design thinking

Kan folkbibliotek vara en plats för kreativitet? – exempel från Australien

Tillgången till information via digitala media har utmanat hur folkbibliotekens roller upplevs i samhället. Det har fått till effekt att biblioteken omorienterat sig när det gäller allmänhetens användning till andra tjänster förutom utlåning och läsning. Dagens bibliotek erbjuder numer ett ökande utbud av kreativa aktiviteter med fokus på samhällsutvecklingen. Iaf i Australien.

2015 gav australiska State Library of Queensland i uppdrag till universitetet i Queensland att undersöka folkbibliotekens inverkan som platser för allmänhetens kreativitet. Nu finns en rapport att läsa för den som är intresserad av gränssnitten mellan folkbibliotek, kreativitet och skapande: The Impact of Libraries as Creative Spaces. Rapporten tar fram ett förslag till ramverk för de som vill att biblioteket också ska vara en plats för kreativitet.
Ramverket utgår från åtta kriterier som förhåller sig till varandra i ett flöde. Kriterierna kan ha olika betydelse och värde beroende på vilken aktivitet som ska genomföras.

  • Åtkomst till resurser
  • Ta fram idéer
  • Engagemang från civlisamhället
  • Utveckling av lokalsamhället
  • Kulturell delaktighet
  • Folkhälsa och välbefinnande
  • Livslångt lärande
  • Ekonomisk produktivitet

En speciell användarhandbok finns här. Du kan också hitta olika case från bibliotek som använt sig av ramverket. På Ayr Public Library jobbar de t ex med programmering för seniorer:

På Redlands Library genomförs ett Robot Bootcamp för ungdomar:

 

För den som vill läsa ännu mer om kreativitet på australiska bibliotek rekommenderas Elisabet Edins uppsats från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet: ”I thought libraries were about books” : Mål och funktioner inom kreativa rum på australiska bibliotek.

 

Att designa bibliotek för det 21:a århundradet

I sin rapport Designing Libraries in the 21 Century tar Gemma John oss med på en resa till framkantsbibliotek i USA och Europa. Rapporten är utgiven av The British Council och har följaktligen underrubriken ”Lessons for the UK” – men det kan nog finnas en och annan lektion även för biblioteksansvariga på våra breddgrader.

Syftet med hennes resa vara att undersöka hur biblioteksutvecklare och arkitekter tillsammans tagit sig an visionen av framtidens folkbibliotek. Hon har därför besökt och träffat biblioteksföreträdare i Kanada, USA, Nederländerna, Finland (Espoo och Helsingfors) och Danmark (Aarhus och Köpenhamn).

Teman som berörs:

  • Biblioteket som mötesplats och att skapa plats för möten
  • Biblioteket som en plats för lärande och att skapa en plats för lärande
  • Biblioteket som en plats för läsning och att skapa platsen för läsning

Tillgänglighet och inkludering: Ett tillgängligt bibliotek

-är lokaliserat nära ett resecentrum eller liknande
-är lokaliserat vid ortens stora torg
-är lokaliserat mära ett köpcenter
-är samlokaliserat med annat tjänsteutbud som vårdcentral eller medborgar- eller kommunalt servicecenter
– erbjuder någon form av uppsökande verksamhet

Lättöverskådlighet, ett bibliotek med

– ett atrium som ger beökarna en god överblick över loklalen
– en generöst receptionsområde med tydliga med tydlighet i hur besökaren ska röra sig i lokalerna
– en enkel sammanhängande möbel- och hylldesign.
– goda tekniska lösningar för skyltning, dvs ljussättningen
– få visuella hinder, dv låga bokhyllor

Flexibilitet

–  en inredningssturuktur som är enkel att förändra
– en möbel- och hylldesign som är enkel att förändra
– neutral dekor som inte är till för att tilltala specifika kön eller åldrar hos besökarna
– personal med ett gott bemötande

Så vad kan göras designmässigt?
– atrium med generösa utrymmen för besökarna att röra sig och se vad som sker på oloka platser på biblioteket
– öppna planlösningar som underlättar flexibla aktiviteter o
– flyttbara väggar så lokalerna kan förändars över tid
– mindre utrymmen för inre tjänst så att personalen blir mer aktiva i den yttre verksamheten
– enstaka kontaktpunkter för information och cirkulation
– flyttbara möbler så att besökarna lätt kan flytta runt
– låga bokhyllor så att besökarna kan se över dem

Läs mer på Gemma Johns blogg www.inspiringlibraries.com

 

 

Nyfiken på design-tänkande som verktyg för verksamhetsutveckling?

På årets Bibliotopia-konferens fick vi höra Sidsel Bech Pedersen från Århus berätta bl a om hur man utvecklat konceptet med ”Design Thinking” som metod för verksamhetsutveckling.

Nu erbjuder St Catharine University, Minnesota, just en kurs i konceptet Design Thinking. Tyvärr ingen MOOC, men det kan vara intressant ändå och väl värt att kolla upp den obligatoriska läsningen.

Brown, T., & Kātz, B. (2009). Change by design: How design thinking transforms organizations and inspires innovation. New York: Harper Business.

Kelley, D., & Kelley, T. (2013). Creative confidence: Unleashing the creative potential within us all.

Michalko, M. (2006). Thinkertoys: A handbook of creative-thinking techniques. Berkeley, Calif: Ten Speed Press.

Stickdorn, M., & Schneider, J. (2011). This is service design thinking: Basics, tools, cases. Hoboken, N.J: Wiley.

Roam, D. (2009). Unfolding the napkin: The hands-on method for solving complex problems with simple pictures. New York: Portfolio.

Via Information Activist Librarian

Design Thinking for Libraries verktyg för biblioteksutveckling

Designtänkande för bibliotek är en metod för att förbättra biblioteket genom kreativa problemlösningar som tagits fram med hjälp av Bill och Melinda Gates stiftelse.

Det som erbjuds är en verktygslåda för designtänkande omfattar tre faser: inspiration, tankar och iteration. Det förklarar också hur du kommer igång med att utforma en utmaning för dig själv och hur du så småningom kan anpassa din idé för att skapa mer effekt.

”The toolkit comes in two parts: the toolkit guide, and the accompanying activities workbook. The guide includes readings and resources, while the activities workbook includes corresponding activities that will help you more fully understand design thinking methods.

On average, working through the entire toolkit can take 5-8 hours a week for the next six weeks, depending on how much time you have on a weekly basis with a team or on your own.

Don’t have much time, or just want a quick introduction? Download our“At-a-Glance Guide,” which introduces who you might get started using design thinking over the course of one day.”