information literacy

Lästips för informationsproffset

Är du ett informationsproffs och intresserar dig för betydelsen av strategisk information och intelligens i organisationer? Då kan Margareta Nelkes och Charlotte Håkanssons nya bok Competitive Intelligence for Information Professionals var värd att kolla in!


Boken släpps den 6 maj 16-18 på Kulturkrogen i Lund, så är man på Biblioteksdagarna kan man få tag på sitt ex.

 

IFLAs rekommendationer för Media and Information Literacy

IFLA har tillsammans med UNESCO’s Information for All Programme (IFAP) tagit fram rekommendationer för medievetenhet och informationskompetens. UNESCO har beslutat sig för att slå ihop de båda begreppen,”Media Literacy” och ”Information Literacy”, till Media and Information Literacy (MIL).

IFLA menar att MIL är en grundläggande mänsklig rättighet i en alltmer digital och global värld. MIL definieras som något som består av kunskap, attityder, och summan av de färdigheter som behövs för att veta när och vilken information som behövs, var och hur man kan få denna information, hur man ska värdera den kritiskt och organisera den; och hur man använder den på ett etiskt sätt.  MIL sträcker sig bortom kommunikations-och informationstekniken, till att omfatta lärande, kritiskt tänkande, och förmågan att tolka information  inom och utanför professionella och pedagogiska gränser. MIL omfattar alla typer av informationskällor; muntliga, tryckta och digitala.

Rekommendationerna kan laddas ner härifrån.

 

CILIP Libraries Change Lives Award till skotskt fängelsebibliotek

CILIP – Chartered Institute of Library and Information Professionals är en biblioteksorganisation som är baserad i Storbritannien.
Varje år delar man ut CILIP Libraries Change Lives Award. I år gick priset till fängelsebibliotek i Edinburgh.

Kanske något för Svensk Biblioteksförening att ta efter – ett pris till det bibliotek som är bästa på att hjälpa sina brukare att förändra eller förbättra sina liv?

Vodpod videos no longer available.

Är Ni Informationskompetent?

Mats Lindqvist och Peder Söderlind har skrivit en grundbok om informationskompetens.


Det är ingen bok om hur man använder sökmotorer. Det är heller ingen guide till nyttiga länkar eller webbplatser. I stället förklarar författarna hur information skapas, lagras och görs tillgänglig.
Man utgår bl a från sex informationssfärer som finns i samhället:

  • offentlig sektor
  • kommersiell sektor
  • ideell sektor
  • medierna
  • akademin
  • den privata sfären

Man utgår också från ett tresidigt förhållningssätt till information:

  • För att information ska kunna användas måste den sättas i ett sammanhang
  • Sammanhanget fås genom kunskap om samhället och dess historia
  • Det är varken svårt eller tidsödande – det är roligt och lärorikt

Men framför allt handlar informationskompetens om ett källkritiskt förhållnigssätt!

Årets SOM-rapport om bibliotekens framtid

Svensk höst heter årets rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Rapporten innehåller 34 kapitel om politik, medier och samhälle. Ett av kapitlen är skrivet av Lars Höglund och Eva Wahlström och handlar om bibliotek.

Slutsatserna som kommer fram utgår från enkäter som gjorts under 2008. Man kommer fram till en del intressanta trender:

  • de som använder biblioteket mer sällan tenderar att ytterligare minska på sina biblioteksbesök.
  • Sedan 1996 finns en tydlig nedåtgående trend för bibliotekens bokutlåning (Minskningen beror fra på bättre tillgång till billiga böcker genom sänkt bokmoms, antalet utlåningsställen har minskat genom att filialer lagts ned och en ökad konkurrens om medeieutbudet från TV-kanaler och internet).
  • Biblioteksbesöken minskar mer hos lågutbildade än högutbildade. Dvs klyftan ökar!
  • Ju oftare man besöker biblioteket, desto större förtroende för biblioteket har man
  • Bokhemlåning är viktigaste anledningen till biblioteksbesök, men andra skäl: tillgången till sakkunnig hjälp, kulturevenmang (50-80-åringar), miljön och mötet med andra, tillgången till internet (15-29-åringar) – äv viktiga
  • ”Jämfört med andra typer av offentlig service är dessutom andelen mycket eller ganska nöjda klart högre för biblioetken än för övriga typer av service i kommunerna som ingår i undersökningen.”
  • Antalet nöjda med biblioteksservicen är lägre på landsbygden än i städerna, vilket författarna tror har att göra med att filialer och bokbussar läggs ner.

Höglund och Wahlström avslutar med en diskussion om bibliotekens roll i spåren av finanskrisen. De menar att färre förvärvsarbetande betyder att fler personer kommer in i utbildningar och att detta innebär ett större tryck på biblioteken. Man menar också att potentialen för bibliotekens samhällsroll är gynnsamt:
Utvecklingen innebär ökande informationsflöden och ökade behov av information. Det finns därför plats för flera olika informationsvägar, tekniker och medier, men därmed också för mer av råd och hjälpmedel att sortera i informationsflödet och värdera information av skiftande trovärdighet.”

Dessutom säger författarna:
”Att tillgången till personal att rådfråga ligger så högt bland viktiga skäl till biblioteksbesök utgör ett memento för tankar på personalfri digital informationsförmedling.”
Något att fundera på för kollegorna i Lund?

Lärbiblioteket en blivande resurs för fortbildning

Informations- och lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå arbetar med ett nationellt projekt, som går under namnet Lärbiblioteket. Projektets mål är att bygga upp en webbplats med lärresurser för fortbildning särskilt riktade till personal på folk- och gymnasiebibliotek.

Under hösten genomförde man en enkät där biblioteksanställda fick önska vila typer av fortbildningar man ville ha:

  1. Referensarbete med inriktning på bra webbresurser inom olika ämnesområden
  2. Omvärldsbevakning med tips på både verktyg och metoder
  3. Källkritik och metoder för att lära ut ett källkritiskt förhållningssätt
  4. Avancerad sökteknik, t.ex hur man söker särskilda filtyper, bilder, ljud, video
  5. Nya webbmöjligheter, t.ex RSS-flöden, bloggar, wikis, ningar, sociala tjänster
  6. Betaldatabaser, information och handledning till dessa
  7. Wikipedia och andra tjänster med användargenererat innehåll