Den digitala klyftan

Om bibliotekets demokratiska uppdrag i den digitala samtiden

Lisa Olsson Dahlquists avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, Folkbildning för delaktighet. En studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid, handlar om folkbibliotekets demokratiska och folkbildande roll i ett samhälle som präglas av förändringar kopplade till digitaliseringens utmaningar.

Biblioteken är en plats dit allmänheten ofta vänder sig för att få hjälp att hantera vardagliga digitala ärenden som kommunikation med myndigheter och andra offentliga verksamheter, men också för att delta i olika former av lär- och skapandeverksamheter.  Den här avhandlingen visar att biblioteken fått en betydelsefull roll i att tillgängliggöra wifi och digitala kommunikationsredskap för t ex nyanlända flyktingar vilket bl a blivit ett sätt för biblioteken att arbeta med mänskliga rättigheter i praktiken.

I tider av ökade klyftor och polarisering kan den folkbildande identiteten och biblioteket som en del av en social infrastruktur behöva framhävas ytterligare, menar Dahlqvist. Folkbiblioteket är en institution med flytande gränser där flera identiteter existerar och görs parallellt. Delaktighet kan förstås både som en möjlighet och som ett krav i relation till bibliotekens arbete med att öka den digitala delaktigheten.

”När demokrati förstås som en process som sker i vardagen krävs en ständig diskussion om hur det demokratiska uppdraget kan införlivas – skapas och återskapas – på olika sätt. Det handlar således om att inta ett reflekterande förhållningssätt, inte att komma fram till en lösning en gång för alla.

Samtal och dialog kring demokratiuppdraget, såväl mellan bibliotekarier och bibliotekspersonal som mellan personal och användare, kan också fungera som en form av civic talk, det vill säga som en form av samtal som sker i vardagen som också kan ha en politisk och förändringsmässig potential. Min studie visar att det finns goda möjligheter för biblioteken att i sina lärsatsningar initiera den typen av samtal kring demokratiaspekter av informationsrelaterade frågor, men att det också kräver att bibliotekspersonalen är villiga att ta sig an det folkbildande uppdraget med utgångspunkt i ett kritiskt informationskunnighetsperspektiv. Ett sådant uppdrag öppnar för frågan kring huruvida biblioteken bör ta sig an en mer problemformulerande roll i samhället. Det är en roll som i sin tur öppnar för frågor kring bibliotekens neutrala position i samhället och vad som händer med den om biblioteken i större utsträckning involverar sig i samhällsfrågor och intar rollen som
förändringsagenter.”

Folkbibliotekens digitala kompetenser i USA och i Sverige

Idag presenterade Utredningen för en nationell biblioteksstrategi sitt första förslag och det handlar om digital delaktighet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen med folkbiblioteken som motor. Förslaget kommer att presenteras närmare på Bok-och Biblioteksmässan i Göteborg.

Kungliga biblioteket bör ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekarier. De regionala biblioteksverksamheterna har goda förutsättningar att genomföra denna utbildning. Genom att utbilda piloter i samtliga kommuner som sedan utbildar sina kollegor kan vi på ett snabbt och effektivt sätt nå invånare i hela landet. Kungliga biblioteket får i uppgift att koordinera de regionala insatserna samt i samråd med regionerna upprätta utvärderingsmodeller

Hur pass väl förberedda biblioteken är, varierar säkert från kommun till kommun. Rent allmänt kan det vara intressant att ta del den amerikanska forskningen där bibliotekariernas egna digitala kompetens undersökts. Rapporten heter The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians och finns publicerad i Communications in information Literacy. Författarna, Konstantina Martzoukou Robert Gordon University Joanneke Elliott University of North Carolina, vill undersöka om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige om KB får sin vilja igenom.

Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
De amerikanska bibliotekarierna visade stort intresse för och behov av kontinuerlig fortbildning inom det tekniska området.

 

Kan den digitala klyftan överbryggas med mobila bibliotekslösningar?

Frågan ställs ungefär så av en amerikansk nyhetsorganiation med inriktning mot pedagogik och teknik – The Hechinger Report (”Can ed-tech inequality be solved by roving buses with Wi-Fi and loads of equipment?”)

Och ja, trenden handlar om en renässans för folkbibliotekens bokbussar där biblioteken för ut redskap för kunskapssökande ungdomar till platser där användarna finns, dvs till ungdomsgårdar, kyrkor och parker. Vad det handlar om är metodutveckling och empowerment för att höja kunskapsnivån inom det som i engelskspråkiga länder kallas STEM dvs naturvetenskap, teknik och matematik. Att bibliotek finns med i denna rörelse ses som självklart utifrån biblioteket som plats för kunskapande.

Bokbussarna utvecklas till mobila teknik lab (Washington DC) eller TechMobiler (San Fransico) mer utrustade med datorer, 3.D-skrivare och wifi än andra media.

