e-böcker

Dagens bibliotekslänk: Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field

Dagens bibliotekslänk går till Birgitta Wallins doktorsavhandling från Högskolan i Borås: ”Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field”.

Från abstract: ”Key findings revealed that the e-book distributors in the Swedish book market maintain their positions by adapting to the changing digital market. There are two main strategies found in regard to e-book use: the first in which the use of e-books is encouraged in order to maintain relevance for customers and library users; the second in which physical bookshops and some public libraries are passive and do not encourage the use of e-books when it comes to their customers and library users.”

och

”The tensions found mainly concerned the availability of e-book titles and conditions of selling, licensing, lending and use of e-book titles as dictated by the most powerful actors in the field. There were ideological tensions which emerged with e-book lending which were not present with print book lending (at least not from the beginning of the 20th century).

Dagens bibliotekslänk: SKLs nya e-boksmodell: Vad vet vi?

Boken år noll (Björn Waller): SKLs nya e-boksmodell: Vad vet vi?

Björn gör intressanta iakttagelser:

  • ”Jag skulle gissa att planen ser ut något i den här stilen: Ramavtalet omfattar 13 000 äldre titlar, som förlagen räknat hem all vinst på och gärna ger bort för lägre summor idag, och som Overdrive inte heller förväntar sig tjäna mycket pengar på. Vill vi ha titlar som inte ingår i grundutbudet kommer vi att behöva köpa dem från Overdrive till högre kostnad, antingen per lån eller som ”one copy, one user”. Möjligen måste detta då göras under separat avtal utöver ramavtalet.”
  • ”Jag tror att Overdrives app vore ett enormt lyft för svenska bibliotek – förutsatt att det finns böcker i den som folk faktiskt vill läsa.”
  • Ett tillskott av mångspråkstitlar vore enormt välkommet; bl a har Overdrive ca 20 000 arabiska titlar, något många bibliotek skulle ha nytta av”
  • ”I slutändan måste vi vara beredda på att kompromissa med mycket, men det vi inte kan kompromissa med är att vi behöver möjlighet att ta in böcker utgivna någorlunda nyligen.”

 

Ny e-boksmodell på gång – vad innebär modellen?

I somras meddelades att det internationella företaget OverDrive vunnit SKLs upphandling om e-böcker till svenska kommunbibliotek. UverDrive har valt att samarbeta med svenska Publit enligt ett pressmeddelande:

Den nya modellen (“One Copy, One User”) liknar ett fysiskt lån. Biblioteken köper in en bok till F-pris och får sedan låna ut den 26 gånger, varefter licensen måste förnyas. Köper biblioteket in ett exemplar av titeln kan den bara lånas ut till en låntagare i taget. Den sedvanliga svenska “accessmodellen” kommer även fortsättningsvis stödjas som ett komplement.

 

Overdrive vinner upphandlingen om e-böcker till svenska folkbibliotek

SKL Kommentus och multinationella Overdrive Incorporated sluter ett nytt ramavtal för e-böcker på biblioteken. Overdrives anbud var enligt uppgift ”väsentligt billigare” än konkurrenten Axiells enligt Svensk Bokhandel. Overdrive distribuerar redan i dag e-böcker till bland annat Malmö stadsbibliotek.

Svensk Bokhandel frågade upphandlarna på SKL omOverdrives utlåningsmodell skiljer sig från Axiells modell – kommer  te x biblioteken fortsatt kunna låna ut en bok flera gånger eller tvingas låntagarna stå på kö? Svaret blev att de inte i nuläget inte kan uttala sig om det på grund av sekretess . ”Det är lite känsligt läge just nu”, säger Christian Nilsson.

Upphandlingen gäller i fyra år framöver, under tiden ska avtalet utvärderas.

Att nå nya läsare med digital litteratur – Turn on Litterature

Med stöd av EU:s program Creative Europa bedriver tre europeiska bibliotek – Bergen (Norge), Ramnicu Valcea (Rumänien) och Roskilde (Danmark) – projektet Turn on Litterature. Syftet med projektet är att svara på frågan hur kan bibliotek introducera ny digital litteratur för allmänheten. Det kommer att ske genom att arbeta med litterära installationer, utställningar och workshops i de tre länderna. Målgrupper kommer att vara unga vuxna och traditionella bokläsare på biblioteken.

I den digitala litteraturen kombinerar författarna sitt språkliga uttryck med digitala redskap (t.ex. datorer, plattor, sensorer, RFID-chips, smarta telefoner etc) för att skapa samtida litteratur. I projektet kommer de tre deltagande biblioteken att arbeta nära författarna för att skapa innovativa presentationer av interaktiva litterära verk. På så sätt skapas förutsättningar för att även sådana media som skapas direkt digitalt får en plats för att möta sin publik. Författarna som medverkar i projektet är just nu digitala poeter.

