biblioteksutveckling

Svenska folkbibliotek välkomna i NAPLEs program för systerbibliotek

NAPLE (National Authorities for Public Libraries in Europe) är forumet för nationella biblioteksmyndigheter med ansvar för folkbibliotek.

Ett av deras insatser handlar om att erbjuda folkbibliotek från 15 europeiska länder att ingå i ett brett internationellt nätverk – systerbibliotek. Den svenska närvaron I NAPLE har hittills varit ganska låg. Den har nog mest handlat om att leverera statistik.

I Sverige är det Kungl. Biblioteket som är medlem i NAPLE och äntligen har även svenska folkbibliotek möjligheten att bli del i systerbiblioteksprogrammet. Så om du och ditt bibliotek vill nätverka med något bibliotek från 14 olika länder så finns det ett ansökningsformulär att skicka till Sveriges representant på KB, som enligt uppgift kommer att vara Hilda Androlds och som presenteras som KB:s koordinaror för folkbibliotek.

Singapore libraries use technology for easier, faster service – Channel NewsAsia

OK, en återlämningsrobot är kanske inget nytt, men en app som under lättar utlåningen kan vara intressant.

A machine that automatically sorts returned items, a mobile app and a reservation locker are some features recently adopted by local libraries to cater to an increasingly IT-savvy population.

Källa: Singapore libraries use technology for easier, faster service – Channel NewsAsia

Biblioteken i kris

Nej det handlar inte om något bibliodystopiskt resonemang kring eventuellt hotade bibliotek.
Mer tvärtom – hur samhället kan använda biblioteken som plats och som kompetens vid olika typer av samhällskriser.

Bloggen Techsoup har tagit fram olika sammanhang där biblioteken är relevanta som hjälp vid katastrofer:

  • Skogsbränder – med skogsbranden i Västmanland förra året i färskt minne och den roll som krisinformationscenter – när 13 000 människor i Kanada tvingades evakuera blev biblioteket i Saskatoon en självklar samlingsplats och resurscenter för de evakuerade.
  • Utbildning för allmänheten om hur hantera krissituationer. Ja, det är precis det man gör när man arrangerar kurser i hur man ska överleva t ex en zombieattack. Det kan synas vara flummigt och oförargligt men det det handlar om en krissituation där samhället måste fungera.
  • En trygg hamn i tider av social oro. I USA har folkbiblioteken i Ferguson och i Baltimore spelat rollen som en trygg plats att lita på när samhällssystemet sviktar.
  • Stormar. USA drabbas årligen av orkaner av varierad styrka. När orkanen Sandy drabbade New York för några år sen ställde biblioteken upp med wifi och som en säker tillflyktsort för strandsatta.
  • Uppbyggnad av samhället efter en naturkatastrof. Biblioteket står för civilisation, trygghet och välfärd. Ett exempel är en mobil enhet som for runt i ruinerna i New Orleans efter stormen Katarina.

Alla katastrofer där bibliotek kan göra skillnad är inte bara naturkatastrofer. Den livssituation som de flyktingar och migranter som tagit sin tillflykt i de lägerliknande förhållanden utanför Calais i Frankrike och på andra håll är naturligtvis  vidriga. På vilket sätt kan ett bibliotek förbättra livsbetingelserna? En engelsk lärare har satt upp ett bibliotek för migranterna enligt Publishing Perspectives.

“I wanted to start something that offered real, practical help. Many people here are well-educated — they want to get on and they want books that will help them read and write English, apply for jobs, fill-in forms.” säger Mary Jones som samlat ihop böckerna.

Outside the Lines – att tänka utanför boxen

Outside the Lines är en (inter)nationell informationskampanj där ett bl a hundratal amerikanska bibliotek samtidigt visar upp verksamheter för att återvinna uppmärksamheten kring hur ett modernt bibliotek kan användas  av samhällsmedborgarna.

Den veckolånga kampanjen startar den 13 september – den intresserade kan följa hashtagen #getOTL på twitter. Fokus ligger på kreativitet, skapande och teknik. Besökarna ska ges möjlighet att upptäcka det nya innehållet på biblioteket som t ex 3D-skrivare, e-böcker, slöjd och pyssel, jobbsökningshjälp, utsädes-bibliotek, inspelningsstudios, datorhjälp med mera.

