kompetenser

Skåne sydväst har en plan för bibliotekspersonalens digitala kompetensutveckling

I en förstudie från bibliotekssamarbetet Skåne sydväst (Ssv) och med finansiering från Region Skåne beskrivs hur ett koncept –  projektet ”Digital skillshare” – skulle kunna fungera för att genom kompetensutveckling av folkbibliotekspersonalen ge invånarna ett digitalt kunskapslyft. Det hela utgår från ett perspektiv som säger att:

”Det digitala skiftet i samhället och den digitala transformationen av folkbiblioteksverksamheten förändrar hur arbetet på biblioteken är organiserat och detta ställer även nya krav på biblioteket som arbetsmiljö.
En god digital arbetsmiljö innefattar bland annat ett visionärt och tydligt ledarskap, digitala verktyg som underlättar kommunikation, en digital strategi som utgår från medarbetarnas behov samt en ökad delaktighet och transparens i beslutsfattande processer.”

Konceptet är också ett svar på KBs uppdrag ”Digitalt först med användaren i fokus” som arbetsgruppen för Nationell biblioteksstrategi föreslagit. Målsättningen för projektet ”Digital skillshare” är att utveckla bibliotekspersonalens digitala kompetens och öka kommunikationen mellan dem inom samarbetet Skåne sydväst. Det är tänkt att bibliotekspersonalen utbyter digitala erfarenheter genom interaktiva webinarier om digitalisering och framtidsfrågor genom ett gemensamt digitalt kommunikationsverktyg.

I förslaget finns presentationer av andra liknande koncept. Bland annat finns danska förebilder (kompetensutveckling via de danska Centralbiblioteken, projektet Kompetence på distance, och eKurser.nu)  och Malmö Stadsbiblioteks ”Bibblan bildar”-koncept. Bibblan bildar ska utgå från  öppna lärresurser (OER) och är främst avsedd för allmänheten, men skulle kunna utgöra ett stöd även under fortbildning av bibliotekspersonal. ”När Bibblan bildar-plattformen är färdig, sannolikt under hösten 2017, behövs hjälp av olika folkbibliotek som kan testa handledningarna och även få rollen som aktiva skapare av innehållet.”

Förstudiens författare, Emelie Ljungberg, lyfter fram bibliotekschefens centrala och viktiga roll: ”Kan de anställda begära att chefen
som styr en biblioteksverksamhet har en tillräcklig kompetensnivå och en förmåga att förstå på vilket sätt digitala processer och digitaliseringen av samhället påverkar utövandet av chefstjänsten? Eftersom ledaren för verksamheten också är bibliotekspersonalens
ledare vad gäller digitaliseringen av arbetsplatsen är det rimligt. Att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare är bra men som ledare för en verksamhet går det inte att gömma sig bakom dem. En ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen”.

Förstudien lyfter också upp metoder och verktyg som 23 Things (vilket gör mig smått nostalgisk) och designtänkande. Den kompletteras av en litteraturgenomgång.

Help us ”Build a Librarian” for 21st-century information work #nextlibrary2017 #LibraryChangeAgent

Jag kommer att delta i en spännande workshop i samband med #nextlibrary2017! Läs mer på Jan Holmquists blogg!

Jan Holmquist

20140311-154338.jpgI am very excited to be able to learn with NEXT Library conference participants in Aarhus in mid June. Together with Dr. Michael Stephens and Mylee Joseph,  I will be leading an interactive workshop at the conference and we need your input to help us make this workshop really effective for the participants at this year’s conference.

“Change” and “disruption” are not only popular buzzwords. Technology, economy and politics are forces that are changing the world as we know it and our communities at a fast pace. Libraries are embracing and responding to these changes and have different strategies for maintaining and increasing their relevance to their local communities. But to embrace change, and be a driving force for what rapidly changing communities need, librarians must have skills to both anticipate and adapt to change as well as being effective community connectors to drive change.

