområden på lunch under sommarlovet.

Ett liknande exempel i gränssnitten mellan uppleva, upptäcka och delta finns i danska Hillerød. I septembernumret av tidskriften Perpektiv berättar Sarah Elizabeth Hvidberg vid Hillerød Biblioteken om ett initiativ där allmänheten bjuds in för att äta gratis tillsammans på biblioteket. Initiativet kom från bibliotekets uppdrag att spela en mer aktiv roll i lokalsamhället. I regel brukar det komma 150-180 gäster. Verksamheten bygger mycket på volontärer.

-Det bästa är att vi når målgrupper som vi annars har svårt att nå, säger Sarah Elizabeth Hvidberg. Det är män, ungdomar, flyktingar och invandrare och barnfamiljer. Vid en undersökning visade det sig att hälften av deltagarna deltog för första gången i ett biblioteksarrangemang. 85 % angav att de samtalat med någon de inte kände sedan tidigare.

 

Om fiktionalitet som metod för läsfrämjande (DK)

Ett spännande och nytt grepp för att intressera framför allt unga människor till läsning kan vara att jobba med fiktionalitet, det vill säga väcka påhittade personer för att sprida ett budskap.  På danska Frederiksbergs bibliotek har de använt sig av en sådan påhittad person, Alice en tjej i 20-årsåldern som pluggar litterturvetenskap och som hjälper till med att jobba läs- och litteraturfrämjande enligt Bibliotekarforbundets tidskrift Perspektiv.

Alice är aktiv på social media och använder nätets språk och koder för att skriva om litteratur. Hon blandar emojis, sms-jargong, memes, länkar och skapar därmed ett läsfrämjande arbete anpassat till det digitala samhället.

Här kan du läsa lite mer om bakgrund: Fiktionalitet: En indgang til anderledes litteraturformidling

 

 

Till stöd för den programmerande bibliotekarien

Programming Librarian är en bra startpunkt för bibliotekspersonal som är intresserade av att dela med sig, lära sig och bli inspirerad till att presentera programmering ur olika aspekter för sina biblioteksanvändare. Genom visa upp resurser, idéer och ge  möjlighet till verksamhetsutveckling vill American Library Association (ALA) Public Programs Office hjälpa bibliotek att ta rollen som nav i samarbetet med civilsamhället.

Tillverkning av bokmärken på ett skolbibliotek.

Här kan du bli inspirerad av en lång rad aktiviteter som görs på amerikanska bibliotek där programmering är en viktig ingrediens. T ex

etc

250 miljoner till starkare bibliotek i hela landet

Wow, typ!

Pressmeddelandet:

”Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor avsätts årligen under 2018 till 2020 för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. En del av satsningen, 25 miljoner kronor per år, tillförs kultursamverkansmodellen där bland annat medel till bibliotek, läs-och litteraturfrämjande fördelas.

Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

– Nu när polariseringens och den medvetna desinformationens iskalla vindar biter oss i ansiktet, behöver vi varma rum fyllda med kunskap och vägledning. De som menar allvar med vackra ord om åsiktsfrihet behöver se till att biblioteken är öppna, tillgängliga och bemannade. Nu visar regeringen med besked att biblioteken är en garant för en levande demokrati, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Kulturrådet kommer att få i uppdrag att genomföra satsningen och fördela pengarna.

Sett över tid har antalet folkbibliotek och biblioteksfilialer minskat, vilket är en oroväckande trend. Samtidigt som antalet bibliotek minskar, minskar också antalet besök, fysiska utlån och andelen av befolkningen som är aktiva låntagare.

Fler bibliotek gör att fler mäniskor får möjlighet att låna böcker och läsa tidningar. Det gör också att fler får tillgång till bibliotekens övriga verksamhet, som tillexempel språkcaféer, läsfrämjande insatser, föreläsningar och utställningar.”

I UNT intervjuas Ulla Andersson (V): ”vi ser ju att öppettiderna har minskat och antalet folkbibliotek har minskat. Det är en allvarlig utveckling”.