Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

Biblioteket som ansvarssamhällets motor

’Tilbageblik fra 2020: hvad skete der med medierne?’ är en alldeles färsk dansk debattbok som handlar om hur dagens samhällspolitiska utmaningar ska säkra ett fortsatt demokratiskt, kritiskt och oavhängligt medieutbud.

Jens Thorhauge, direktör vid Bibliotek og Medier, har bidragit med sin vision ”Biblioteket, ansvarssamfundets motor” som kan laddas ner och läsas här.

Tankfulla, tankspridda eller tanklösa?

Enligt ett inlägg på bloggen ”Tysta tankar”  menar Mats Olsson att de 62 bibliotekarierna (som skrivit ett svar på ett tidigare upprop från 18 författare  i Sydsvenskan) uttrycker sitt stöd för bibliotekschefen Elsebeth Tank och förändringen.
Den som vill läsa Elsebeth Tanks version hänvisas till hennes blogg och det är kanske där debatten också borde finnas. Det finns också en artikel i Sydsvenskan.

När det gäller ”de 62” så tror jag inte att det alls handlar om Tank.
Jag tror att det handlar om en oro för bibliotekens framtid oavsett om det handlar om Malmö Stadsbibliotek eller något annan stans. Jag antar att de 62 utgår från en aktiv kunskap om förändrade kulturmönster hos brukarna i form av nya perspektiv på läsning, upplevelser och mediakonsumtion.

Själv menar jag att när förutsättningarna för själva texten förändras, när nya berättelser skapas med hjälp av nya medieformer – så påverkar det vad ett bibliotek är och hur det beskriver sig i samhället.
Det är inget nytt, samma sak hände vid andra ”paradigmskiften” – t ex när bibliotekarierna vände bokhyllorna utåt och lät folk själva hämta sina böcke , för typ hundra år sedan. (Vilket i sig var så radikalt att det fortfarande finns bibliotek som fortfarande har låsta samlingar)

The Smart City and its Libraries

Jag har ägnat en vecka åt att följa diskussíoner om biblioteksutveckling i Danmark. Dels genom ett studiebesök på Århus huvudbibliotek, dels genom att delta i utvecklingskonferensen The Smart City and its Libraries.

I Århus använder man sen många år framgångsrikt, projekt som metod för verksamhetsutveckling. Vi fick presentation av en rad:

• Mindspot och Spotmobilen
• Läxcaféer (vi berättade om våra svenska språkcaféer på bibliotek, vilket skapade viss nyfikenhet)
• Helpdesk för ovana datoranvändare
• och inte minst planeringen av det nya Multimediahuset som kommer att innefatta bl a ett nytt bibliotek (en konsekvent och långsiktig planering skapar förutsättningar att det kommer att bli ett av de mest spännande kulturhusen i norra Europa när det är klart 2014)

Inför besöket hade vi tagit del av visionerna som de lokala politikerna formulerat om biblioteken. Vi hade också läst David Jonssons och Elisabeth Aquilonius’ magisteruppsats om utvecklingsarbetet på Århus bibliotek  ”Utveckling och kontinuitet”.

Konferensen om den smarta staden och dess bibliotek har en egen webbplats som rekommenderas. Här kommer man att lägga ut föreläsarnas presentationer.

Denna mycket spännade konferens gav många nya och lite oväntade idéer. I viss mån bekräfade den för mig ett antal saker jag funderat på. Konferensen visade också på att folkbiliotekens framtid inte är begränsad till Skandinavien eller ens enbart till Sverige. Det är en internationell fråga. Här är ett axplock av idéer och teman:

• Nyttovärdering är bara så hett! Om samhället satsar på bibliotekens läsfrämjande arbete så får man betalt i form av fler välutbildade. Det kan vara en ingångspunkt i en aktuell debatt i Sverige. (Rapporten från Urban Libraries Council kan laddas ner här)
• Odla den tredje platsen! Folkbibliotekets roll som ”tredje plats” – dvs dit man går om man inte går hem eller till sin arbetsplkats eller skola – är unik och en oerhört viktig del av vårt varumärke.
• Ta del i stadsplaneringen! En våg av nya kulturbyggnader planeras och byggs i fd industrilokaler.
• Samverka! Win/win! Integrera bibliotek med andra verksamheter, låt dem smälta ihop med medborgarhus, sportanläggningar anläggningar för multimedia.
• Iscensätt det oväntade, skapa andvänd wow-faktorn
• Bjud in till samtal med och för medborgarna (jfr fokusgrupperna i planeringen av Multimediahuset i Århus ovan)
• Hur kan man skapa ”unlibraries” – dvs bibliotek som inte är ”bibliotek”?
• Var inte rädd för tomrum; det är inte nödvändigt att fylla tomma ytor på biblioteket med bokhyllor, låt de vara tomma ett tag och se vad som händer.
• Biblioteken går från samlingar till sammanhang, från transaktion (av medier till brukarna) till (att vara platser för) kommunikation, från bokfokus till medborgarfokus.
• Skapa länkar mellan det fysiska biblioteket och det virtuella. Låt integrera med varandra.

Ack, vilket öde!

”The library has restricted gaming hours to between 4 p.m. and 6 p.m. because parents complained that their children were spending too much time at the library and not focusing on their studies.”

Vad händer när biblioteket blir för populärt!? Nya tider – nya behov – nya lösningar – nya medier – nya bibliotek.

Artikel i Omaha World Herald om TV-spel på Bellevue Public Library. Via The Shifted Librarian.