CHANGE

In business and leadership literature…

View original post 320 fler ord

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”

Filmer från KB:s bibliotekschefskonferens 2016

För den som missade Kungl. Bibliotekets årliga bibliotekschefskonferens, som ägde rum för någon vecka sedan, kan ni ta del av de filmade inslagen; Riksbibliotekariens inledning, om arbetet med den nationella biblioteksstrategin, panelsamtal och inlägg om ledarskap och sist men inte minst en inspirationsföreläsning av Robert Darnton.

 

Mitt eget bidrag var en del av konferensens knytdel och handlade om sociala kompetenser som bemötande och interkulturell kompetenser som nyckelfaktorer i samtidens bibliotek. Även om mitt fokus primärt var folkbibliotek stämmer det ganska bra på andra biblioteksverksamheter:

Utbildningarna och professionen

Kompetensbehoven på folkbibliotek kan förenklat delas upp i tekniska färdigheter inriktade mot olika medietyper (katalogisering, programmering, mediehantering, informationssökning, MIK etc) och social kompetenser (bemötande, interkulturell kompetens, relationsskapande, sociologi, pedagogik etc). Mycket av kompetensbehoven blir lösta ute på fältet i den konkreta arbetssituationen som biblioteksyrkets praktik innebär. Annat tillgodoses via B/I-utbildningarna som ska ge de blivande bibliotekarierna verktyg för sitt framtida jobb.

Många folkbiblioteksansvariga som idag  rekryterar nyutbildade bibliotekarier menar att det är svårt, rentav omöjligt, att hitta lämpliga kandidater till de tjänster som finns. Många av de sökande är säkert duktiga på den tekniska delen och kanske utmärkta på forskningsinriktad problemformulering, men de saknar mycket när det gäller sociala kompetenser.

Eftersom praktiskt arbete på folkbibliotek inkluderar möten med människor i alla åldrar, människor med olika språk och kulturell bakgrund, med olika anledningar att använda sig av biblioteket – är social kompetens en kärnkompetens.

Vikten av social kompetens måste ställas mot de förväntningar som många av studenterna ger uttryck för inför sina nya uppdrag. Många av de som söker jobb på folkbiblioteken har bara en flyktig praktisk erfarenhet av biblioteksarbete och bär ofta på en romantiserad bild av folkbibliotek som en lugn och tyst arbetsplats. Förväntningarnas möte med verkligheten blir därför ofta kollisionsartad och många nyutbildade hoppar troligen av sin yrkeskarriär inom biblioteksfältet.

Det här vill jag diskutera med bibliotekscheferna på KB:s knytkonferens:

  • Hur kan vi hjälpa B/I-utbildningarna att få fokus på folkbibliotekens behov av socialt kompetenta bibliotekarier i framtiden? Hur kan utbildningarna jobba mer med verksamhetsförlagd utbildning? Vill de det?
  • Vilken typ av marknadsföring av bibliotekarieyrket behöver folkbiblioteken och utbildningarna göra för att inte befästa stereotypa bilder av bibliotek och bibliotekarier – och därmed få mer socialt kompetenta studenter som söker till utbildningarna?

Folkbibliotekens digitala kompetenser i USA och i Sverige

Idag presenterade Utredningen för en nationell biblioteksstrategi sitt första förslag och det handlar om digital delaktighet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen med folkbiblioteken som motor. Förslaget kommer att presenteras närmare på Bok-och Biblioteksmässan i Göteborg.

Kungliga biblioteket bör ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekarier. De regionala biblioteksverksamheterna har goda förutsättningar att genomföra denna utbildning. Genom att utbilda piloter i samtliga kommuner som sedan utbildar sina kollegor kan vi på ett snabbt och effektivt sätt nå invånare i hela landet. Kungliga biblioteket får i uppgift att koordinera de regionala insatserna samt i samråd med regionerna upprätta utvärderingsmodeller

Hur pass väl förberedda biblioteken är, varierar säkert från kommun till kommun. Rent allmänt kan det vara intressant att ta del den amerikanska forskningen där bibliotekariernas egna digitala kompetens undersökts. Rapporten heter The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians och finns publicerad i Communications in information Literacy. Författarna, Konstantina Martzoukou Robert Gordon University Joanneke Elliott University of North Carolina, vill undersöka om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige om KB får sin vilja igenom.

Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
De amerikanska bibliotekarierna visade stort intresse för och behov av kontinuerlig fortbildning inom det tekniska området.

 

Vilka kompetenser behöver de som jobbar med tonåringar på bibliotek?

Många bibliotek i USA utvecklar platser, som t ex Makerspaces, och därmed tjänster för tonåringar med syfte att underlätta ungdomarnas informella lärande, skapande, socialisering och samhällsengagemang. För att lyckas krävs kvalificerad bibliotekspersonal på dessa platser.

Två amerikanska biblioteksforskare har därför undersökt kompetensbehoven  på den typen av bibliotek utifrån frågeställningen: Vilka kompetenser behöver bibliotekspersonalen för att kunna förse tonåringar med resurser och tjänster på platser för informellt lärande, som till exempel Makerspaces?

Deras resultat presenteras i en artikel i Journal of Research on Libraries & Young Adults.

Deltagarna i enkätundersökningen rangordnade kompetenserna hos bibliotekspersonal som jobbar med tonåringar på bibliotek med aktiva lärandemiljöer som makerspaces:

  1. teknologi
  2. lära ut programmering
  3. viljan att lära sig själv nytt
  4. opinionsbildning och samverka
  5. flexibilitet
  6. förstå olika användare
  7. management
  8. kommunikativa färdigheter
  9. nyfikenhet
  10. kreativitet
  11. tålamod
  12. ämneskunskaper

Forkarnas analys visade att kompetenser som deltagarna upplevde att de inte fått med sig från sina utbildningar och som var relevanta i deras nuvarande arbete handlade om
1. Ny teknologi och verktyg för maker-aktiviteter
2. Makerspaces
3. Management
4. Lärande av programmering
5. Opinionsbildning och samverkan

Så, strategin för att få de efterfrågade kompetenserna handlar om att själva pröva och testa på jobbet eller nätverka med kollegor. Många av de som svarat på enkäten menade att de inte kände sig väl förberedda för att lära ut och erbjuda program i sina Makerspaces.

För att jobba med tonåringar i makermiljöer på bibliotek visar undersökningen att det behövs en blandning av olika typer av kunskaper, kompetenser och personliga egenskaper. Bibliotekspersonalen måste ha kunskaper om teknik och makeraktiviteter, men också kunskaper i hur  de kan underlätta informell och praktisk inlärning och dessutom ha förmågan att relatera till ungdomarnas olika bakgrunder. De måste kunna förstå de individuella behoven som finns och ha ett nära samarbete med lokalsamhället.
Personliga egenskaper som flexibilitet och förändringskompetens, nyfikenhet, tålamod, kreativitet, problemlösning och social kompetens är nödvändiga för att bli framgångsrik i informella lärandemiljöer.

 

Att leda bibliotek in i den digitala tidsåldern

Att leda bibliotek i den digitala tidsåldern är något som Deanna Marcum har reflekterat över. Hon är kopplad till ITHAKA – ett amerikanskt företag som bl a jobbar med service till olika bibliotekstyper t ex biblioteksdatabaser för fr a forskningsbibliotek – men har mångåriga erfarenheter från biblioteksfältet.

I sin analys ”Library Leadership for the Digital Age” pekar hon ut ett antal områden med bäring på digital biblioteksutveckling och ledarskap med fokus på höhskolebibliotek. Hon bygger sina tankar på andra managementspecialister som intresserat sig för ledarskap i digitala sammanhang, och för över dem till biblioteksfältet:

  • Att bygga en omfattande digital strategi som kan delas brett och upprepas över hela organisationen är en av de största utmaningarna för biblioteken.
  • Det lokala biblioteket är inte längre en samling, utan en uppsättning tjänster som kopplar användaren till all information som finns överallt.
  • Bibliotekarier behöver veta hur man identifierar, förvärvar och bevarar de digitala resurserna, vilket är mer komplicerat än att förvärva och lagra böcker i bibliotekets samlingar.
  • I den digitala miljön är våra användare mer benägna att hitta digitala resurser genom en Google-sökning än genom att söka i bibliotekets katalog. Tillgång till informationsresurser är vad användarna bryr sig om, inte vad biblioteket äger.
  • När fler bibliotek fokuserar på vad det är de ska göra för att hjälpa sina moderorganisationer uppnå sina uppdrag, kommer bibliotekens tjänster att se mycket annorlunda ut än tidigare.
  • Även om bibliotek har lagt stor vikt vid sekretess för sina användare måste vi använda analys av användardata för att förstå deras beteende och utforma tjänster för att möta deras behov.
  • När forskningsbiblioteken anpassar sina digitala tjänster stöter de på behov av att ha djupa ämneskompetens i stället för allmänna bibliotekarier. Det måste finnas bibliotekarier som samarbetar med fakulteterna för att utforma tjänster som stödjer deras undervisnings- och forskningsuppdrag.
  • De erfarna ledande befattningshavarna på biblioteken, som inte växt upp i en digital värld, måste vara villiga att investera tid att lära sig om digital teknik och de möjligheter som tekniken ger.
  • Biblioteken måste  göra det attraktivt för talangfulla och begåvade medarbetare att stanna i organisationen. För att göra detta måste det finnas en tydlig digital strategi för biblioteksutveckling, men framför allt måste det finnas en entreprenöriell anda som värderar experiment och kreativitet.
  • Digitala ledare måste vara flexibla och anpassningsbara och äga en bred intellektuell nyfikenhet och en hunger efter ny kunskap. De måste vara villiga att se värdet i olika perspektiv och vara bekväma med osäkerhet – och som alla ledare i alla tider – ha en sann passion för vad de gör. De letar globalt efter lösningar och utmaningar, och hungrar efter ett ständigt lärande. De hävdar en mer jämlik och resultatorienterad strategi än de ledare som kom före dem.
  • De digitala ledarnas största möjlighet är att välja ut nästa generation av bibliotekarier, de som kommer att genomföra den digitala revolutionen.

 

Om bibliotekariernas roll i skolan

I det senaste numret av Nordic Journal of Information Literacy in Higher Education finns en tänkvärd artikel av Peter Kåhre, lektor vid Linnéuniversitetet om bibliotekariernas roll i skolan (det finns andra intressanta artiklar om kompetenser och spelifiering också).
Peter Kåhre efterlyser en diskussion om vad den moderna datatekniken betyder för bibliotekens sätt att fungera samt en diskussion om vilken roll bibliotekarierna skall ha för att biblioteksinstitutionen i sin helhet skall fungera.

Han noterar några saker som berör forskningen kring skolbibliotekariernas roll: ”den inte riktigt tar fasta i en biblioteksvetenskaplig teori som kan visa vad biblioteksinstitutionen egentligen bidrar med i kunskapsprocesserna. På så sätt blir argumentationen för skolbibliotekarier mer en argumentation för behovet av en lärare i informationssökning än en bibliotekarie.”

Han är ganska barsk mot professionen: ”…modern biblioteksdiskussion … utgår från att det är bara genom bibliotekarien som tekniken kan fungera. I de fall diskussionen sträcker sig till att människor själva kan använda tekniken, förefaller man ändå utgå från att det först är bibliotekarier som skall instruera dem om hur de skall använda denna teknik.”

Speciellt vass är Kåhre när det gäller skolbibliotekariens arbete med lässtimulans genom lästips om skönlitteratur. Inget säger att just bibliotekarier skall känna till skönlitteratur bättre än t ex en språklärare menar Kåhre. Kunskap om skönlitteratur är inte unikt för bibliotekarieyrket.  ”Det tveksamt om någon bibliotekarie inom sig själv kan ha en sådan bred kännedom om litteratur att man kan ge den variation i tips på litteratur som en ungdom eller vilken vuxenstuderande som helst kan behöva.”
Bibliotekarierna begränsas till att känna till det som alla andra känner till med risk att eleverna bara läser det som alla andra läser, menar Kåhre.

