Princh: Vad användarna vill ha av sitt folkbibliotek

Gänget kring det danska företaget Princh som jobbar med utskriftslösningar för bl a bibliotek presenterar på sin blogg vilka tjänster som biblioteksanvändarna enligt dem vill ha ut av sina folkbibliotek. Det finns också goda exempel att titta närmare på för den intresserade. Sammanställningen bygger på tidigare undersökningar från bl a amerikanska PEW. Mycket känns självklart, men är bra att påminna sig om ibland:

1. Ett brett medieutbud (hos Princh står det iofs ”böcker” – men enligt min uppfattning är det för begränsande med bara ett medieformat)
2. Längre öppettider (dvs meröppet)
3. Gratis tillgång till bibliotekets kärnverksamhet
4. Hjälp från kunniga bibliotekarier
5. Ett bibliotekscafé
6. Andra publika och offentliga tjänster (typ medborgarkontor)
7. Bättre IT-tjänster (wifi på bibliotek är en hygienfaktor på samma sätt som toaletter)
8. Biblioteksbussar (inte bara böcker)
9. Bibliotekstjänster utanför biblioteket

Skrivklåda?

Kungliga biblioteket vill tillsammans med skribenter från hela Bibliotekssverige skapa en trilogi med texter som resonerar och reflekterar kring utvecklingen av bibliotekariens roll på folk-, skol-, högskole-, universitets- och specialbibliotek. Först ut var antologin om bibliotekariens pedagogiska roll – Bortom förlägenheten. Som laddas ner och läsas under semestern här.

Varför inte anamma KB:s utmaning till att  bidra till nästa antologi? Den ska handla om bibliotekarien som omvärldsbevakare och analytiker. Där känner jag en hel hög med kunniga kollegor, både aktiva och pensionerade, som skulle kunna bidra!

Om glädjen att tvingas tänka nytt – bibliotek som kulturhus

Om glädjen att tvingas tänka nytt (vilken härlig titel!) skriver  Johanna Rivano Eckerdal i en ny publicerad studie från Lunds Universitet: Glädjen i att tvingas tänka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne.

Det är de skånska biblioteksutvecklingsprojekten Kulturhusprojektet i Arlöv och Kulturstråket i Ängelholm som följts upp i rapporten. Rapporten sammanfattar om och hur  idéer och verksamheter från de två avslutade projekten lever vidare i den ordinarie verksamheten. Här finns också en analys av hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Vid biblioteket i Arlöv har de arbetat vidare med en referensgrupp och program under rubriken Lördagar på biblioteket. Kulturhustanken lever kvar i verksamheten idag och har gått från att vara ett projekt som några arbetade med till att vara uppgifter som alla är delaktiga i. Arbetet upplevs som positivt men det framkommer att man är få som genomför mycket. Att få tillräckligt antal deltagare till programmen, samt vilket innehåll programmen ska ha, är frågor som personalen arbetar med. Referensgruppen ses som värdefull men att engagera tillräckligt många i den kräver stor ansträngning från personalen.

För arbetet i Ängelholm drevs arbetet mot Kulturstråket vidare genom att på olika sätt fortsätta arbetet att förankra Kulturstråket internt och externt och i samarbete med en arkitektbyrå. Efter valet 2014 förändras den politiska representationen i Ängelholms kommun och det innebar att arbetet med Kulturstråket avstannar. Uppdraget att driva biblioteket finns kvar, men arbetet som lagts på att förändra och förbereda verksamheten inför ombyggnaden stannar av.
Det finns en stor variation bland personalen i hur de uppfattar förändringen, en person kan också hysa flera uppfattningar. Även om arbetet med ombyggnaden inte fortsätter så har arbetet med Kulturstråket påverkat personalen och för de flesta, även för de som inte är positiva till Kulturstråksprojektet, är det positiva erfarenheter. Samtal på arbetsplatsen om bibliotekets uppgift och betydelse uppger alla som viktigt.

Rivano Eckerdal konsterar att

• ”När folkbibliotek utvecklas, exempelvis i riktning mot kulturhus, och förändras så påverkas i sin tur bibliotekarieidentiteten. Konflikter mellan olika förståelser av folkbibliotek och därmed av arbetet att vara bibliotekarie framträder.”
• ” väcker de förändringar som projektet inneburit i verksamheten frågor kring vad ett bibliotek är och vad man som bibliotekarie ska arbeta med samt hur man ska prioritera mellan olika arbetsuppgifter.”
• ”För att de biblioteksanställda ska kunna uppföra bibliotek på bästa sätt behöver de politikers stöd och uppdrag att utföra sitt arbete samt allmänhetens förtroende och sin egen tilltro till att de kan utföra det arbetet. Det kräver ett kontinuerligt ifrågasättande och en avstämning mot det omgiv-ande samhället och en lyhördhet att vara trogen bibliotekets roll i samhället och för samhället som den kreativa och produktiva kraft de kan vara. Det torde även kräva att reflektera över i vilken mån de politiska besluten är de bästa för att tillförsäkra allas rätt till bibliotek.”
• ” Dialogen är en del av det professionella utförandet och att hålla denna dia-og i relation till utförandet igång är bibliotekschefens uppgift,”

Laura Cole om Bibliotech och det omgestaltade folkbiblioteket

Jag har tidigare skrivit om Bibliotech-konceptet här, här och här – och jag erkänner att jag var lite småskeptisk till ett ”bibliotek utan böcker”. Men, men…
Sen åkte ett gäng svenska bibliotekarier till BiblioTech i San Antonio, Texas. Om deras äventyr i väst kan ni läsa på deras reseblogg DigTex.

