Konferenser

#ReShape2019 och Oodi/Ode

ReShape2019

För er som är intresserade av att utveckla sina internationella kontakter och ta del av innovationer och nytänkande från andra länder, men som tycker att konferenserna som IFLA arrangerar verkar vara oöverskådliga och geografiskt sett långt borta, kan de nordiska konferenserna med internationell touch vara alternativ. Den ambulerande Halmstadkonferensen som hållit igång sen tidigt 90-tal brukar dels lyfta skillnader och likheter mellan folkbiblioteksfältet i de nordiska länderna, dels lyft aktuella teman. Naturligtvis är annars Next Library i Aarhus den stora konferensen som lockar till sig deltagare från hela världen. Här blandas biblioteksvisioner med operativa och praktiska – ofta lekfulla – lösningar. Att delta i konferensen är så populärt att det brukar ta en vecka från inbjudan till att alla platser är slut. Men de lyckliga 250 deltagarna får världens chans att inspireras. Ursprunget till Next Library ligger i en serie bibliotekskonferenser om verksamhetsutveckling och biblioteksdesign som kollegorna i Aarhus genomfört i samband med byggandet av nya biblioteket, Dokk1. Under de senaste åren har temat för konferenserna i stor utsträckning handlat om omgestaltning av biblioteket och tanken på vad ett bibliotek kan vara. En lillasyster till Next Library har under de senaste åren varit den finska konferensen ”ReShape” – som också skulle bjuda in till diskussioner om vad ett modernt folkbibliotek kan vara och samtidigt ge ett idéinnehåll till det nya centralbiblioteket Oodi/Ode i Helsingfors.

En stor del av anledningen att besöka ReShape var för mig att också få uppleva det nya biblioteket. Sedan biblioteket invigdes har de haft 1,2 miljoner besök. En av invigningsdagarna kom det 20 000 människor! De har fått över 10 000 nya låntagare. Om Dokk1 är ett rymdskepp i grå betong som landat i Aarhus hamn, påminner Oodi mer om ett fartyg i trä, med en förstäv och akter. (Fotografier längre ner) Själva konferensen hade lockat ett hundratal deltagare från ca 25 länder. Varav, anmärkningsvärt nog, bara två från Sverige. Lite märkligt med tanke på de intressanta och relevanta föreläsningarna. Eventuellt kan konferensen flugit lite under radarn i Sverige, kanske lite för nära såväl Halmstadskonferensen och Biblioteksdagarna i tid. Till tröst för er som missade ReShape så streamades konferensen, den som är intresserad kan se föreläsningarna i efterhand på den här webbplatsen.

Föreläsningarnas tema under den första dagen handlade om hur och om bibliotek organiseras i autonoma arbetslag. Exempel togs bl a från företagsvärlden och det finska mjukvaruföretaget Siili Solutions. Föreläsarna pratade mycket om teal – en metod för att utveckla mogna organisationer med stort förtroende från ledningen i relation till medarbetarna som ges en hög grad av självständighet. Den som vill fördjupa sig rekommenderas Frederic Lalouxs bok Reinventing Organizations http://www.reinventingorganizations.com/

Ett bibliotek som arbetat praktiskt med att jobba med självständiga arbetslag är universitetsbiblioteket vid Ersamus Universiteit i Rotterdam. Det visade sig inte alltid vara så lätt. Enligt Ineke van der Kramer handlar det om att jobba i små steg, utvärdera ofta och inte ge upp. Hon konstaterade att alla medarbetare inte alltid passade för att arbeta självständigt och att alla ledare inte alltid vill släppa på kontrollen. Rentav behövs det kanske en personlig utvecklad kompetens för att ingå i och leda självständiga arbetslag? Reaktionerna från medarbetarna på biblioteket visade att det kan upplevas stressande för en självständigt arbetande grupp att fatta beslut och ta ansvar för det gemensamma uppdraget när det saknas en utpekad ledare, men att gruppen lär sig hantera det allt bättre allt eftersom. Om medarbetare arbetat i hierarkiska organisationer krävs både tid och energi för att tänka och agera nytt.