Rejält utanför boxen är man i Denver där kommer biblioteket att jobba bland annat tillsammans med lokala ölbryggerier. Andra kopplar det till event för att få folk att skaffa bibliotekskort.

Och det bästa är att det är bara att haka på för ditt eget bibliotek om du vill det och om det passar in. Vilket blir först i Sverige? Kista? Vaggeryd? Botkyrka?

Kanske något för Svensk Biblioteksförening att haka på? Ska jag skriva en motion till årsmötet, tycker ni?

Turning Outward: Libraries Transforming Communities

Amerikanska ALA har tillsammans med Harwood-institutet tagit fram tre verktyg för att kvalitetssäkra och utveckla folkbibliotekens utåtriktade arbete. Mycket är applicerabart på våra förhållanden!

Librarians Build Communities

libraries transforming communities logo

ALA and the Harwood Institute are pleased to release three new tools to help libraries “turn outward” and lead community change.

The new tools are designed for libraries that already have been putting the “turning outward” approach to use, or those that have attended a Harwood Institute training or orientation.

  • “Making It Stick with Staff” is a discussion guide to help libraries reflect on their changing outlook and make the “turning outward” approach part of their everyday work.
  • “Making Meaning of Data” helps libraries make sense of data about library usage and activity and use that information to create programs that better serves the community’s needs.
  • “Tracking Your Progress” provides a visual representation of the “turning outward” approach to help libraries visualize where they have been and where they are going next.

Libraries and library professionals around the country are using this approach to:

  • lead conversations with community members…

Visa originalinlägg 71 fler ord

John Seely Brown om omgestaltningen av samtidens bibliotek

Innovation ger en konkurrensfördel i en kunskapsbaserad ekonomi. Enligt den amerikanske forskaren  John Seely Brown har bibliotek potential att bli plattformar för innovation och entreprenörsverksamhet i samhället. Men, precis som samhället i sig, måste biblioteken främja en kultur för innovationer och hitta vägar att få nya tankar, nya metoder och nya former för ledarskap. Brown utgår från förståelsen för den snabba förändringstakten i samhället och våra nya insikter i hur människor lär in, skapar möjligheter att omgestalta 21:a århundradets folkbibliotek.
Välkommen till 20 intressanta minuter!

Oroande perspektiv och strategier – utmaningar för @Fichtelius

Det finns lite att bita i för Erik Fichtelius, som på KB:s uppdrag ska leda arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Det finns lite att inspireras av också.

Bitet kommer från överbibliotekarien vid Uppsala Universitetsbibliotek, Lars Burman, som redan för ett par å sedan kunde identifiera ett antal oroande perspektiv för biblioteksutvecklingen vid universitetet och högskolor. Perspektiven har bäring på såväl digitalisering som nätverkssamhälle och presenteras som ett kapitel i Kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 40/2013-2014: ”Sju oroande perspektiv: Om biblioteksutvecklingen vid universitet och högskolor”.

  • ” …forskningsbibliotekens … värld kan komma att fragmentariseras. Intressekonflikter riskerar att uppkomma mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek, mellan nationalbiblioteket och lärosätenas bibliotek och mellan större och mindre högskolebibliotek. Dessutom är det inte alltid biblioteken ses som välintegrerade i högskolornas egen verksamhet.”
  • ”Specialisering är av godo, men om detta innebär risker för ökade avstånd mellan universiteten och deras bibliotek finns anledning till oro.”
  • ”Papperspubliceringen visar inga tecken på att minska och den digitala informationsmängden exploderar. Biblioteken måste kunna navigera i oceanerna av
    kunskap, och i ett alltmer decentraliserat kunskapssamhälle behöver biblioteksfinansiärerna långsiktigt säkra tillgången till informationsresurserna, inte bara för sina egna avnämare, utan också för samhället i stort.”
  • ”Digtaliseringen innebär på vissa områden ett väldigt kliv framåt för den gynnade forskaren vid ett stort universitet, men ett kliv bakåt för kollegan vid ett mindre lärosäte. För medborgarens tillgång till information är bilden paradoxal. Viss information går aldrig att nå från det lokala biblioteket eller genom datorn…”
  • ”Universitetsbiblioteken behöver alltså idag köpa pappersböcker och samtidigt betala licensavgifter till den digitala förlagsutgivning som inte är fri.”
  • ”Ett orosmoment … är alltså att universitetsbibliotekens nyckelroll i byggande och tillgängliggörande av stora och/eller unika digitala samlingar inte erkänns och ges resurser. Bibliotekens uppgift håller långsamt att flyttas från tillgängliggörande av enskilda texter till erbjudanden om dynamiskt
    infrastrukturellt stöd.”
  • …orosmoment… är en okänslighet för det fysiska bibliotekets värden. Målet i det moderna samhället är … att hitta former för hur den fysiska tillvarons begränsningar kan berikas av digitaliseringens möjligheter.”