En mobil föregångare i USA är annars Estella’s Brilliant Bus – som är ett rullande klassrum inriktad mot programmering och datoranvändning för ungdomar i missgynnade områden i Palm Springs. Du kan läsa mer om Estella Pyfrom här. Det hela bygger, som så ofta i USA, på volontärarbete och donationer. Bl a har man ekonomiskt stöd från Microsoft (som valde att använda sig av verksamheten för sin reklamfilm som visades i samband 2015 års basebollfinal – Super Bowl)

Och samtidigt på annan plats på planeten finns ju

(och när trender uppstår på fler ställen brukar det vara intressant och hållbart)

Om folkbibliotekens förändring i det digitala samhället

I en ny kandidatuppsats i ämnet informatik från Göteborgs universitet om ”Folkbibliotekets förändring i det digitala samhället” har författarna Linn Jalakas och Anna Jansson identifierat relevanta faktorer att ta hänsyn till vid skapandet av strategier för informationssystem och IT för folkbibliotek.

Alltfler kommuner har inlett ett aktivt strategiskt arbete för att biblioteken ska hänga med i den tekniska utvecklingen. Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som är relevanta att ta hänsyn till för att skapa en användbara strategier för informationssystem och IT inom ramen för folkbibliotek. Genom en intervjustudie med bibliotekarier, forskare samt andra experter har studien utmynnat i sex områden, nämligen:

  • bibliotekens identitet,
  • makt,
  • kompetens,
  • digitala klyftan,
  • teknikens påverkan på biblioteket
  • engagemang

Uppsatsens slutsatser säger att biblioteken måste vara överens om grundidén med verksamheten, det är viktigt att förankra IS/IT-strategin i verksamheten och i den övergripande strategin för organisationen men det är även viktigt att engagera medarbetarna i strategiarbetet.

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

BHS nov 13

Om samarbete mellan folkbibliotek och folkbildning

Helena Fernandez har på uppdrag av Kultur i Väst skrivit en rapport – Digital delaktighet –  som handlar om hur folkbibliotek och studieförbund kan samverka för att överbrygga digitala samhällsklyftor.
Rapporten presenterar exempel på aktiviteter som genomförts i projektet  Digital delaktighet i Västra Götaland som Kultur i Väst genomfört i samarbete med Västra Götalands Bildningsförbund. Tack vare samverkan mellan bibliotek och studieförbund skulle 5000-7500 personer få ökad insikt i den digitala världen genom kostnadsfri dator/internetintroduktion. 44 av regionens totalt 49 kommuner har deltagit i projektet som stötts av .SE:s Internetfond.

Rapporten innehåller en beskrivning av projektet, några cases och goda exempel samt som bonus ett par intressanta intervjuer. Ola Larsmo söker ett svar på frågan om vem som har makten över sladdarna. Rasmus Fleischer påpekar att  det finns goda skäl att förhålla sig kritisk.

 

Bill och Melinda Gates stödjer bibliotekens arbete med ökad digital delaktighet

Iaf deras stiftelse och i USA där man jobbar aktivt med att överbrygga den digitala klyftan:

Stiftelsen gör också insatser för bibliotek globalt.

Och via Techsoup kan Sveriges folkbibliotek få donerad programvara från Microsoft till sina publika datorer för att genom arbetet med Digidel 2013, skapa bättre samhällsförutsättningar och bättre kunskapsspridning.

E-government i praktiken

I USA, liksom i Sverige, blir alltfler statliga och regionala samhällsresurser tillgängliga via internet. Ibland kan det vara svårt för användarna att hitta den hjälp de behöver. Det är iofs inget nytt. Som John Naisbitt sa:  vi törstar efter kunskap medan vi drunknar i information.
I Florida, USA, har Pasco Public Library tagit initiativ till  en regional portal kring e-resurser för Florida-bor som behöver hjälp av olika slag. Get Help Florida organiserar och kategoriserar hundratals digitala hjälptjänster, så att användarna snabbt och enkelt hittar de organisationer som kan hjälpa dem, oavsett vad användarnas behov.

Gästbloggare: Christer Bergqvist

Digital delaktighet och en ny strategi i Kalmar län?

Läget i dag

Den senaste statistiken (”De som står utanför”, Findahl, maj 2012) visar att ca 1,3 miljoner svenskar mellan 12 och 76 år sällan eller aldrig använder Internet. Merparten av dessa är över 65 år, men ca 300 000 är i yrkesverksam ålder. Här finns dock ett mörkertal: Utanför statistiken finns många nya svenskar och bostadslösa.

De senaste åren har ökningstakten för nya användare av nätet varit 2-3 %, men den ökningstakten har bromsats upp nu. I rapporten konstateras också (men underlaget är litet): ”Tre områden skiljer ut sig med lägre Internetanvändning än i övriga landet: Västra

Götaland, Jämtland-Västerbotten-Norrbotten och Jönköping-Östra Götaland. Övriga områden är svåraatt skilja” .

