informationskompetens

EU-parlamentet lämnar rapport om biblioteken och MIK

I en forskningsrapport från EU-parlamentet understryks biblioteken viktiga roll när det gäller att stödja allmänhetens informations- och mediekompetens.

En grundtanke i rapporten är att folkbibliotek förändras till informationsrika lärmiljöer som utgår från flera medietyper samtidigt som traditionella aktiviteter som läsning och bokutlåning fortsätter vara viktiga för att stimulera läsförmågan hos allmänheten. Genom att erbjuda publika medie-laboratorier och maker spaces försöker biblioteken att balansera mellan ett defensivt protektionistiskt förhållningssätt till mediekompetens och ett mer offensivt förhållningssätt som bygger på empowerment. Rapporten vill visa på en gradvis perspektivförskjutning när det gäller folkbibliotekets roll i samhället, från att enbart erbjuda tillgång till information mot ett tänkesätt inriktat mot delande av information och kunskaper.

Rapporten avslutas av ett antal rekommendationer:

In order for this to become a reality, the following recommendations are put forward:

  • In the Education and Training 2020 Framework, recognize the full potential of libraries, particularly public and school libraries, in supporting formal, non-formal and informal learning in all aspects of literacy: reading and writing, information literacy and media literacy.
  • Public libraries have suffered severe budget cuts in several EU Member States in recent years, forcing them to cut down on qualified personnel (particularly
    younger librarians) and opening hours, and even to close library branches. In order to realize their full potential in increasing media and information literacy, it is crucial that public libraries be supported, both in a political and economic sense, to transform themselves into community learning centres with extended opening hours and a professional staff that mirrors the community’s demographic composition.
  • Continue to work, in collaboration with other international organizations and with library organizations, towards a unified conceptual framework of media and information literacy, including ‘digital/ICT skills’, geared at developing knowledge, critical awareness, competencies (passive/receptive and
    active/creative) in handling today’s ubiquitous media and information landscape to one’s own advantage.
  • Work towards a research program, preferably within Horizon 2020, aimed at discovering strengths and weaknesses in current media and information literacy programs, in order to enhance the effectiveness of such programs. If possible, use UNESCO’s Assessment Framework in evaluation studies.

 

Om aspekter på digitala biblioteksanvändares engagemang på webben

Amerikanska OCLC har släppt en rapport – The Many Faces of Digital Visitors & Residents: Facets of Online Engagement.

Rapporten utmanar den förgivettagna slutsatsen att yngre personer (”digitala infödingar”) föredrar digitala informationssökningar medan äldre personer (”digitala immigranter”) enbart förlitar sig på tryckta källor.

Slutsatser från rapporten:

  • Andra människor är värdefulla informationskällor.
  • Bekvämlighet är prioriterat när en fattar beslut om vilka verktyg och källor som ska användas.
  • Sammanhang och situation påverkar beteende och beslutsfattande.
  • Deltagarna i undersökningen rapporterar omfattande användning av sökmotorer, särskilt Google, och tar sökmotorerna för givet.
  • Wikipedia används i alla utbildningsstadier, främst för att bekanta sig med ett ämne men används mer sällan för citerat eller nämnts i referenser.

Om Folkbibliotek i förändring

Den snabba tekniska utvecklingen har på kort tid förändrat vårt medielandskap och våra beteenden. Det har aldrig varit lättare att söka och hitta information än nu. Det är också enklare än någonsin att själv bidra till informationsflödet vilket gör att gränsen mellan konsument och producent har börjat suddas ut.

Men tillgången till internet, digitala medier och ny teknik innebär inte att vi per automatik kan hantera alla möjligheter och risker. Vi behöver nya förmågor för att kunna navigera i en mer komplex och föränderlig omvärld. Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring ger en introduktion till såväl som konkreta förslag på hur man kan jobba med MIK på biblioteket. Exempel varvas med praktiska erfarenheter.  Många av exemplen är samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer, och mycket handlar om digitala kunnigheter.