(Tack till @Karolingva)

Inspirationen kommer kanske från Norge där Nationalbiblioteket får i uppdrag att genomföra grannlandets nationella biblioteksstrategi. Strategin innebär bland annat:

1. En gemensam infrastruktur som ger bättre bibliotek och frigör resurser lokalt: Nationalbiblioteket kommer att stärka och utveckla gemensamma tjänster som ger gemensamma och förbättrade katalogdata och sökningar och samtidigt avlastar och frigör tid och resurser i enskilda bibliotek.

2. ny modell för utvecklingsmedel under strategiperioden: att utveckla biblioteken som debatt- och litteraturhus kommer genom att få finansiering för små anpassningar i  biblioteksrummet och att öka antalet evenemang och aktiviteter. nya spridningsmetoder, utveckling av digitala tjänster, även lokalt, bör stärkas. Vidareutveckling av biblioteket som en lärandearena i samarbetsprojekt mellan skolan och specialbibliotek.

3. Fler e-böcker och mer digitalt innehåll kommer att bli mer tillgänglig i offentliga bibliotek,

Lankes: Bränn biblioteken och befria bibliotekarierna!

Nåja, nu ska man inte tolka honom bokstavligen när det gäller att bränna bibliotek. Men det gör kanske att du hajar till och blir provocerad eller i bästa fall nyfiken.

Det Lankes säger är att dagarna när begreppet ”bibliotek” definieras på ett enda sätt är förbi, om det någonsin funnits en sådan definition. Hans menar att konceptet för bibliotek att vara en förvaringsplats för böcker och annat material inte längre gäller. Det som finns kvar, kärnan, blir hur bibliotekspersonalen möter samhällets behov och ambitioner.

Här pratar han om hur bibliotekarier kan handleda kunskapsbyggande i bibliotek, på kontor, i skolor och över internet.

 

Olivier Serrat: 10 trender, 3 scenarios och 4 kompetensmråden för framtidens bibliotek

Olivier Serrat är framtidsspanare på Asian Development Bank i Manilla, Filipinerna. Han lyfter fram 10 viktiga trender, tre scenarios och fyra kompetensområden för bibliotek runt om i världen att ta särskild hänsyn till i framtiden. Jag tror att hans huvudfokus ligger primärt på universitetsbibliotek och statliga bibliotek, men ändå:

Trender:

  1. Efterfrågan på global information ökar snabbt
  2. Det finns en färdigställd arena för globala kulturella , ekonomiska , politiska, sociala och tekniska system.
  3. Informations- och kommunikationsteknologi förändrar hur människor tillgängliggör sig information.
  4. Vi har inte nått den minsta möjliga enheten för informationslagring, men är på väg dit.
  5. Sökteknologier blir allt mer komplexa.
  6. Biblioteksanvändarnas val av livsstil påverkas av den höga graden av deras aktiviteter.
  7. Övergången till ett verbalt samhälle som inte är beroende av tangentbordet.
  8. Människornas val av livsstil kopplas mer till en upplevelseekonomi än till en ekonomi som grundar sig på produkter.
  9. Många bibliotek utvecklas till kulturcentra.
  10. Den informations- och kommunikationsteknologi vi använder oss av idag kommer oundvikligen att bli föråldrad.

Scenarios (Serrat har tagit sina exempel från engelska SCONULs analys):

  1. ”Vilda Västern”- dvs hyperkapitalistiskt och sälja tjänster
  2. ”Bikupan” – politiskt definierad samhällsnytta
  3. ”Den skyddade trädgården” – skydda det egna innehållet så mycket som möjligt

Kompetenser:

  1. Förmågan att lära in och vara innovativ.
  2. Kunskaper inom information, media och teknologi.
  3. Kompetenser kring vällevnad och karriärutveckling.
  4. Kompetenser som är specifika och relevanta för det 21:a århundradet.