Digitala biblioteksstrategier

Ja iaf i Danmark – och ni vet väl vid det här laget vad jag brukar säga om företeelser från Danmark – förr eller senare kommer de väl till Sverige också. Och det här är väl sådant som vår egen svenska tankesmedja som jobbar med den framtida nationella biblioteksstrategin håller på med för fullt.

Den danska tankesmedjan Fremtidens Biblioteker har nyligen släppt sin rapport Digitale Biblioteksstrategier. Den utgår från det faktum att allmänhetens användning av digitala kulturtjänster vuxit dramatiskt i Danmark under de senaste åren. Därtill har de danska biblioteksorganisationerna bidragit – med olika framgång. Tankesmedjan vill med sin rapport ta reda på hur de digitala kulturtjänsterna används och vilka förväntningar invånarna har inför framtiden. Rapporten visar att hälften av de tillfrågade använder det digitala biblioteksutbudet idag och nästan två tredjedelar anger att de kommer nog att använda sig av det i framtiden. Samtidigt tror 90 % att de fysiska biblioteken kommer att bestå oavsett om invånarna mer och mer går över till digital biblioteksanvändning. Det digitala utbudet ersätter inte det fysiska biblioteksutbudet, utan ska ses som delar i en helhet. Båda funktionerna stödjer invånarnas biblioteksanvändning fast på olika sätt, vid olika tider och i olika sammanhang.

Den statistiska delen av rapporten kompletteras av en rad experter som får reflektera över bibliotekens utmaningar och förhållande till digital och analog kulturkonsumtion, sociala medier och det digitala bibliotekets roll i samhället. En av experterna som intervjuas är Axiells Boris Zetterlund.

 

Oscar Laurin om Bibblix

Bibblix  är hett! Det är digitala biblioteket som erbjuds för 6-12-åringar i Stockholm, Malmö och Katrineholm och som presenterades häromdagen. Läs pressmeddelandet här.

I samband med MTMs konferens Take Part 2016 presenterade Oscar Laurin, chefen för digitala Biblioteket vid Stockholms Stadsbibliotek tjänsten/ appen.

Laura Cole om Bibliotech och det omgestaltade folkbiblioteket

Jag har tidigare skrivit om Bibliotech-konceptet här, här och här – och jag erkänner att jag var lite småskeptisk till ett ”bibliotek utan böcker”. Men, men…
Sen åkte ett gäng svenska bibliotekarier till BiblioTech i San Antonio, Texas. Om deras äventyr i väst kan ni läsa på deras reseblogg DigTex.

Laura Cole som utvecklat konceptet menar att den teknologiska utvecklingen tillåter oss att föreställa oss det moderna folkbiblioteket som ett verktyg för kreativt tänkande och intellektuell tillväxt. I den här TEDx-föreläsningen, (bara 10 minuter) får vi inspel i hur folkbiblioteket kan omgestaltas  i relation till samhället det betjänar.

Konsten att bygga ett digitalt bibliotek

DCDC (Discovering Collections, Discovering Communities) är namnet på en engelsk bibliotekskonfererens som utforskar tvärvetenskapliga angreppssätt och möjligheter tvärsektoriellt för att utveckla och öka tillgången till samlingar på vetenskapliga bibliotek och i arkiv..

Simon Chaplin från Wellcome Trust och dess vetenskapliga (medicinska) bibliotek berättar om vägen till att bygga ett digitalt bibliotek. Det handlar om konsten att göra fel, göra om och göra rätt.

Brewster Kahle: “We Want Lots of Libraries, We Want Lots of Winners”

Internet Archives om bibliotek och digitalisering

via Educase Rewiev

Folkbiblioteken bäst på e-tjänster

SKL:s rapport ”E-tjänster och appar” visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med att utveckla verksamheten med stöd av digitalisering, det vill säga att erbjuda e-tjänster och appar.

De tre vanligast förekommande kommunala e-tjänsterna utifrån urvalet, är

1. e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent)
2. låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent)
3. e-tjänst för att ansöka om förskola (58 procent)

Källa: Internetstatistik 

The Digital Public Library of America: An Introduction

Mer om DPLA (Digital Public Library of America) här.

Brewster Kahle: Universal Access to All Knowledge

Jag ägnar mellandagarna åt att titta på lite föreläsningar. Som t ex denna med Brewster Kahle om Internet Wayback Machine. Mer intressanta föreläsningar från The Long Now Foundation finns här.

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.

FORA.tv – Brewster Kahle: Universal Access to A…, posted with vodpod

Gästbloggare: Harriet Aagaard

E-böcker & bibliotek = sant?

Biblioteken har stått för en stor del av förlagens inkomster för e-böcker sedan 2001 då Nacka och Stockholms stadsbibliotek tillsammans med Elib började producera och låna ut e-böcker på svenska. Utbudet var då 51 e-böcker och idag finns 3005 titlar. Det har inte gått fort.