Och han slutar med att konstatera att ”… det är viktigare att satsa på elektroniska bibliotek som använder modern teknik för att bygga en bra biblioteksstruktur och som använder sig av datatekniska informationsredskap än att satsa på bemannade skolbibliotek eller andra bemannade små bibliotek knutna till läroinstitutioner. Det behövs bibliotekarier som kan bygga dessa strukturer och ta initiativ till att använda den moderna informationstekniken, men dessa behöver inte vara verksamma som intermediära förmedlare. Det betyder att det finns goda möjligheter att ersätta de små skolbiblioteken med centraliserade elektroniska bibliotek.”

Det vänder upp och ner på en del perspektiv, eller hur.

Veckans fråga: om bibliotekariernas kompetenser

I ”Veckans fråga” på Nationella biblioteksstrategins Facebook-grupp ställer Erik Fichtelius frågan:

– I uppdraget heter det att utredningen ”ska belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar”. Vad behöver en bibliotekarie (på alla typer av bibliotek) kunna i framtiden, och vad kräver det av utbildning och fortbildning?”

Det här är ju något vi på regional nivå funderar ganska mycket på, eftersom en av de verksamheter vi håller på med är fortbildning av kommunal bibliotekspersonal, företrädesvis folkbibliotekspersonal. Om du pratar om grundkompetenser så kanske resonemanget berör även andra personalgrupper på biblioteken än just bibliotekarier. Här kan vi också fundera på vem som är en ”bibliotekarie”. Det är ju oftast en tjänstetitel där du helst ska ha en examen i biblioteks- och informationsvetenskap men det händer också att allmänheten betraktar alla som jobbar på bibliotek som ”bibliotekarier”. Jag vet inte om det är en skröna, men en ledande bibliotekschef lär ha sagt vid något tillfälle att ”vem som är bibliotekarie på det här biblioteket, avgör jag och ingen annan”.

Grundkompetenser enligt Peter:

  • Kompetens att utifrån rollen på arbetsplatsen – som medarbetare och/eller ledare – förstå och tolka bibliotekets uppdrag och det egna uppdrag utifrån givna avgränsningar och i relation till brukarnas/allmänhetens/ behov. (Det kan alltså handla om  katalogisering eller sagostunder – beroende på vilket typ av bibliotek det handlar om)
    Därav behov av kunskaper om demokratiska processer och mänskliga rättigheter.
  • Sociala kompetenser som bemötande, interkulturell och intersektionell kompetens, dvs kunskaper om prioriterade och andra målgrupper. Men också förmågan att bygga nätverk, samverka och hitta samverkanspartners, skapa dialoger och relationer.
  • Pedagogisk kompetens för att underlätta kunskapsbyggandet hos de individer som finns i det samhälle eller den organisation där biblioteket verkar.
  • Medie- och informationskompetens som dels tar sig uttryck i praktisk kunskap om IT och digitala verktyg, dels i kunskap om effekten på kulturformer som litteratur, film eller annat som kan beröra det aktuelkla biblioteket. Men det handlar även om att behärska nya kompetenser som deltagandekompetens, visual literacy, viral, och för den delen annan, marknadsföring
  • Strategisk tänkande och därav förändrings-, förbättrings och förnyelsekompetens. Kompetenser i process- och projektinriktade arbetssätt som t ex Design thinking. Mod att prova, mod att misslyckas.
  • Språkliga kompetenser.
  • Lekfullhet, fantasi och nyfikenhet
  • Förmågan att lära av. Det är svårare att ”lära av sig” av gamla rutiner och metoder, än att lära sig nytt.
  • Kompetenser i krishantering dvs vara beredd på situationer med social och annan oro på biblioteket. Vara beredd när Janne Josefsson kommer och frågar om gallring, Tintingate och censur. Kort sagt hantera besvärliga situationer och besvärliga besökare
  • Omvärldsbevakning och -analys

Vissa av de här kompetenserna är mer egenskaper och förhållningssätt snarare än förvärvade kompetenser från skola och arbetsliv. Om B/I-utbildningarna inte beaktar behoven av den här typen av kompetens så lär biblioteken komma att hitta den på andra håll. Vilket redan sker iaf när en del folkbibliotek söker nya tjänster.

För några år sen samlade OCLC länkar till olika biblioteksorganisationer om bibliotekskompetenser.