Ett annat exempel kom från engelska Chester och deras väg från ett slitet och hyfsat traditionellt folkbibliotek till det omdefinierade Storyhouse, inklusive teater och restaurang som bidrog till att driva biblioteket  – och vice versa. Efter ett tag in i föreläsningen tyckte jag att jag känd igen Alex Cliftons berättelse och jag kom på att jag redan skrivit om Storyhouse här på bloggen för något år sen. Chesters Storyhouse känns som ett verkligt spännande undantag i den misär som många engelska bibliotek lever i 2019 och är väl värt ett besök om du vill få inspiration. Om du står inför att bygga eller renovera ditt bibliotek – börja med restaurangen! Och då inte något halvsunkigt hamburgerhak. En fokus de har värdegrundsmässigt är ”Free Spechs and Open Minds” – dvs har du inte en ”open mind” har platsen inget att erbjuda dig. Biblioteket  Chesters Storyhouse har tack vare samverkan med teater och restaurang mest generösa öppningstider Storbritannien. Det är tillgängligt till kl 23 på kvällen 365 dagar om året!

Ett tredje exempel presenterade chefen på Oodi, Laura Norris – centralbiblioteket i Finlands huvudstad har lika många anställda som vilken svensk halvstor stad. Medarbetarna arbetar i självständiga team som samarbetar även i andra konstellationer i och utanför bibliotekslokalen. Tillsammans har bibliotekspersonalen tagit fram mission och värdegrund och ser det som skiljer medarbetarna åt som en tillgång. ”Det finns varken plats eller tid för hierarkier längre” säger Laura. Biblioteksledningen kan koncentrera sig på strategiska frågor som utvärdera och stödja nya arbetssätt, rekrytering samt skydda personalen för den kommunala byråkratin.

Ett viktigt perspektiv när det handlar om organisationsutveckling och även test av nya innovationer är att acceptera att misslyckanden är en del av såväl utveckling som lärprocess. Richard Veevers och Sue Lawson genomförde därför ett Fail Camp och introducerade metoden för deltagarna. De ställde frågor om misslyckanden och skam, om vissa fail är värre än andra (te x läkares) och hur olika individer hanterar misslyckanden.

Temat för konferensens andra dag slogs an av den programmerande barnboksförfattaren Linda Liukas. Linda Liukas har skrivit böckerna om Ruby och hennes äventyr i datorernas magiska värld. Böcker som egentligen handlar om att lära barn förstå hur människor interagerar med datorer. Med oss diskuterade Linda hur även vi vuxna människor bäst ska förstå och förhålla oss till den nya teknologiska tidsåldern.

 

Eftersom Oodi är och ska vara ett framkantsbibliotek driver de en del intressanta projekt, Tillsammans med ett It-företag har de tagit fram en prototyp av en social biblioteksrobot som hjälper låntagare att hitta i biblioteket och var efterfrågade böcker finns uppställda.

Som alla bibliotekskonferenser med självaktning hade ReShape också ett block med Pecha kucha-föreläsningar, ni vet 6 minuter och 20 bilder. Och en ganska blandad kompott. Andreas Ingefjord från Malmö Stadsbibliotek (den andra personen från Sverige på konferensen!) berättade om hinder och möjligheter när det gäller att skapa ett nationellt digitalt bibliotek – på riktigt. ”Tänk globalt men agera lokalt om det ska ske en utveckling” säger Andreas. Rauha Maarno från finska biblioteksföreningen berättade om en attitydundersökning de gjort för att se hur de finska kollegorna ser på sina uppdrag (resultatet kommer i sommar). Virva Nousianen-Hiiri från Helsingfors bibliotek berättade om planeringen och genomförandet av flytande bestånd i bibliotekssystemet (inte alltid lätt). Merete Lie från Deichmankse i Oslo berättade om hur fint det nya biblioteket i Oslo kommer att bli (och det kommer det bli). Invigningen sker våren 2020. (En personlig reflektion: alla tre ikoniska bibliotek i norden; Dokk1, Oodi och Oslo har haft lång tid att genomföra. Det har gått typ 15-20 år från vision till verklighet. Betyder det att biblioteken egentligen är 15-20 år gamla när de är färdiga? Om jag förstått Rolf Hapel tidigare i Aarhus rätt så är det därför nya bibliotek måste omskapas och omdefinieras så fort de är klara)
Det sista korta anförandet kom från danska Herlev där biblioteket med hjälp av fundraising fått medel för att skapa AR (augmented reality, förstärkt verklighet) på barnavdelningen. Det handlar om att hitta små digitala figurer, bibliobitter, som gömt sig på barnavdelningen, fånga dem med hjälp av en Ipad och sen placera dem på en tecknad ö. Här finns potential för utveckling och berättande utifrån bibliobitternas upplevelser på biblioteket deras ö. Du kan läsa mer om projektet här. 

