Bibliotekets samling finns i samhället

David Lankes berättar om hur bibliotek – när de fungerar som bäst – förändrar samhället de befinner sig i genom att göra individerna i det samhället klokare. Bibliotek handlar snarare om lärande enligt Lankes, inte om samlande. Och lärande kommer i många former: platser för skapande och gemensamt kunskapsbyggande för att göra samhället snabbare.

Men samhället förändrar också bibliotekarien och synen på vad en bibliotekarie är och vad hen kan göra. Om vi vill förändra våra samhällen, så måste vi börja med att förändra oss själva, säger Lankes om bibliotekspersonalen. Vårt värde finns långt bortom verktyg och samlingar och vi bör vara hjälpredor för att hjälpa folk att nå sin drömmar och strävan. Det betyder att kommunikationskompetens och förmågan att lyssna och skapa möten är viktigare än t ex katalogisering.  Det betyder att ”bibliotek” inte är en plats med fyra väggar – utan varhelst bibliotekarien utför sitt arbete.

(Själv brukar jag säga att ”Du kan ta bibliotekarien ur biblioteket, men inte biblioteket ur bibliotekarien”)

[Intressant perspektiv på hur volontärer kan användas på bibliotek – utgå från deras expertkunskaper i stället för att försöka förvandla dem till reservbibliotekarier eller bokuppsättare.]

Det här är en bra sammanfattning av Lankes tankar

Var tredje bok bort från Köpenhamns bibliotek

Nästan en halv miljon böcker ska gallras från Danmarks största folkbibliotekssystem. Det blir effekten av Köpenhamns nya bibliotekspolitiska program ”Styrk borgerne”.
Utgångspunkten för Köpenhamns treåriga biblioteksplan är En allt mer digital framtid och dess konsekvenser för allmänhetens medborgarnas (det är ju Danmark) mediekonsumtion.

Programmet är uppdelat i 11 delprojekt som bland annat innehåller:

• Skolsamarbete
• Medborgarmedverkan
• Medborgarservice
• Digitalisering och gallring
• Bibliotek som kontaktcenter
• Nya målgrupper

Man räknar bl a med att var tredje bok ska gallras och 33 medarbetare sägs upp.

Vi får väl se hur det går. Det lär kunna bli en häftig debatt i alla fall.

Läs mer på Søndag Aften:

• Köpenhamns biblioteksplan
• 450 000 böcker gallras
• Med- eller motarbetare?
• Biblioteksnyspråk på Köpenhamnska

Själv ska jag ta och läsa om Pamela Schultz Nybackas bok ”Att hantera den dynamiska skillnaden mellan tradition och förnyelse”.

 

Folkets bibliotek (DK) – filmerna

I ett inlägg tidigare i somras skrev jag kort om det danska projektet ”Folkets bibliotek”. På projektets Vimeo-kanal kan du hitta filmer som tagits fram  i projektet och som har bäring på vilka förväntningar brukare och icke-brukare har på biblioteket i framtiden. Här presenteras också modeller för biblioteksverksamhet utanför biblioteket som har med lärande, läsning och engagemang att göra.

Här svarar såväl biblioteksanvändare som icke-användare på frågor om vad biblioteket betyder för dem och hur det skulle kännas om biblioteket inte fanns. (Ge inte upp bara för att du inte tycker att du inte förstår danska, det är en bra övning inför ett studiebesök t ex)

[vimeo http://vimeo.com/99326153]

Biblioteket som ansvarssamhällets motor

’Tilbageblik fra 2020: hvad skete der med medierne?’ är en alldeles färsk dansk debattbok som handlar om hur dagens samhällspolitiska utmaningar ska säkra ett fortsatt demokratiskt, kritiskt och oavhängligt medieutbud.

Jens Thorhauge, direktör vid Bibliotek og Medier, har bidragit med sin vision ”Biblioteket, ansvarssamfundets motor” som kan laddas ner och läsas här.

Strategi för Nye Deichman (NO)

I  planeringen av Oslos nya huvudbibliotek har ansvariga tagit fram ett strategidokument enligt bloggen Nye Deichman.

