Amerikanska biblioteksorganisationen ALA har gjort en marknadsföringsfilm om hur bibliotek förändras och kan fungera som inkubatorer för entreprenörskap i lokalsamhället.
Filmen är en del av organisationens kampanj Libraries Transform som jag har skrivit om här.
Här är en kort informationsfilm om kampanjen
Brukarmedverkan och engagemang från användarna är framgångsfaktorer när University of Maryland arbetar med att ta fram idéer för hur framtidens akademiska bibliotek bör se ut. Bla har de tagit stöd av forskare och studenter i allt från arkitektur till etnologi. Projektet heter Imagining the academic library of the future, läs rapporten här.
Det som sker i USA brukar ske även i Sverige. Det som sker på de akademiska biblioteken brukar också påverka arbetet på folkbiblioteken.
Via InnoBib
Även bibliotek i England förändras. Via Peter Scott.
En amerikansk kollega menar att hälften av biblioteken kommer att försvinna till 2020 – samtidigt som antalet platser för bibliotek kommer att öka. Alltså fler mindre och billigare bibliotek. Och eftersom det är arbetskraften som kostar mest så lär de vara personallösa eller samverkansprojekt med ”civilsamhället”.
Trendspanarna på amerikanska Nowandnext har börjat spana på trenderna för framtidens folkbiblkotek, del 1 och del 2.
De har använt sig av scenarioplanering:
Scenario 1 ”Silent Spring”
Scenario 2 ”Rise of the Creative Class”
Scenario 3 ”Future Chock”
Scenario 4 ”Being Digital”
Via LibraryBytes
Vodpod-video är inte längre tillgängliga.
Kultur- och fritidsnämnden i Lund spikar riktlinjerna kring kommunens första bibliotikarielösa bibliotek, som startar i Veberöd i höst enligt SR Malmö.
Biblioteket ska enligt uppgift bli tillgängligt utöver de vanliga öppettiderna för personer över 18 år. Besökarna ska ha ett passerkort som de får ansöka om speciellt.
Det påminner mig om när jag jobbade på biblioteket i Trelleborg i början av 80-talet. Vuxenavdelningen stängde kl 18 och då var barn inte välkomna till biblioteket. Det skulle vara lika på filialerna. Så, en kväll när jag jobbade på filialen som låg på Västergatan, kom bibliotekschefen in och det fanns ett barn som jag tillåtit vara kvar. Bibliotekschefen var på hyfsat gott humör, den gången, och kommenterade bara att: ”Det där barnet ser jag inte.”
Iaf i Danmark:
Danska kulturministern Carina Christensen berättade på Danska Biblioteksforeningens årsmöte om ett nytt initiativ ”Biblioteker i hele landet” som ska främja nytäkande på och utveckling av folkbiblioteken.
Kulturministern avsätter 6 miljoner danska kronor för alternativa biblioteksaktiviteter bl.a. på de platser i landet där biblioteknedläggningarna dragit fram.
Bland de aktiviteter kommunerna kan få bidrag för hör (och häpna):
Danska Bibliotekspressen har inbjudit en rad utvecklingschefer, politiker och forskare att ge sin syn på hur biblioteken kommer att förändras de närmaset 10 åren. Resultatet presenteras i nr 3 /2009.
Här är tendenserna
Henrik Jönsson vill i en hyfstat ny magisteruppsats – Bibliotek 2.0 och bibliotekarieyrkets identiteter (pdf 391 kB)-undersöka vilka av bibliotekariens yrkesidentiteter som man kan tolka in i i tidskriftsartiklar som behandlar ny teknik och användardelaktighet. Uppsatsen synliggör hur Bibliotek 2.0 påverkar bibliotekariens yrkesroll i framtiden.
Genom Bibliotek 2.0 blir användarna delaktiga i bibliotekriernas kunskapsorganisation, uppsatsen analyserar därför också relationen mellan bibliotekarien och användaren ur ett maktperspektiv.
Det är artiklar från BBL, Horisont och Tidningen Vi som granskas.
Sutsats från uppsatsen:
”Genom att se Bibliotek 2.0 som ett sociokulturellt redskap där begrepp som lärande, kommunikation och gemenskap står i centrum, förväntas begreppet ha stor påverkan på professionen i framtiden. När användaren benämns som medskapare och medbe-stämmare, blir användarens expertis något som bibliotekarien kan ta vara på i sitt arbete. Därmed uteblir konkurrenssituationen mellan bibliotekarien och användaren och bibliotekariens roll som kognitiv auktoritet kan stärkas.”
Björn Odenbring har skrivit en hyperaktuell magisteruppsats på BHS; Biblioteket, bibliotekarien och framtiden (1,3 Mb, pdf)
Uppsatsen syftar till att undersöka vilken framtida bild av biblioteket som förmedlas i de två bibliotekstidskrifterna Ikoner och Biblioteksbladet.
Författaren vill undersöka vem som skapat dessa framtidsbilder. En central komponent inom är maktbegreppet.
I artiklarna ser författaren att skribenterna förordar att biblioteken fr a uttrycker ett socialt förhållningssätt till sitt uppdrag. Biblioteket ska vara en social aktör och verka som en demokratisk kraft i samhället. Det finns dock en motsättning mellan ett mer populistiskt förhållningssätt och ett mer konservativt.
”… är en stor mängd av de artiklar jag använt mig av författade av en relativt liten mängd skribenter. Således kan man tala om att det förekommer dominerande diskursskapare i mitt material.”
”…det faktum att det i huvudsak är bibliotekarier som intervjuats i tidskrifterna betyda att den bild av det framtida biblioteket och bibliotekarien som framkommer är styrd av bibliotekariernas egna önskningar.”
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 