Konferenser

Next Library 2017 revisited

Förra veckan inträffade den internationella bibliotekskonferensen Next Library 2017 i danska Aarhus. 250 deltagare från ett ca 30 länder träffades i tre dagar för att samtala om biblioteksutveckling och framtidens utmaningar för folkbiblioteken. Jag  var en av de tursamma som fick möjlighet att delta. Naturligtvis är det helt omöjligt att beskriva allt som hände, men några nedslag ska jag försöka mig på. Konferensen bestod dels av en rad inbjudna huvudtalare, dels av workshopliknande sessioner och pecha kucha-inspirerade så kallade ”ignite talks” samt väl tilltagna lunch- och kaffepauser så att det blev lite känsla av att medverka i en ”unconference”. Och mycket av behållningen ligger i samtalen med och mellan kollegor. De olika perspektiven på ”librarianship” ger en större bild av de utmaningar som biblioteken globalt står inför: digitaliseringen, service till alla – även hemlösa, lärande och alternativa fakta.

Bibliotek och demokrati
Peter MacLeod är en kanadensisk expert på deliberativ samtalsdemokrati som pratade om folkbibliotekets roll för demokrati i lokalsamhället. Demokratier är lärande samhällen. Det handlar inte bara om att organisera kunskap för bibliotekens del  – det handlar också om att organisera lokalsamhället. Det betyder att bibliotek har ett större uppdrag att vara stöd för demokrati, vilket kräver ett radikalt ställningstagande för demokrati som metod för att lösa samhällsproblem. MacLeod pratar om ”civil literacy” och behovet av en läroplan för att förstå sig på samhället – där spelar folkbiblioteken en viktig roll, främst beroende på dess funktion som öppen plats. Vad skulle hända om det var biblioteken som ställde frågan om målen med samhällsutvecklingen till sina brukare?

Design thinking
Några av initiativtagarna till Design Thinking for Libraries Tool Kit medverkade i konferensen och höll en workshop kring metoden. Workshopen handlade om att hitta bästa sättet för besökarna att hitta böcker genom att intervjua och iaktta beteendet hos besökare. Ett tiotal biblioteksanvändare hade ställt upp som volontärer och försökskaniner för deltagarna i workshopen.

Meditativa övningar
Bibliotek kan vara en del av den internationella mindfulness-rörelsen! Genom att också vara platser för kontemplation och långsam och lugn andning.
Ungefär såhär: Välj den högsta boken på den lägsta bokhyllan på en slumpvis vald bokhylla/beroende på om du är höger- eller vänsterhänt, skanna vidare över bokryggarna tills du hittar en titel som du blir nyfiken på/bläddra igenom boken i fem sekunder eller tills du hittar en mening eller ett ord som talar till dig/ta med boken till en tyst plats på biblioteket/blunda och återupprepa ordet eller meningen tyst för dig själv så länge som det behövs/var uppmärksam på förändringar i ordet eller meningen: dess rytm, dess ljudkvalitet dess betydelse/ställ tillbaka boken där du hittade den.
Aarhus egen biblioteksrobot, Norma, ledde också en meditationssession.

Photo: Doddi Jonsson

 

 

 

 

 

 

 

Bibliotekarien som förändringsagent
Om samhället förändras bör också biblioteken förändras och personalen utveckla nya förmågor som svarar mot användarnas behov och önskemål. Annars finns risken att vi står där och undrar vart alla tagit vägen. En workshop diskuterade hur en ekvation [Essential skills + Mindset x Support= Sucess] kan ge stöd när vi beskriver framtidens bibliotekspersonal.

Ungefär så här:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtal om litteracitet och lärande
Många av de ”ignite talks” jag lyssnade på hade med kunskapsinhämtning och kunskapsspridning att göra. Ett handlade t ex om amerikanska studiecirklar, andra om programmering  för barn och unga på bibliotek, om biblioteksarkitektur, om att öka läskunskaperna hos hemlösa i Nigeria eller om fortbildning för bibliotekspersonal i den amerikanska glesbygden.