Det finns tre huvudkomponenter i projektet (vi tar det på engelska – annars risk för Lost in Translation, du vet)

Priority: Capacity Building – Digitisation
Key Component 1: Production of interactive literature installations involving users in the creation of digital literature at the library. As part of our audience development plan the installations will be designed to be used in co-creation workshops with young adults.

Priority: Audience Development
Key Component 2: Digital literature exhibitions. Making new European literature publicly accessible and giving traditional readers a new perspective on digitization.

Priority: Capacity Building – Training and Education
Key Component 3:  Best Practice Kit – including material from capacity building workshops, exhibition videos, website and printed material – will work as a tool of dissemination of experiences and results and will be targeted towards cultural professionals.

Resultatet såhär långt är en spännande och kreativ blandning av poesi, dataspel, berättande. Se exempel här.

En film som gjordes i Roskilde i samband med att utställningen med digitala litterära verk kom dit i höstas.

 

Om den svenska e-boksmarknaden

Ett antal forskare från Högskolan i Borås och Göteborgs universitet har undersökt den svenska e-boksmarknaden i ett forskningsprojekt. Nu har projektet släppt en analys av den aktörerna på den svenska e-boksmarknaden: Books on screens: players in the Swedish e-book market

Boken finns att köpa i fysisk form eller ladda ner gratis i digital form från Nordicom.

The music and film industries have long come to terms with the digital, and now the traditional printed book is challenged by digital formats. The e-book has become established in most countries, but is still a small part of the book industry. In this book a group of researchers follow the actors involved in the Swedish e-book market, from authors and publishers to libraries, booksellers and readers during 2012-2016. Using surveys, interviews and other sources the main actors were researched and it is shown how they act and react towards the e-book and towards each other. While the main focus in on Sweden as a small language country, several international comparisons are made.
Are printed books disappearing soon? How are reading habits changing when the book becomes digital? Which forces are driving radical change and which are holding it back? The book discusses these and related questions and shows that after a period of rapid increase in the production and use of e-books, several factors slow down the rate of adoption, but digitisation of the book is an ongoing process and the current e-book is not the end of the story.

Varför älskar inte alla e-böcker?

Varför älskar ingen e-böcker?  Bibliotekarien vid karolinska Institutets universitetsbibliotek Caroline Myrberg ger svar på frågan varför studenter på högre utbildningar verkar föredra papper i stället för bytes i en artikel i UKSG Insights: ”Why doesn’t everyone love reading e-books? 
De problem med e-läsning som studenterna upplever har att göra med:

  • ögonen blir ansträngda av att läsa på skärm
  • distrasktioner i form av pushade meddelanden och sms
  • svårt att få överblick
  • otillräckliga navigationsredskap och klumpiga möjligheter för anteckningar och understrykningar
  • det är ofta komplicerat att ladda ner DRM-skyddade e-böcker

Några av problemen kan lösas med hjälp av bättre fungerande tekniskt format eller bättre programvara. DRM-skyddade e-böcker tillåter inte alltid läsning på olika tekniska plattformar vilket gör att akademiska bibliotek bör fortsätta köpa pappersböcker några år till.

 

 

Brewster Kahle: en vision för framtidens digitala bibliotek

”Till 2020 kan vi bygga en samlad digital bibliotekssamling och ett cirkulationssystem där tusentals bibliotek låser upp sina analoga samlingar för en ny generation av elever, vilket möjliggör fri, långsiktig, allmänhetens tillgång till kunskap.”

Internet Archives digitala bibliotekarie Brewster Kahle om Open Library i Educase Review: Transforming Our Libraries from Analog to Digital: A 2020 Vision

Försäljningen ökar men intäkterna minskar när böckerna blir digitala

Förläggarföreningen har precis släppt sin statistik över sina medlemsförlags utgivning och försäljning av allmänlitteratur under 2016. Förlagens försäljning ökar medan intäkterna minskar!

De senaste årens uppåtgående försäljningskurva är bruten, försäljningen minskade med 4 % 206.  Det beror främst på en formatförskjutning från tryckt till digitalt format. De digitala formaten genererar mindre pengar till förlagen vilket slår igenom i statistiken, trots att totalt antal sålda exemplar ökar med 2,4 miljoner exemplar.

”Ofta påverkas den totala försäljningen av ett relativt litet antal titlars mycket stora försäljningsframgångar. Under 2016 saknades sådana exceptionella titlar.” Ingen Zlatan-bok eller Dylan-effekt således.

Den digitala utgivningen och försäljningen ökar kraftigt och förläggarna noterar att ökningen främst härrör från äldre titlar, s.k. backlist, och är särskilt påtaglig för skönlitteraturen och barn- och ungdomsböckerna. Det digitala formatet domineras av strömmande ljudböcker och prenumerationstjänster av olika slag. E-boken utgör fortsatt en relativt blygsam del av förlagens intäkter medan de utgör nära en tredjedel av antalet nya titlar.