 

Oodi/Ode

Och här blir det biblioteksbilder från Oodi!

Den berömda dubbeltrappan

Andra våningen med datorer och annorlunda sittplatser

Det utlåningsbara köket

Studierum att spela musik i och testa instrument.

En förbudsskylt

Makeravdelningens syhörna

Maker Space

Bokhallen på tredje våningen

 

 

 

Barnavdelningen, om jag ska klaga på något så är det nog att den är i minsta laget i relation till annat som finns på Oodi

Barnavdelningen

Strumpfria ytor

Bokhallen på tredje våningen

Idétorka på biblioteket? Välkommen till #Hackabibblan !

Hacka bibblan är en årlig knytkonferens som 2018 inträffar den 11-12 oktober i Örebro. Hacka bibblan borde vara mötesplatsen för alla er som vill utveckla era biblioteks verksamhetsformer – med eller utan Stärkta bibliotek-pengar. Eller för de av er som kommer att aktivt jobba för digital delaktighet inom fortbildningsprojektet ”Digitalt först med användaren i fokus” – eller alla er som vågar lämna er trygghetsbox bland böckerna på bibblan, lämna samlingarna och fokusera på hur ni kan bli radikala förändringsagenter i lokalsamhället – praktiken.

Idén med Hacka bibblan är att visa på möjligheterna med skapande verksamhet i biblioteket. Du kommer att få lära dig mer om makerspace och innovation på bibliotek. Det blir en konferens med fokus på kollaborativt lärande och problemlösning. Konferensen innehåller föreläsningar, workshops och Mini
Maker Faire.
Deltagarna kommer att möta svenska och internationella experter på mobil maker-verksamhet – från Vaggeryd till Bryssel. Det kommer att handla om allt från programmering till food literacy.

Konferensens endnote är Linda Mannila som bl a forskar om programmering, making och digital kompetens i förskola och skola.

Inbjudan, program och anmälningsformulär hittar du här.

Next Library 2017 revisited

Förra veckan inträffade den internationella bibliotekskonferensen Next Library 2017 i danska Aarhus. 250 deltagare från ett ca 30 länder träffades i tre dagar för att samtala om biblioteksutveckling och framtidens utmaningar för folkbiblioteken. Jag  var en av de tursamma som fick möjlighet att delta. Naturligtvis är det helt omöjligt att beskriva allt som hände, men några nedslag ska jag försöka mig på. Konferensen bestod dels av en rad inbjudna huvudtalare, dels av workshopliknande sessioner och pecha kucha-inspirerade så kallade ”ignite talks” samt väl tilltagna lunch- och kaffepauser så att det blev lite känsla av att medverka i en ”unconference”. Och mycket av behållningen ligger i samtalen med och mellan kollegor. De olika perspektiven på ”librarianship” ger en större bild av de utmaningar som biblioteken globalt står inför: digitaliseringen, service till alla – även hemlösa, lärande och alternativa fakta.

Bibliotek och demokrati
Peter MacLeod är en kanadensisk expert på deliberativ samtalsdemokrati som pratade om folkbibliotekets roll för demokrati i lokalsamhället. Demokratier är lärande samhällen. Det handlar inte bara om att organisera kunskap för bibliotekens del  – det handlar också om att organisera lokalsamhället. Det betyder att bibliotek har ett större uppdrag att vara stöd för demokrati, vilket kräver ett radikalt ställningstagande för demokrati som metod för att lösa samhällsproblem. MacLeod pratar om ”civil literacy” och behovet av en läroplan för att förstå sig på samhället – där spelar folkbiblioteken en viktig roll, främst beroende på dess funktion som öppen plats. Vad skulle hända om det var biblioteken som ställde frågan om målen med samhällsutvecklingen till sina brukare?