Re-bloggat: #1lib1ref – bibliotek som kvalitetsgarant för Wikipedia

På söndag den 15 januari fyller Wikipedia 16 år, och det är också startskottet för årets #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen, som pågår till den 3 februari. I Sverige…

Källa: För deltagare i #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen

Lästips för informationsproffset

Är du ett informationsproffs och intresserar dig för betydelsen av strategisk information och intelligens i organisationer? Då kan Margareta Nelkes och Charlotte Håkanssons nya bok Competitive Intelligence for Information Professionals var värd att kolla in!


Boken släpps den 6 maj 16-18 på Kulturkrogen i Lund, så är man på Biblioteksdagarna kan man få tag på sitt ex.

 

Världens resurser för informationskompetens är samlade

Under redaktion av Woody Horton har den andra upplagan av den UNESCO-sponsrade publikationen Overview of Information Literacy Resources Worldwide 2014-2015,nu släppts för fri nedladdning för den intresserade.

Ur förordet:
”Media and Information Literacy (MIL) … is driven by the idea that citizens, communities and nations require a new set of competencies to access data and information, organize, evaluate for creation, utilization and communication of knowledge, so as to achieve their personal, social, professional and educational goals.”

Resultatet är en ganska mäktig och mättande bakelse. Är ni intresserade av hur de arbetar i olika länder runt om i världen med Media- och Informationskompetens, så är den överblicken en veritabel guldgruva! Glöm inte att kolla av vad som sker i våra nordiska grannländer!

Beskrivningen av de svenska förhållanden har gjorts av en trio experter bestående av Mia Carlsberg och Gunilla Sundström från Uppsala UB och Ola Pilerot från Bibliotekshögskolan i Borås.

Den inre fienden tar sig friheten att klippa in de svenska källor för informationskompetens som de tre experterna lyft fram och noterar att de senaste artiklarna och avhandlingarna är från 2012, vilket kan förklara att t ex de senaste aktiviteterna inom MIK-området från t ex Statens Medieråd (MIK-rummet) inte kommit med :

Webbtjänster:

Böcker

Fackpress:

 

IFLAs rekommendationer för Media and Information Literacy

IFLA har tillsammans med UNESCO’s Information for All Programme (IFAP) tagit fram rekommendationer för medievetenhet och informationskompetens. UNESCO har beslutat sig för att slå ihop de båda begreppen,”Media Literacy” och ”Information Literacy”, till Media and Information Literacy (MIL).

IFLA menar att MIL är en grundläggande mänsklig rättighet i en alltmer digital och global värld. MIL definieras som något som består av kunskap, attityder, och summan av de färdigheter som behövs för att veta när och vilken information som behövs, var och hur man kan få denna information, hur man ska värdera den kritiskt och organisera den; och hur man använder den på ett etiskt sätt.  MIL sträcker sig bortom kommunikations-och informationstekniken, till att omfatta lärande, kritiskt tänkande, och förmågan att tolka information  inom och utanför professionella och pedagogiska gränser. MIL omfattar alla typer av informationskällor; muntliga, tryckta och digitala.

Rekommendationerna kan laddas ner härifrån.

 

Ny Internetguide om källkritik på nätet

SEs senaste internetguide handlar om Källkritik på Internet

:

En kritisk hållning till innehållet på Internet borde vara en del av allas digitala vardag. Men för att kunna värdera trovärdigheten hos informationen på nätet behövs verktyg och även grundläggande kunskaper om hur webben fungerar. Oavsett om du gör research för ett skolarbete, surfar för nöjes skull eller arbetar med informationsinhämtning finns det metoder att tillgå i sökandet efter fakta och sanningar på nätet. Guiden tar upp allt från traditionell källkritik till hur du spårar upp nättjänsters geografiska hemvist.
Ladda ner som pdf här.. Du vet väl att du kan beställa guiderna gratis?

91% av svenskarna använder internet

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) presenterar med jämna mellanrum statistik över internetanvändningen i Sverige. Nu har man sammanställt tre oberoende underökningar om svenskarnas internetvanor och kan konstatera att 91% av svenskarna använder internet:

Ett par andra intressanta iakttagelser:

Ja, vad betyder det här? Att några ”digitala sprickor” krymper.
Men, man kan räkna med att klyftorna består, speciellt om man tittar på digital informationskompetens.