Övrigt

Lite bilder:

”Rampen”

Övervåningen med den tre ton tunga, sju meter höga bons-gongen som klämtar varje gång det föds ett barn på Aarhus sjukhus.

Även gamla tekniker att testa för dagens barn

OK, det här var kanske lite väl egotrippat, men jag kunde inte låta bli.

Filmer från KB:s bibliotekschefskonferens 2016

För den som missade Kungl. Bibliotekets årliga bibliotekschefskonferens, som ägde rum för någon vecka sedan, kan ni ta del av de filmade inslagen; Riksbibliotekariens inledning, om arbetet med den nationella biblioteksstrategin, panelsamtal och inlägg om ledarskap och sist men inte minst en inspirationsföreläsning av Robert Darnton.

 

Mitt eget bidrag var en del av konferensens knytdel och handlade om sociala kompetenser som bemötande och interkulturell kompetenser som nyckelfaktorer i samtidens bibliotek. Även om mitt fokus primärt var folkbibliotek stämmer det ganska bra på andra biblioteksverksamheter:

Utbildningarna och professionen

Kompetensbehoven på folkbibliotek kan förenklat delas upp i tekniska färdigheter inriktade mot olika medietyper (katalogisering, programmering, mediehantering, informationssökning, MIK etc) och social kompetenser (bemötande, interkulturell kompetens, relationsskapande, sociologi, pedagogik etc). Mycket av kompetensbehoven blir lösta ute på fältet i den konkreta arbetssituationen som biblioteksyrkets praktik innebär. Annat tillgodoses via B/I-utbildningarna som ska ge de blivande bibliotekarierna verktyg för sitt framtida jobb.

Många folkbiblioteksansvariga som idag  rekryterar nyutbildade bibliotekarier menar att det är svårt, rentav omöjligt, att hitta lämpliga kandidater till de tjänster som finns. Många av de sökande är säkert duktiga på den tekniska delen och kanske utmärkta på forskningsinriktad problemformulering, men de saknar mycket när det gäller sociala kompetenser.

Eftersom praktiskt arbete på folkbibliotek inkluderar möten med människor i alla åldrar, människor med olika språk och kulturell bakgrund, med olika anledningar att använda sig av biblioteket – är social kompetens en kärnkompetens.

Vikten av social kompetens måste ställas mot de förväntningar som många av studenterna ger uttryck för inför sina nya uppdrag. Många av de som söker jobb på folkbiblioteken har bara en flyktig praktisk erfarenhet av biblioteksarbete och bär ofta på en romantiserad bild av folkbibliotek som en lugn och tyst arbetsplats. Förväntningarnas möte med verkligheten blir därför ofta kollisionsartad och många nyutbildade hoppar troligen av sin yrkeskarriär inom biblioteksfältet.

Det här vill jag diskutera med bibliotekscheferna på KB:s knytkonferens:

  • Hur kan vi hjälpa B/I-utbildningarna att få fokus på folkbibliotekens behov av socialt kompetenta bibliotekarier i framtiden? Hur kan utbildningarna jobba mer med verksamhetsförlagd utbildning? Vill de det?
  • Vilken typ av marknadsföring av bibliotekarieyrket behöver folkbiblioteken och utbildningarna göra för att inte befästa stereotypa bilder av bibliotek och bibliotekarier – och därmed få mer socialt kompetenta studenter som söker till utbildningarna?

Höstturné Dag 6 ”Bibliotekarien är död. Länge leve bibliotekarien!”

Jag deltog i ett seminarium – ”Bibliotekarien är död. Länge leve bibliotekarien!” – arrangerat av Svensk biblioteksförenings Regionförening Västerbotten, Umeå stadsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten om framtidens kompetenser och kompetensbehov på olika typer av bibliotek.

Ett par saker som var intressanta och som flera nämnde

  • Sociala kompetenser är nyckelkompetenser för att bedriva biblioteksverksamhet.
  • Utgå från styrdokumenten – lagar, konventioner och biblioteksplaner – och beskrivningen av bibliotek i dem, för att bedöma kompetensbehoven på just ditt bibliotek.
  • David Lankes!