Laura Cole som utvecklat konceptet menar att den teknologiska utvecklingen tillåter oss att föreställa oss det moderna folkbiblioteket som ett verktyg för kreativt tänkande och intellektuell tillväxt. I den här TEDx-föreläsningen, (bara 10 minuter) får vi inspel i hur folkbiblioteket kan omgestaltas  i relation till samhället det betjänar.

Folkbibliotet som InfoShop

Dags att plocka fram anarkisten i bibliotekarien!

Information är demokratins myntslag påminner oss Brian James Schill om i sitt TESDx-anförande. Folkbibliotek är en publik yta som är under förändring och utveckling parallellt med utvecklingen av media. Publika ytor som bibliotek är något som demokratin behöver för att fungera och som nu hotas av att fragmentiseras.
Bibliotek måste bli mer flexibla och utvecklas till mötesplatser för invånarna om de ska upplevas relevanta.

Vad händer om ett folkbibliotek anammar tanken på att fungera som sk InfoShop? Eller är folkbiblioteken redan det?

Bibliotekets samling finns i samhället

David Lankes berättar om hur bibliotek – när de fungerar som bäst – förändrar samhället de befinner sig i genom att göra individerna i det samhället klokare. Bibliotek handlar snarare om lärande enligt Lankes, inte om samlande. Och lärande kommer i många former: platser för skapande och gemensamt kunskapsbyggande för att göra samhället snabbare.

Men samhället förändrar också bibliotekarien och synen på vad en bibliotekarie är och vad hen kan göra. Om vi vill förändra våra samhällen, så måste vi börja med att förändra oss själva, säger Lankes om bibliotekspersonalen. Vårt värde finns långt bortom verktyg och samlingar och vi bör vara hjälpredor för att hjälpa folk att nå sin drömmar och strävan. Det betyder att kommunikationskompetens och förmågan att lyssna och skapa möten är viktigare än t ex katalogisering.  Det betyder att ”bibliotek” inte är en plats med fyra väggar – utan varhelst bibliotekarien utför sitt arbete.

(Själv brukar jag säga att ”Du kan ta bibliotekarien ur biblioteket, men inte biblioteket ur bibliotekarien”)

[Intressant perspektiv på hur volontärer kan användas på bibliotek – utgå från deras expertkunskaper i stället för att försöka förvandla dem till reservbibliotekarier eller bokuppsättare.]

Det här är en bra sammanfattning av Lankes tankar

Från ord till handling

Jag har tidigare skrivit om amerikanska Aspen Institute och deras rapport om utveckling av folkbibliotek ”Rising to the Challange: Re-Envisioning Public Libraries”.

Nu har institutet tagit fram en handlingsguide – en Action Guide for Re-Envisioning Your Public Library – för den som vill jobba praktiskt med biblioteksutvecklingsarbete utifrån rapporten. OK, den är ganska amerikansk, men kan ge en del uppslag för hur biblioteksansvariga även i Sverige kan arbeta strategiskt med biblioteksutveckling.

Vinterturné Dag 1 Botkyrka

Idag har jag varit i Botkyrka och pratat om trender för folkbibliotek för bibliotekspersonal inför deras arbete med sin biblioteksplan. Man kan säga att det är del ett av en föreläsning jag gjort, i morgon kommer fortsättningen, när jag träffar Skånes bibliotekschefer – men då blir det mer trender och vikten av omvärldsbevakning.

Ordet för dagen för min del blev intersektionalitet – ett bra ord som kan beskriva nästa steg i utvecklingen när folkbiblioteken ska vara till för det något anonyma ”alla”.

Meetup som en av deltagarna nämnde har jag skrivit om här,

Och här är min utlovade presentation:

En verktygslåda för biblioteksutveckling (UK)

Engelska Leadership for Libraries Taskforce (jag tror att det kan liknas med en statligt sanktionerad tankesmedja för folkbibliotek, fast jag måste erkänna att jag är lite osäker på statusen) har precis släppt en ”verktygslåda” – en guide till goda exempel på biblioteksutveckling för biblioteksansvariga.

Här kan du hitta länkar till olika engelska projekt och case studies, rapporter och den engelske bibliotekschefen kan få ganska handfasta råd, te x var biblioteket kan hitta extern finansiering.

Vem skulle kunna göra en liknande verktygslåda för svenska bibliotek? Biblioteksföreningen, SKL eller KB genom gänget som jobbar med den nationella biblioteksstrategin? Eller några helt andra?

3 Ways Libraries Can Channel Understanding in Confusing Times

As individuals and communities react to conflict in the world, we’re reminded of the ways in which libraries often serve as a sanctuary for those looking for physical or emotional safety. But unfortunately, even the committed and welcoming staff who keep libraries open are subjected to intolerance and narrow-mindedness. We recently learned through a post on Facebook of such an exchange between a patron and a librarian at a branch of the Upper Darby Libraries in Pennsylvania. The library director shared this post to inform the community of the incident, and not surprisingly, the post now has numerous comments of support and hundreds of shares. As we reflect on ways to ensure staff and patron safety, whether through policies or strengthened relationships with community members and leaders, we began to brainstorm resources and strategies for libraries to channel intelligent and compassionate understanding in our communities. We’ve collected examples within three avenues to explore related to collections, programming, and skills development.

Källa Webjunction: 3 Ways Libraries Can Channel Understanding in Confusing Times