Framtidens bibliotek, same but different

Framtidsforskarna vid amerikanska Institute for the Future har tittat på de trender som finns när det gäller biblioteksutveckling för att ge en bild av hur bibliotek kan komma att se ut om typ 50 år. Business Insider har intervjuat institutets David Pescoviz som menar att om 50 år kommer biblioteken att vara  redo att bli allt-i-ett utrymmen för lärande, konsumtion, delande, skapande och upplevelser genom att enorma databanker kommer att tillåta människor att ”låna” helt nya verkligheter, oavsett om det är skala ner Mount Everest eller att leva en eftermiddag som en hund.

För att förstå framtidens bibliotek utgår Pescovic från vilken funktion som är viktigast för dagens bibliotek. Enligt honom handlar bibliotekens kärna om att skapa tillgång till kunskap. Det som kännetecknar framtidens bibliotek kommer att vara en hög grad av anslutningsbarhet. Biblioteken kommer att spegla ett ökat beroende hos samhällsinvånarna av sociala medier, strömmande innehåll och tillgång till öppen källkod. ”Folk kommer att identifiera bibliotek som platser för att skapa framtiden, inte bara lära sig om samtiden”, säger Pescovic.

Vad förmodligen inte kommer att förändras så mycket är bibliotekarier och bibliotekets fysiska utrymmen. Pescovitz misstänker att människor alltid kommer att behöva någon form av guide att göra en främmande landskap mer bekant

Sommartider är semestertider 5: Framtidens bibliotek är redan här

Det betyder dels sommarstädning i bloggen och dels att den annars går på lågvarv och gör återblickar på favoriter i repris. Det är inlägg som inte fått den uppmärksamhet de förtjänade som vi ska titta närmare på under några veckor.

18 juni 2013:

Framtidens bibliotek är redan här

När kollegor beskriver framtidens bibliotek blir det oftast något som redan finns. Och det är är inget konstigt med det. En klok biblioteksmänniska sa en gång att hen inte talade om framtidens bibliotek utan hellre beskrev samtiden när hen pratade om biblioteksförbättningar.
Själv menar jag  att ur existerande trender kan vi vaska fram en antal scenarios som kan – eller inte kan – inträffa. Om likartade analyser av bibliotek i förändring görs på olika håll i världen, betyder det antingen att att idéer i branschen sprids snabbt eller att det är ett paradigmskifte på gång.

Tyskland

Goethe Institut har frågat tyska bibliotekskollegor om framtidens bibliotek. Klaus-Peter Böttger, chef för stadsbiblioteket i Essen och ordförande för EBLIDA, konstaterar att antingen kommer biblioteket att fungera som en demokratisering av verkliga och virtuella platser, med obehindrad tillgång till medier och information. Platser där  fria  möjligheter till lärande,  till möten och välbefinnande är den kvalitativa grunden.  Eller så delas värden upp i de som har råd att få tillgång till all information och de som bara har åtkomst till en samling av fysiska verk.

Andra trender för biblioteken:

• Biblioteket som  gränssnitt mellan den verkliga världen och den digitala världen.
• Offentliga bibliotek är platser för lärande.
• Biblioteken står för öppenhet och nätverkande
• Bibliotek som platser för interaktion

Storbritannien

Envisioning the library of the future är ett större forskningsprojekt som bedrivs av engelska Arts Council under 2012/13 med syfte att förstå bibliotekens framtid. Arts Council har identifierat fyra strategiska områden för biblioteksutveckling:

• gör biblioteket till ett nav i samhället
• gör det mesta möjliga av digital teknik och kreativa media
• se till att biblioteken är motståndskraftiga och hållbara
• se till att rätt kompetens finns för dem som arbetar på bibliotek

Danmark

Det är det praktiska genomförandet av utvecklingstendenserna som presenteras på årets Next Library-konferens i Århus just nu, följ konferensen på webben , Facebook och twitter.