Vi ligger hopplöst efter USA. Köp en Kindle för $139 (specialpris) och du kan enkelt och utan uppkopplingskostnader välja bland 794 349 titlar som snabbt laddas till din läsplatta. Barnes & Noble erbjuder 2472719 e-böcker till läsplattan Nook Color. Den kostar $249, men kan också fungera som en surfplatta. Jag har själv inte använt någon av plattorna men pratat med användare som är mycket nöjda. Kopplingen en billig läsplatta för att köpa e-böcker är ett vinnande koncept.

Nyckelord för e-bokens framväxt är

• enkelhet
• bekvämlighet
• låga priser
• utbud

Amazon satte tidigt priset på e-böcker till $9,99 och kunde pressa förlag till att acceptera detta. De säljer Kindle billigt för att sälja e-böcker. Det har gett resultat och förra året såldes för första gången en e-bok i mer än 1 miljon exemplar. (Stieg Larsson). Sedan maj i år säljs fler e-böcker än tryckta böcker. Ikea följer efter med att göra om Billybokhyllor till hyllor för att placera annat.

Utbudet av svenska e-böcker är begränsat. Utöver Elibs 3005 e-böcker finns ett fåtal fria titlar hos Gutenberg, Litteraturbanken och hos Runeberg (även om dessa sällan lämpar sig för nedladdning.) Den digitalisering av kulturarvet som utförs av KB och universitetsbiblioteken är sällan titlar som efterfrågas av folkbibliotekens låntagare.

2010 utkom 12967 böcker på svenska. Det kom ca 750 e-böcker från Elib, dvs 5,7%.

2010 utgjorde e-böcker 0,18% av förlagens försäljning. 2009 var det 0,000377% så det är en dramatisk ökning, men det rör sig ändå endast om 3,4 miljoner kronor. Förläggarföreningen anger bokmoms, illegal fildelning samt frågan om hur den digitala utlåningen från biblioteken ska regleras som skäl till låg vinst.

Stockholms stadsbiblioteks utlån av e-böcker är procentuellt sett större än förlagens försäljning. 1,15% av utlån av svenska böcker är e-böcker, trots att de endast utgör 0,2% av beståndet (maj 2011). Vi behöver öka vårt bestånd av e-böcker samtidigt som vi fortfarande behöver köpa fysiska böcker. Mediebudgeten behöver ökas och e-böcker är en naturlig del av mediebeståndet.

För folkbiblioteken har e-böcker främst varit en ny kostnad. Den affärsmodell för e-böcker Elib har är besvärlig för bibliotek inte främst för kostnaden i sig utan för svårigheten att budgetera. Vi behöver nya affärsmodeller. Jag tror på hybridlösningar – inte är det rimligt att ha samma lösning för en bestseller som för en 10 år gammal bok? Vi vill också erbjuda ett stort utbud – hur klarar vi det ekonomiskt?

Bibliotekens roll i ett nytt digitalt medielandskap ifrågasätts alltså av förlagen. De känner sig oroliga och funderar kanske på:
Vem vill köpa en e-bok om det är enkelt att låna via biblioteket?

• När varje bok inte är smutsigare än din mobil eller läsplatta
• När man inte riskerar försenings- och ersättningsavgifter
• Om samma utbud finns på biblioteket som i nätbokhandeln
• När man inte behöver passa bibliotekets öppettider utan kan låna hemma – dygnet runt

Jag tror att det finns utrymme för både en kommersiell marknad och för bibliotek. Jag har väldigt svårt att tänka mig ett samhälle utan folkbibliotek. Idag är e-böcker en bråkdel av alla lån, men fundera lite på vad Eli Neiburger säger i The libraries are screwed. Vad händer den dag människor fortfarande tycker om fysiska böcker, men sköter all sig läsning digitalt? Det finns redan idag amerikaner som gör exakt så och inte använt sin fysiska bokhylla på flera år.

Det digitala medielandskapet är annorlunda än det fysiska. För alla parter. Vilken roll vill biblioteken spela där?

Det svenska digitala medielandskapet finns inte ännu, det ska skapas. Ska det överlåtas åt kommersiella krafter? Det tycker inte vi på Stockholms stadsbibliotek. På Digitala biblioteket kan du följa vårt arbete.

International Children’s Digital Library

International Children’s Digital Library (ICDL) mission är att främja tolerans och respekt för olika kulturer genom att ge tillgång till den bästa barnlitteraturen från hela världen. ICDL har startat från ett samarbete mellan University of Maryland och Internet Archive.

Här hittar ni lite bakgrundsinformation, plus lite filmer att ladda ner. Bibliotek med barnfokus kan bli medlemmar och bidra till forskning och utveckling.