Design thinking
Några av initiativtagarna till Design Thinking for Libraries Tool Kit medverkade i konferensen och höll en workshop kring metoden. Workshopen handlade om att hitta bästa sättet för besökarna att hitta böcker genom att intervjua och iaktta beteendet hos besökare. Ett tiotal biblioteksanvändare hade ställt upp som volontärer och försökskaniner för deltagarna i workshopen.

Meditativa övningar
Bibliotek kan vara en del av den internationella mindfulness-rörelsen! Genom att också vara platser för kontemplation och långsam och lugn andning.
Ungefär såhär: Välj den högsta boken på den lägsta bokhyllan på en slumpvis vald bokhylla/beroende på om du är höger- eller vänsterhänt, skanna vidare över bokryggarna tills du hittar en titel som du blir nyfiken på/bläddra igenom boken i fem sekunder eller tills du hittar en mening eller ett ord som talar till dig/ta med boken till en tyst plats på biblioteket/blunda och återupprepa ordet eller meningen tyst för dig själv så länge som det behövs/var uppmärksam på förändringar i ordet eller meningen: dess rytm, dess ljudkvalitet dess betydelse/ställ tillbaka boken där du hittade den.
Aarhus egen biblioteksrobot, Norma, ledde också en meditationssession.

Photo: Doddi Jonsson

 

 

 

 

 

 

 

Bibliotekarien som förändringsagent
Om samhället förändras bör också biblioteken förändras och personalen utveckla nya förmågor som svarar mot användarnas behov och önskemål. Annars finns risken att vi står där och undrar vart alla tagit vägen. En workshop diskuterade hur en ekvation [Essential skills + Mindset x Support= Sucess] kan ge stöd när vi beskriver framtidens bibliotekspersonal.

Ungefär så här:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtal om litteracitet och lärande
Många av de ”ignite talks” jag lyssnade på hade med kunskapsinhämtning och kunskapsspridning att göra. Ett handlade t ex om amerikanska studiecirklar, andra om programmering  för barn och unga på bibliotek, om biblioteksarkitektur, om att öka läskunskaperna hos hemlösa i Nigeria eller om fortbildning för bibliotekspersonal i den amerikanska glesbygden.

Övrigt

Lite bilder:

”Rampen”

Övervåningen med den tre ton tunga, sju meter höga bons-gongen som klämtar varje gång det föds ett barn på Aarhus sjukhus.

Även gamla tekniker att testa för dagens barn

OK, det här var kanske lite väl egotrippat, men jag kunde inte låta bli.

Filmer från KB:s bibliotekschefskonferens 2016

För den som missade Kungl. Bibliotekets årliga bibliotekschefskonferens, som ägde rum för någon vecka sedan, kan ni ta del av de filmade inslagen; Riksbibliotekariens inledning, om arbetet med den nationella biblioteksstrategin, panelsamtal och inlägg om ledarskap och sist men inte minst en inspirationsföreläsning av Robert Darnton.

 

Mitt eget bidrag var en del av konferensens knytdel och handlade om sociala kompetenser som bemötande och interkulturell kompetenser som nyckelfaktorer i samtidens bibliotek. Även om mitt fokus primärt var folkbibliotek stämmer det ganska bra på andra biblioteksverksamheter:

Utbildningarna och professionen

Kompetensbehoven på folkbibliotek kan förenklat delas upp i tekniska färdigheter inriktade mot olika medietyper (katalogisering, programmering, mediehantering, informationssökning, MIK etc) och social kompetenser (bemötande, interkulturell kompetens, relationsskapande, sociologi, pedagogik etc). Mycket av kompetensbehoven blir lösta ute på fältet i den konkreta arbetssituationen som biblioteksyrkets praktik innebär. Annat tillgodoses via B/I-utbildningarna som ska ge de blivande bibliotekarierna verktyg för sitt framtida jobb.

Många folkbiblioteksansvariga som idag  rekryterar nyutbildade bibliotekarier menar att det är svårt, rentav omöjligt, att hitta lämpliga kandidater till de tjänster som finns. Många av de sökande är säkert duktiga på den tekniska delen och kanske utmärkta på forskningsinriktad problemformulering, men de saknar mycket när det gäller sociala kompetenser.