I vilket fall här är min presentation, eller rättare en variant av den med lite mer bilder som jag inte hann med att visa.

RESHAPE – Designing the future of the library

Som en del i planeringen av det nya folkbiblioteket i Helsingfors bjöd de finländska kollegorna in till konferensen RESHAPE – Designing the future of the library, 26-27 september.  Nya bibliotekskoncept från England, Frankrike, Sverige (Kista), Danmark (Aarhus) och Finland presenterades.

För oss som inte hade möjlighet att delta finns nu inspelningarna från föreläsningarna att titta på Biblioteken.fi:s Bibliotekskanal. Några presentationer är långa andra korta.

En sammanfattning av konferensen gavs av Jens Lauridsen från Danmark (de andra filmerna får du botanisera i själv)

Take Part-konferensen 2016 revisited

För oss som missade Myndigheten för tillgängliga mediers internationella konferens Take Part 2016, som ägde rum i Stockholm 16-18 maj, finns nu föreläsningarna tillgängliga via MTMs Youtube-kanal.
Många intressanta inlägg om inkluderande publicering och tillgänglighet för läsning.

Ett brett upplägg med t ex Micah May från New York om bibliotekens framtid och e-böcker

Om att mäta tillgången till folkbibliotek

Huddinge bibliotek och Regionbibliotek Stockholm bjuder in till ett hyperintressant seminarium – En ny typ av biblioteksstatistik – öppet seminarium om att mäta tillgången till folkbibliotek – för de som är intresserade av statistik, struktur och tillgång till folkbiblioteksverksamhet.

Under förmiddagen samtalar vi tillsammans om:

  • olika samspelande faktorer som påverkar människors faktiska och upplevda tillgång till folkbibliotek.
  • hur vi med verksamhet och arbetssätt kan avhjälpa hinder och påverka denna tillgång.
  • varför de underlag som biblioteken i Huddinge arbetat fram är så viktiga då vi ska arbeta med jämlikhets- och likvärdighetsskapande insatser, såväl som med förändringsarbeten.
  • varför biblioteken i Huddinge har valt att arbeta med statistik på små geografiska områden.

Mer information och anmälan hittar du här.

Rachael Jolley på årets Umeåkonferens

För oss som missade 2016 års paragraf 2-konferens i Umeå för någon vecka sedan och Rachael Jolleys anförande om folkbibliotekspersonalens roll för att söka kunskap, nu finns hennes budskap att läsa på Index on Censorships webb.

”And another role for libraries of the future is as debate houses – a living room – at the centre of communities where people of different backgrounds come together to hear and discuss issues at the heart of our societies. And to meet others in their community.”

Katti Hoflin om stök och kris som verktyg för utveckling

Stök på bibliotek i Stockholmsförorterna var det som präglade biblioteksdebatten under året. Stadsbibliotekarien Katti Hoflin berättar om sina erfarenheter på årets Bibibliotekschefskonferens och hur hon använt den ”kris” som uppstod till att förklara hur moderna folkbibliotek arbetar och definiera bibliotekets och bibliotekariens roller.

Fler intressanta filmer från Bibliotekschefskonferensen finns här. Som t ex Catharina Isberg, Helsingborgs Stadsbibliotek om ”Ledarskap i blåsväder”

Det hände på Next Library 2015

Det är några månader sedan Aarhus nya bibliotek och multimediacenter Dokk1 invigdes för den internationella biblioteksvärlden i och med idékläckarkonferensen Next Library 2015. Next Library-konferenserna brukar vara väldigt spännande, nytänkande och intressanta. Lite mini-IFLA, men mer pang på, om ni förstår vad jag menar.

Nu har arrangörerna samlat föreläsarnas presentationer och rapporteringen från konferensen från bibliobloggosfären och andra sociala media ör de som inte hade möjlighet att delta och till minne för oss som var där.