Strategi for Nye Deichman innehåller  ett antal mål…

• Deichmanske bibliotek skal generere aktivitet rundt seg store deler av døgnet og være byens mest synlige og tilgjengelige kulturinstitusjon, nærværende i folks hverdagsliv og ulike livsfaser.
• Deichmanske bibliotek skal stimulere alle til livslang læring og i særlig grad bidra til utvikling av språk- og kulturkompetanse hos barn og unge.
• Deichmanske bibliotek skal være Oslos viktigste formidler av skjønnlitteratur og skal legge til rette for å stimulere til leselyst og litterær innsikt hos brede lag av befolkningen.
• Deichmanske bibliotek skal være en åpen og lett tilgjengelig kultur- og kunnskapsallmenning bestående av en attraktiv digital plattform tilgjengelig på internett, et sentralt hovedbibliotek med fellesressurser og lokale ressurs- og filialbibliotek tilpasset lokale forhold og behov.
• Deichmanske bibliotek skal forvalte samfunnets kollektive hukommelse ved å tilgjengeliggjøre og utvikle mangfoldige samlinger av variert innhold i alle etterspurte og aktuelle format.
• Deichmanske bibliotek skal gjennom variert formidling og synliggjøring av alle former for skapte uttrykk gi tilgang til dypere innsikt og opplevelser av poetisk kraft og erkjennelse.
• Deichmanske bibliotek skal utvikle seg til å bli en ledende forvalter og tilbyder av digitalt innhold i takt med utviklingen av brukeres medievaner. Deichmanske bibliotek skal bli ledende i tilgjengeliggjøring av og kunnskap om ressurser på internett.
• Deichmanske bibliotek skal videreutvikle og styrke sin spesialkompetanse innen søk og gjenfinning av relevant og kvalitativt god informasjon samt styrke brukeres bevissthet og kunnskap om kildekritikk.
• Deichmanske bibliotek skal være en møteplass som gir brukerne mulighet til møter på tvers av befolkningsgrupper, aldersgrupper, religiøs eller politisk tilhørighet. Biblioteket skal bidra til å styrke Oslo som en flerkulturell og internasjonal hovedstad.
• Deichmanske bibliotek skal tilgjengeliggjøre kunnskap og kulturuttrykk på de språk som er særlig relevante for mennesker med en flerkulturell bakgrunn og samtidig ha gode tilbud for å stimulere disse gruppenes norske språk- og kulturkompetanse.
• Deichmanske bibliotek skal også mobilisere dagens ikke-brukere og etablere seg blant de 10 best besøkte folkebibliotek i Europa

… och ett antal strategier:

• Strategiområde 1 – Styrke kjernetilbudet – utvikle det brede kildeuniverset og styrke informasjonskompetansen

Vi skal videreutvikle bibliotekets samlinger til et mangfoldig kildeunivers, tilgjengeliggjøre det og frigjøre den bibliotekfaglige kjernekompetanse for brukerne.

• Strategiområde 2 – Aktivere kildeuniverset i det nye hovedbiblioteket – formidle sammenhenger og inspirere brukere til å ytre seg

Vi skal utvikle attraktive rom og tjenester for litteratur- og kunnskapsformidling, debatt, opplevelse, læring og lek med særlig tilrettelegging for barn og unge. Vi skal stimulere til brukeres egenproduksjon og engasjement.

• Strategiområde 3 – Være i kontinuerlig endring og utvikling – ha en entusiastisk, endringsfokusert og effektiv organisasjon.

Interaktion i praktiken

Bloggen Museum 2.0 berättar om en intressant idé som på ett enkelt sätt bjuder in till interaktion med boklånarna: Två återlämningslådor. Den ena för återlämning av vanliga böcker, den andra för återlämning av böcker som låntagaren vill rekommendera andra att läsa. Vanliga böcker i ena lådan, häftiga böcker i den andra…

Tyvärr tyckte bibliotekspersonalen på det holländska bibliotek som kom på idén att det blev för mycket jobb med det. Men det vore intressant om någon vågade testa!

5 trender för biblioteken

Danska Bibliotekarforbundet har en specialgrupp för IT. De arrangerar konferenser och analyserar omvärlden. I deras rapport ”IT trends i biblioteksverdenen” lyfter de fram fem trender som speciellt heta:

1. Technology is not an issue
Det är inte tekniken och systemen som är hindren – det är tillgången till data och de organisatoriska aspekterna som är den största utmaningen i dag och för framtiden.

Den konkreta användningen av exsterande teknologi hindras i ett samhälle där organisation, förhållningssätt, lagar och ekonomi inte är utrustat för att stödja ett informationsflöde på tvärs över traditionella strukturer. Teknologien är inte den begränsande faktorn. Det är kulturen som är stoppkloss för användningen av teknologin.

2. Mashups
Det finns inte längre behov av mastodontsystem som forsöker att omfamna ett
komplett informationsbehov. I framtiden handlar det om att bygga upp funktionalitet utifrån skilda element och komponenter samt att samla datainnehåll från många olika delsystem i en mångfald av smarta presentationsformer som serverar relevant innehåll från en mängd tjänster, överskådligt och på en gång.

Service Oriented Architecture – SOA – blir ett nyckelbegrepp för framtidens bibliotek.

3. Den semantiska webben – utvidgad till ”interoperabilitet”
Enligt danskarna innebär detta, i det här sammanhanget, att sammanhängande resurser länkas till varandra. Användarna ska kunna navigera i relaterade resurser på tvärs över domänerna. Det ska finnas ett intelligent sammanhang mellan dessa.
Man lyfter fram begreppet ”Semantisk interoperabilitet” som ett möte mellan struktur och kaos. Semantisk interoperabilitet kan förklaras som ett säkerställande av att den precisa innebörden i information som tas fram en specifik miljö, även kan förstås av andra system i andra miljöer.

4. Användardrivna innovationer
Trenden går från att tala om  att ”brukaren ska var med i processen” till ”brukaren som startpunkt för processen”.

Danska ”Vårt bibliotek” bjuder in brukarna

Från danska bloggen e-klumme har jag hittat Vores Bibliotek 
Vores Bibliotek är ett nytt projekt som är en fortsättning av Roskilde Biblioteks projekt Brugernes Bibliotek.

Tanken är att den vanliga biblioteksanvändaren kan bidra med goda idéer till hur biblioteken kan förändras och utvecklas i framtiden. De som går in på webbplatsen får rösta om de bästa förslagen. Enligt Esben Fjord påminner konceptet om digg.com där man föreslår artiklar och röstar på de artiklar som man tycker bäst om.

I Sverige finns Berunda, men det tycker jag är mer en fokusgrupp.