Folkbildningsrådet redovisar i rapporten Läslust – läsfrämjande insatser inom folkbildningen 2014 hur studieförbund och folkhögskolor har arbetat och ger exempel på läsfrämjande insatser under förra året.
Bland insatserna finns:
via Biblioteksutveckling i Örebro län
TEDxDitt bibliotek = Folbildning 2.0!
I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.
Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.
Och såhär gick det till när vi workshoppade:
Här är en infograf från OnlineCourses som beskriver fördelar och nackdelar med MOOCs – Massive Open Online Courses. Det är ju intressant att veta att det finns fler leverantörer som på olika sätt är knutna till olika amerikanska universitet – och att MOOCs ses naturligtvis som en inkomstkälla lika väl som en källa till kunskap.
Attribution: OnlineCollegeCourses.com.
I USA är stora onlinekurser för allmänhet och studenter, så kallade MOOCs, det nya svarta i forskningsvärlden. Jag har berättat om det tidigare här.
Kopplingen till bibliotek finns beskriven i ett event som OCLC genomförde för en dryg månad sen. Presentationerna finns här för er som vill fördjupa er.
Vi andra börjar med att titta på en presentation av Merlee Proffitt som ger en överblick:
Ännu en ny förkortning att hålla reda på: MOOC. Det vill säga Massively Open Online Courses, något som är på gång på bl a amerikanska bibliotek men framför allt på universiteten. Det är säkert inget jättenytt men det är ett bra med ett namn på stora webbutbildningar och en metod för typ Delning.nu
Den här filmen förklarar en del
Via Information Literacy Weblog som också förklara på ett bra sätt.
Mer läsning:
What do Librarians Need to Know About MOOCs? D-Lib Magazine
och varför inte testa att vara med: Class Central? Kanske Reading for Understanding: Literacy for Learning in the 21st Century kan locka? Eller Modern & Contemporary American Poetry?
Helena Fernandez har på uppdrag av Kultur i Väst skrivit en rapport – Digital delaktighet – som handlar om hur folkbibliotek och studieförbund kan samverka för att överbrygga digitala samhällsklyftor.
Rapporten presenterar exempel på aktiviteter som genomförts i projektet Digital delaktighet i Västra Götaland som Kultur i Väst genomfört i samarbete med Västra Götalands Bildningsförbund. Tack vare samverkan mellan bibliotek och studieförbund skulle 5000-7500 personer få ökad insikt i den digitala världen genom kostnadsfri dator/internetintroduktion. 44 av regionens totalt 49 kommuner har deltagit i projektet som stötts av .SE:s Internetfond.
Rapporten innehåller en beskrivning av projektet, några cases och goda exempel samt som bonus ett par intressanta intervjuer. Ola Larsmo söker ett svar på frågan om vem som har makten över sladdarna. Rasmus Fleischer påpekar att det finns goda skäl att förhålla sig kritisk.
För några år sen var en ”hackare” en person som avsiktligt men utan tillstånd tog sig in i datasystem och påverkade eller ändrade innehållet eller bara kollade runt. Numer handlar ”hackers” mer om att skapa saker tillsammans med andra utifrån problemlösning och lärande. Det är ett koncept som Mitch Altman presenterar på denna TEDxBrussels-presentation. ”We can hack anything” säger Mitch Altman.
Det här gänget som hackar IKEA-möbler är ett kreativt exempel.
I Hacker/Maker-spaces-konceptet finns en dos kommunikation, en dos skapande, ett socialt sammanhang, en plats och aktivt deltagande av människor som vill göra något och lära sig något tillsammans med andra.
Han säger ungefär: Kommunikation + Skapande + Samfälligheter x Deltagande = Folkbildning. Om biblioteket har i uppdrag att underlätta för allmänheten att skapa kunskaper så kan de gärna lägga till sig som en plats i ekvationen. Har ditt bibliotek i uppdrag att låna ut böcker, så behöver du inte titta på filmen:
Det amerikanska The Library as Incubator Project har till uppgift att att främja och underlätta kreativt samarbete mellan bibliotek och konstnärer av alla slag, samt att verka för bibliotek som inkubatorer för konst.
Projektet har hållit på i ungefär ett år. Eftersom de sätter skapande och kreativitet så känns inkubatorprojektet som en del av maker/hacker-rörelsen som jag skrivit om här och här. För den som är intresserad att följa maker-aktiviteter på amerikanska bibliotek finns en Facebook-grupp: MakerSpaces and the Participatory Library. Mer läsning? Makers: The New Industrial Revolution/ Chris ”Long Tail” Anderson.
Om jag förstått det hela rätt så handlar biblioteket som inkubator om att etablera arenor för möten mellan konstnärer och allmänheten för gemensamt skapande och upplevelser.Det kan handla om ”maker spaces” som Oak Park Public Library Idea Box eller New New Yorkers Program – ett samarbete mellan Queens Museum of Art och Queens Library som erbjuder konstkurser för nyanlända invandrargrupper i stadsdelen Queens i New York. Biblioteket i engelska Lancasters satsning på biblioteket som musikarena som ett sätt att vitalisera musikavdelningen är ett annat exempel: Get it Loud in Libraries.
På projektets webbplats kan du få inspiration till nya aktiviteter på ditt bibliotek. Här finns också en verktygslåda med exempel på kreativa metoder du kan grotta ner dig i. Projektet bjuder också in bibliotek runt om i världen att bidra med fler goda exempel.
I danska Kulturstyrelsens (tidigare Bibliotek og Medier) rapport från 2010 presenterar författarna Dorte Skot-Hansen, Henrik Jokumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen en uppdaterad version av den biblioteksmodell som Dorte Skot-Hansen tidigare tagit fram – den med bibliotekens fyra inriktningar, ni vet: kulturcenter, kunskapscenter, informationscenter och socialt center. Den nya versionen utgår från begrepp som erkännande och erfarenhet, innovation, empowerment och engagemang.
Jag menar att det är ganska enkelt att föra in folkbiblioteket som inkubator (=kuvös) för skapande, delaktighet, upptäckande och upplevelser med och mellan allmänhet och konstformer – eller som en plats för det demokratiska samtalet i tankemodellen.
Jag menar att folkbiblioteket som inkubator inte är en ”ny trend som biblioteken slaviskt följer” – det är ett sätt att bedriva folkbildning 2012. Etablera därför samarbete med studieförbunden på orter där de är aktiva, samarbeta med Komtek där det finns. Annars ta egna initiativ!
Digidel i UT-länen är en samling av det som händer omkring digital delaktighet i Örebro och Västmanlands län. Det breda nätverket består av biblioteken i länen tillsammans med Örebro läns bildningsförbund, och Västmanlands läns bildningsförbund. Den Digitala Agendan i länen är också del av nätverket.
Vårt övergripande mål är att öka den digitala delaktigheten hos medborgarna i Örebro och Västmanlands län. Vi ska stödja bibliotekens och studieförbundens arbete att tillsammans satsa på dem som vill lära sig att hantera de digitala verktygen. Det är viktigt att kunna visa möjligheterna med nya medier och öka den digitala kompetensen hos personalen inom bibliotek och folkbildning.
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 