Om nyanlända och språkcaféer på bibliotek

I sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet – Folkbiblioteket och nyanlända –  vill Leila Hellström undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med nyanlända i sin dagliga verksamhet och hur de ser på sin roll i integrationsprocessen. Resultatet visar bland annat att de intervjuade respondenterna upplever en otillräcklighet i deras roll i integrationsprocessen för de nyanlända. Bibliotekspersonalen vill göra mer för de nyanlända än vad de hinner. Bristen på tid, personal och språkkompetens upplevs som hinder för en utökad och förbättrad mångspråksverksamhet. De intervjuade vill utveckla och arbeta mer med programverksamhet, läsfrämjande
aktiviteter genom lättlästa bokcirklar, samverkan mellan interna och externa aktörer samt uppsökande verksamhet. Integrationsarbete bör integreras hos all bibliotekspersonal och som bör diskuteras i personalgruppen.

I en annan uppsats från Linnéuniversitetet undersöker Jonna Knutsson språkcaféer på folkbibliotek som platser för möten, integration och lärande. Författaren har intervjuat deltagare i språkcaféer om hur de upplever dessa.

Enligt författaren utgör språkcaféer en plattform för både muntlig språkträning och samhällelig informationsförmedling. De har förstärkt de intervjuades språkliga självförtroende och bidrog till språkutvecklingen genom att fungera som en informell och tillåtande plattform för muntlig språkträning.

Språkcaféet gav även deltagarna möjligheter att utöka sina samhälleliga kunskaper. Genom språkcaféernas funktion som mötesplats, gynnades respondenternas utveckling av sociala broar främst mellan deltagarna och till biblioteket som institution. Detta bidrog till att stödja respondenternas etablerings- och integrationsprocesser. De tvärkulturella möten som genererades på språkcaféerna kan ha gynnat andra typer av integration, genom att underminera stereotyper och fördomar. Men om fler cirkelledare, eller fler ”svenska” besökare, hade deltagit hade ett större
tvärkulturellt och integrationsgynnande utbyte kunnat ta plats.

Enligt författaren brast språkcaféformen till viss del, utifrån de intervjuades önskan att få mer kontakt med andra svenskar. Aktiviteter som ”låna en svensk” kan därför vara ett bra komplement till språkcaféer i att stödja
nyanlända och deras behov av plattformar för språkligt och samhälleligt lärande.

 

 

Bildstöd som hjälp för kommunikation med flyktingar

Via webbplatsen KomHIT kan ditt bibliotek ladda ner bildstöd som kan hjälpa kommunikationen med t ex flyktingar från olika internationella ororshärdar som Syrien:

Idag flyr människor till Sverige. Många av dem är barn, och många kommer ensamma. I mötet med det svenska samhället uppstår kommunikationssvårigheter eftersom vi inte talar samma språk. Det kan också vara svårt att sätta ord på det man har upplevt. Då kan man använda bilder som stöd i kommunikationen.

Bilder kan vara till hjälp när språket inte räcker till och fungera som en brygga mellan två språk. De gör det lättare både att förstå och att själv kunna säga något. De här bildstöden är framtagna för att samtala med människor som flytt från svåra omständigheter.

Bildstöden har 35 bilder på varje uppslag. Några av orden är vanliga och fungerar bra i många olika situationer. Andra ord är mer specifika för den situation den som flytt befinner sig i. Bilderna har ord både på svenska, engelska och arabiska.

Titta först själv på bildstöden så att du vet vilka bilder som finns. Använd dem sedan i samtal. Peka själv på de bilder som passar till det du säger. Målet är att ni ska förstå varandra så bra som möjligt. Ni behöver inte prata i ”korrekta meningar”.

Bildstöden går att ladda hem här. Du kan använda dem digitalt, t.ex. på en iPad, eller skriva ut dem på papper. Skriv ut två ark på varje sida för ett behändigt format.

Det finns två set bilder – den ena om flyktingsituationen, dan andra om vardagen – på tre språk: svenska, engelska och arabiska.

Via Språkutvecklarna

Vad är ett ”asylotek”

I skuggan av flyktingkrisen försöker biblioteks- och bokälskare förhålla sig till den nya situationen på olika sätt, Ett exempel är det bibliotek som byggts upp i Calais för flyktingar och andra som vill ta sig till Storbritannien, men inte får. Jag skrev om Jungle Books här.

I Nürnberg har tyska kollegor startat landet första (?) asylothek som syftar till att förbättra språkinlärningen och visa på vilka utbildningsmöjligheter som kan erbjudas. Det bygger mucket på frivilligarbete och volontärer och har blivit uppmärksammat och fått tett tyskt engagemangspris.

Nu sprider sig iden över hela Tyskland och på Facebook kan man hitta nätverket.

Och vad skulle platsa på ett svenskt asylotek? Ja, varför inte en sagostund med en polis?

”Jag tänker ju på min egen lilla dotter” säger polisen Terese Lago som höll i sagostunden på Malmö centralstation. Foto: Matilda Niang

Foto: Amanda Stenberg