inredning

Hur ett folkbibliotek kan relatera till den nationella biblioteksstrategin

Med utgångspunkt i verksamheten på Östersunds huvudbibliotek undersöker Elin Bucht i sin masteruppsats från Konstfack hur ett folkbiblioteks gestaltning, design och rumsliga användning skulle kunna spegla tankarna i den nationella biblioteksstrategin: Shhharing Spaces: An investigation of the public library of Östersund in relation to the 2019 Swedish National Strategy for Libraries. (Lite trist med den stereotypa, hyschande titeln)

Bucht fokuserar sin analys på bibliotekets entré och barn- och ungdomsavdelning utifrån formuleringarna i den nationella biblioteksstrategin bl a eftersom dess delar befinner sig i en renoveringsprocess. Mycket av hennes analys och slutsatser kan dock användas på andra bibliotek som behöver inspiration för förnyelse. Bucht utgår från skrivningar i strategin som berör bibliotekens användning som samhällets öppna rum för bildning, erfarenhet och dialog – samt att barns rättigheter och barnrättigheter ska prioriteras i verksamheterna.

För att få inspiration har författaren även besökt tre olika bibliotek i Stockholmsområdet (Luma. Östberga och Kista). Författarens inredningsprojekt, som presenteras i rapporten, syftar till att undersöka hur små ändringar i den befintliga miljön ändrar hur utrymmena uppfattas och används.

 

Om inredningsstrategier på folkbibliotekens barnavdelningar

För att skapa en attraktiv barnbiblioteksinredning som är anpassad efter barns önskemål och behov och som stimulerar och aktiverar men samtidigt ger möjlighet till lugn, ro och avskildhet krävs en balans mellan målgrupper, funktioner, ytor, och stimulansnivåer, skriver Lina Jaros i sin undersökning av inredningsstrategier på folkbibliotekets barnavdelning (Så lockar vi med miljön, kandidatuppats från BHS)

Det finns dock en indikation, menar författaren, på att denna balans är svår att uppnå av flera skäl. Dels eftersom inredningen ofta används på ett oförutsägbart sätt, och dels eftersom krockar, konflikter eller andra svårigheter uppstår.  ”Barnbiblioteksinredning är en komplex uppgift, där orsak och verkan är tätt sammanlänkade. Inredningsresultatet förefaller svårt att förutse, och blir inte alltid enligt intentionerna. Många beslut som verkar fördelaktiga i ett avseende blir lätt problematiska i ett annat.”

Från intervjuerna:

  • miljön behöver vara behovsanpassad efter barnen, och att man i detta syfte måste samtala med dem eller på annat sätt ta reda på vad de vill ha ut av den.
  • inredningen behöver vara stimulerande på ett eller annat sätt för att uppfattas som attraktiv
  • mysighet är viktigt för användarna
  • användarna vill ha möjlighet till lugn och avskildhet
  • Man behöver kunna skapa en miljö som barnens föräldrar trivs i och attraheras av
  • den inredning som finns i miljön behöver vara ren, fräsch och städad för att locka
  • Det är viktigt att skapa en stor barnavdelning, och mer plats för aktiviteter och programverksamhet
  • genom inredningen synliggörs olika delar av rummet och verksamheten.
  • en intention med inredningen har varit att lyfta fram böcker och läsning.
  • olika former av sysselsättningar har varit i fokus vid inredningen
  • en fantasirik eller lekfull inredning som sprider stämning eller väcker nyfikenhet
  • att inredningen ska vara variationsrik är  viktigt

Att skapa en god ljudmiljö på biblioteket

Utformning och design av god akustik i bibliotek handlar inte främst om att sänka bullernivåerna, utan snarare om att möjliggöra effektiv kommunikation i områden där det krävs och minska störningar i områden för koncentration och tyst kontemplation. Som ett stöd i din planering av en god ljudmiljö på ditt bibliotek har Designing Libraries tagit fram en guide: Designing libraries & learning centres for good acoustics

tyst ljudmiljö