Om dessa siffror (1,3 milj.) översätts till vårt län skulle det röra sig om ca 30 000 icke digitalt delaktiga personer.

Utanförskapet

De som inte lärt sig navigera digitalt stöter på en stängd dörr när öppettiderna för samhällsfunktioner förflyttas ut på nätet i takt med att den stora massan digitaliseras. I allt högre grad krävs i dag grundläggande Internetkunskaper exempelvis på arbetsmarknaden eller för att kunna ta del av samhällets service. De som av olika anledningar saknar nätkompetens riskerar att hamna utanför, vilket kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin Det handlar i slutänden om demokrati och integration. Allas rätt att delta i samhällslivet på lika villkor.

En icke-nätaktiv människa kommer troligen att vara ännu mer utanför om 2, 5 eller 10 år  bl.a beroende på den tekniska utvecklingen. Om vi inte tar tag i problemet

Jag vill peka på tre områden där en ökad digital delaktighet skulle medföra stora vinster för individer, företag och samhälle:

Om du inte är digitalt delaktig blir både individen och samhällsekonomin förlorare.

Det finns studier som närmare belyser just nyttan och värdet av ett minskat digitalt utanförskap. I Storbritannien har kampanjen Race Online 2012 bland annat låtit konsultföretaget PwC ta fram en studie för att räkna på de ekonomiska effekterna av ett ökat innanförskap. PwC kom fram till att om det digitala utanförskapet minskade så skulle de ekonomiska vinsterna för samhället skulle uppgå till 22 miljarder pund. Konsumenter förlorar i dagsläget exempelvis så mycket som560 pundårligen genom att inte handla och betala räkningar på Internet.

Vården och e-hälsa klyftorna ökar

Vård och omsorg är ett stort område där det kommer att ske en hastig utveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotential och ett stort intresse för att utveckla t.ex. vårdval m.m. som nättjänster. Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel.

Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet.

När nu e-tjänster utvecklas inom vården bör man ha i åtanke att 80% av de unga med bäst hälsa tar del av hälsoinformation på nätet men endast 17% av de äldre med sämst hälsa gör det!!!!!

Små- och medelstora företag halkar efter.

Den svenska internetekonomin omsätter över 200 miljarder kr varje år. Omsättningen är större en hela byggbranschen eller lantbruket. Men landets små- och mellanstora företaget missar tåget, något som bl.a. regeringen konstaterat. Dessa företag halkar efter företagen i Europa när det gäller Internet- och datoranvändning. Dels missar man möjligheterna att effektivisera administrationen, då mkt av den idag kan skötas via dator och Internet, och dels missar man en växande marknad. Färre än 25 % av små- och medel stora företag erbjuder ngn form av e-handel.

Kopplingar till RUS och regeringens digitala agenda

Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen har signerat regeringens digitala agenda, vilket innebär att man bla. ska ta fram en regional agenda och på så sätt bidra till:

”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. I agendan beskrivs detta i kapitlet ”Lätt och säkert att använda”, s 20 ff. Bl.a. skriver man:

” När allt fler tjänster i samhället blir digitala förutsätter det att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar t.ex. om att kunna använda Internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, företagare eller anställd”.

I Regionförbundets RUS ( Regionala utvecklingsstrategi) sägs bl.a. i avsnittet Lärande:

”Idag står drygt 40 000 invånare i Kalmar län helt utanför nätet, oftast som en följd av bristande dator och Internetkompetens. Det handlar om invånare i alla åldersgrupper. Digitala klyftor finns även bland länets företag. Vi ska därför öka kunskapen i länet om nyttan med IT och hur man använder tekniken”.

Ny strategi

I den tidigare nämnd rapporten (Findahl, maj 2012) konstateras bl.a. att 800 000 till 900 000 av de icke digitalt delaktiga är + 65, ca 300 000 mellan 46 och 65, dvs i yrkesverksam ålder. I tidigare undersökningar har man uppgivit som skäl till att man inte använder Internet: att det är krångligt, dyrt och att man är ointresserad. Nu dominerar skälet ointresse. Endast 100 000

är intresserade av att ta till sig Internet. Detta måste få oss att ändra strategi inför fortsättningen. Var når man + 65 och var når man yrkesverksamma 46-65? Och framförallt hur motiverar man ointresserade personer att ta till sig Internet? Vår inriktning den kommande perioden måste bli att söka samarbete med länets pensionärsorganisationer, hembygdsföreningar och studieförbundens medlemsorganisationer. Vi har också inlett diskussioner med Företagarföreningen i länet och LO-sydost.

Christer Bergqvist, Regionbibliotekarie, Regionbibliotek Kalmar län