Eftersom praktiskt arbete på folkbibliotek inkluderar möten med människor i alla åldrar, människor med olika språk och kulturell bakgrund, med olika anledningar att använda sig av biblioteket – är social kompetens en kärnkompetens.

Vikten av social kompetens måste ställas mot de förväntningar som många av studenterna ger uttryck för inför sina nya uppdrag. Många av de som söker jobb på folkbiblioteken har bara en flyktig praktisk erfarenhet av biblioteksarbete och bär ofta på en romantiserad bild av folkbibliotek som en lugn och tyst arbetsplats. Förväntningarnas möte med verkligheten blir därför ofta kollisionsartad och många nyutbildade hoppar troligen av sin yrkeskarriär inom biblioteksfältet.

Det här vill jag diskutera med bibliotekscheferna på KB:s knytkonferens:

  • Hur kan vi hjälpa B/I-utbildningarna att få fokus på folkbibliotekens behov av socialt kompetenta bibliotekarier i framtiden? Hur kan utbildningarna jobba mer med verksamhetsförlagd utbildning? Vill de det?
  • Vilken typ av marknadsföring av bibliotekarieyrket behöver folkbiblioteken och utbildningarna göra för att inte befästa stereotypa bilder av bibliotek och bibliotekarier – och därmed få mer socialt kompetenta studenter som söker till utbildningarna?

Höstturné Dag 6 ”Bibliotekarien är död. Länge leve bibliotekarien!”

Jag deltog i ett seminarium – ”Bibliotekarien är död. Länge leve bibliotekarien!” – arrangerat av Svensk biblioteksförenings Regionförening Västerbotten, Umeå stadsbibliotek, Umeå universitetsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten om framtidens kompetenser och kompetensbehov på olika typer av bibliotek.

Ett par saker som var intressanta och som flera nämnde

  • Sociala kompetenser är nyckelkompetenser för att bedriva biblioteksverksamhet.
  • Utgå från styrdokumenten – lagar, konventioner och biblioteksplaner – och beskrivningen av bibliotek i dem, för att bedöma kompetensbehoven på just ditt bibliotek.
  • David Lankes!

I vilket fall här är min presentation, eller rättare en variant av den med lite mer bilder som jag inte hann med att visa.

RESHAPE – Designing the future of the library

Som en del i planeringen av det nya folkbiblioteket i Helsingfors bjöd de finländska kollegorna in till konferensen RESHAPE – Designing the future of the library, 26-27 september.  Nya bibliotekskoncept från England, Frankrike, Sverige (Kista), Danmark (Aarhus) och Finland presenterades.

För oss som inte hade möjlighet att delta finns nu inspelningarna från föreläsningarna att titta på Biblioteken.fi:s Bibliotekskanal. Några presentationer är långa andra korta.

En sammanfattning av konferensen gavs av Jens Lauridsen från Danmark (de andra filmerna får du botanisera i själv)

Take Part-konferensen 2016 revisited

För oss som missade Myndigheten för tillgängliga mediers internationella konferens Take Part 2016, som ägde rum i Stockholm 16-18 maj, finns nu föreläsningarna tillgängliga via MTMs Youtube-kanal.
Många intressanta inlägg om inkluderande publicering och tillgänglighet för läsning.

Ett brett upplägg med t ex Micah May från New York om bibliotekens framtid och e-böcker

Om att mäta tillgången till folkbibliotek

Huddinge bibliotek och Regionbibliotek Stockholm bjuder in till ett hyperintressant seminarium – En ny typ av biblioteksstatistik – öppet seminarium om att mäta tillgången till folkbibliotek – för de som är intresserade av statistik, struktur och tillgång till folkbiblioteksverksamhet.

Under förmiddagen samtalar vi tillsammans om:

  • olika samspelande faktorer som påverkar människors faktiska och upplevda tillgång till folkbibliotek.
  • hur vi med verksamhet och arbetssätt kan avhjälpa hinder och påverka denna tillgång.
  • varför de underlag som biblioteken i Huddinge arbetat fram är så viktiga då vi ska arbeta med jämlikhets- och likvärdighetsskapande insatser, såväl som med förändringsarbeten.
  • varför biblioteken i Huddinge har valt att arbeta med statistik på små geografiska områden.

Mer information och anmälan hittar du här.