Olivier Serrat: 10 trender, 3 scenarios och 4 kompetensmråden för framtidens bibliotek

Olivier Serrat är framtidsspanare på Asian Development Bank i Manilla, Filipinerna. Han lyfter fram 10 viktiga trender, tre scenarios och fyra kompetensområden för bibliotek runt om i världen att ta särskild hänsyn till i framtiden. Jag tror att hans huvudfokus ligger primärt på universitetsbibliotek och statliga bibliotek, men ändå:

Trender:

1. Efterfrågan på global information ökar snabbt
2. Det finns en färdigställd arena för globala kulturella , ekonomiska , politiska, sociala och tekniska system.
3. Informations- och kommunikationsteknologi förändrar hur människor tillgängliggör sig information.
4. Vi har inte nått den minsta möjliga enheten för informationslagring, men är på väg dit.
5. Sökteknologier blir allt mer komplexa.
6. Biblioteksanvändarnas val av livsstil påverkas av den höga graden av deras aktiviteter.
7. Övergången till ett verbalt samhälle som inte är beroende av tangentbordet.
8. Människornas val av livsstil kopplas mer till en upplevelseekonomi än till en ekonomi som grundar sig på produkter.
9. Många bibliotek utvecklas till kulturcentra.
10. Den informations- och kommunikationsteknologi vi använder oss av idag kommer oundvikligen att bli föråldrad.

Scenarios (Serrat har tagit sina exempel från engelska SCONULs analys):

1. ”Vilda Västern”- dvs hyperkapitalistiskt och sälja tjänster
2. ”Bikupan” – politiskt definierad samhällsnytta
3. ”Den skyddade trädgården” – skydda det egna innehållet så mycket som möjligt

Kompetenser:

1. Förmågan att lära in och vara innovativ.
2. Kunskaper inom information, media och teknologi.
3. Kompetenser kring vällevnad och karriärutveckling.
4. Kompetenser som är specifika och relevanta för det 21:a århundradet.

BBL Intervju BZ

Axiells Boris Zetterlund intervjuas (kanske) av Biblioteksbladet. Boris gästinlägg på bloggen kan du läsa här och här.

Boris Ukotic Zetterlund

Intervju för BBL 2014. Sedan blev det förändringar på BBL. Vad som händer med intervjun och BBL vet jag inte men här är den. —

Boris Ukotic Zetterlund

Född i en liten by på Istrien 1956. Kom med min mor till Sverige 1961 via 2,5 år i flyktingläger i södra Italien. Min mor lämnade dåvarande Jugoslavien illegalt. Hon blev sömmerska på Strumpfabriken i Malmö. Tog sedan såväl grundskole-, gymnasie- och skötarexamen. Hon var en fantastisk kvinna. Min styvfar arbetade som svetsare på Kockums. Utbildad först till Socialpedagog, arbetade mycket med barn, ungdomar, familjer och invandrarföreníngar. Utbildade mig senare till bibliotekarie, färdig 1985. Läst Idéhistoria. Gift, tre döttrar, 18, 18 och 21. Frun är ekonomichef på IM. Äldsta dottern läser till ingenjör, ekosystem.

Om det bor en skrivande själ i mig? Jo, som i så många andra. Som liten var drömjobbet författare och i åttonde klass pryade jag på Kirsebergsbiblioteket i…

Visa originalinlägg 1 228 fler ord

Fyra scenarios för framtidens bibliotek

Ytterligare ett inlägg i diskussionen om bibliotek i förändring kan du hitta hos World Future Society‘s magasin The Futurist, speciellt om du också är intresserad av scenarioplanering:

Library Futures: From Knowledge Keepers to Creators. Artikelförfattaren Sohail Inayatullah har identifierat fyra scenarios för bibliotek. Några kan vara trovärdigare än andra. Jag har i alla fall lärt mig ett par nya ord, ett etablerat av sf-författaren Artur C. Clarke. Själv tycker jag att scenario 1,2 och 4 i viss utsträckning redan finns. I alla fall till vissa delar. Samtidigt är scenario 3 lite för långt fram i tiden att ta riktigt på allvar. I vilket fall håll till godo:

• Den digitala dinosaurien.
  Utgår från förhållandet att bibliotek är tystare än någonsin. Färre medborgare lånar böcker. Bibliotekariernas medianålder fortsätter öka. Bibliotekens budgetar skärs ytterligare ner medan beslutsfattare tycker att marknadskrafterna är bättre rustade för att betjäna allmänheten. För visst är väl Google och dess efterföljare bättre på att samla in och organisera information?
  I detta scenario fortsätter utgivarna att vägra biblioteken åtkomst till e-böcker, vilket blir den sista spiken bibliotekens finasnsiella kista. Nischade bibliotek kan överleva på landsbygden eller i fattiga länder där kostnaderna för bredband är höga och internetanvändningen låg.
• En gemensam ingång eller ”The One-Stop Shop” som underlättar gemensamt skapande inom samhället. Biblioteket är “samhällets hjärta”. Även om det är färre som lånar böcker så har biblioteken fler besök på såväl det fysiska som det virtuella biblioteket. Bibliotek jobbar tillsammans med medborgarna för att tillsammans skapa kunskap och information.
  Denna form av kunskapsskapande rör sig inom områden som t ex  workshops för äldre personer om att planera sin ekonomi efter pensionen eller hur man kan använda 3-D-skrivare eller annan ny teknologi. Det fysiska biblioteket kan till och med flytta in på flygplatser eller andra publika ställen – t ex kan traditionella telefonkiosker bli mini-bibliotek.
  I detta scenario kommer framtidens bibliotekarier att överge delar av sin expertkompetens. I stället för att vara den som svarar på frågan ”var hittar jag boken?” kommer de att navigera i  kunskapssökandet tillsammans andra experter. Bibliotekarierna kommer fortfarande att organisera biblioteket som plats och fortsätta skapa innovationer.

• Den fantastiska Nya Platsen 
  Medan de tidigare scenariorna handlar om den omedelbara eller närmaste framtiden så är det tredje scenariot på lite längre sikt. Scenariot bygger på utvecklingen i hjärnforskning och utvecklingen av virtuell verklighet.
  Framtidens bibliotekarier kommer enligt detta scenario att samarbeta med företag som tar fram AI-lösningar (Artificial Intelligence) för att skapa virtuella utbildningsplatser. Biblioteket blir platser där holodecks och ”braincaps” blir tillgängliga för allmänheten. Bibliotekarierna utvecklas från kunskapsnavigatörer till erfarenhetsskapare och erferanhetsnavigatörer.
• Biblioteket som utgivare.
  Biblioteken kommer att förändras radikalt från att samla, organisera och förvara böcker som produceras av andra till att själva bi utgivare i syfte att stödja unga och oetablerade lokala författare.

Biblioteken bör ta ledningen i samhället!

I alla fall i Danmark.

Orden kommer från Danmarks kulturminister Maianne Jelved som i ett anförande häromveckan om framtiden för bibliotek vid lanseringen av den hittills största danska undersökningen av bibliotekens målgrupper. Kulturministern betonade bibliotekens centrala betydelse för samhället, både lokalt, nationellt och globalt. Hon konstaterade att biblioteken är Danmarks mest besökta kulturinstitution med 36 miljoner årliga besökare, men också att antalet besökare borde kunna öka.

Studien ”Fremtidens Biblioteker – målgruppebaseret viden til biblioteksudvikling” ger insikter i danskarnas olika intressen, motivationsfaktorer och hinder för biblioteksanvändning, eller helt avsaknad av sådan. Studiens bilaga kan hämtas här.

Via

Är folkbiblioteken att jämföra med dinosaurier?

Enligt mig, ja! Iaf den arten som utvecklade vingar för 65 miljoner år sen. Folkbibliotekens adaptiva förmåga är en framgångsfaktor, menar jag.

Idag ska jag berätta hur jag tänker på Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar i Örebro. För er som inte är på plats finns min presentation här!

Dinosaurier 16 maj from Peter Alsbjer

Vilken roll ska folkbiblioteken spela i framtiden? #Kompobib2020

Inom ramen för Kompobib2020 – ett stort kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal i tre län i Mellansverige – arrangerades en Kick off i fredags. Kairos Futures Erik Herngren ställde  frågan ”Vilken roll ska folkbiblioteken spela i framtiden?”.

En utvecklingsaxel går enligt Herngren mellan måttlig förändring av verksamheten och mer genuin transformation. En annan axel rör sig mellan fokus på innehåll och fokus på möten.

Herngren ser fyra roller för framtidens bibliotek – eller scenarios:

• Biblioteket som Lyckopiller
• Biblioteket som Lounge
• Biblioteket som Lärosäte
• Biblioteket som Livscoach

Mina funderingar går främst mot det högra fältet.

Biblioteket som ansvarssamhällets motor

’Tilbageblik fra 2020: hvad skete der med medierne?’ är en alldeles färsk dansk debattbok som handlar om hur dagens samhällspolitiska utmaningar ska säkra ett fortsatt demokratiskt, kritiskt och oavhängligt medieutbud.

Jens Thorhauge, direktör vid Bibliotek og Medier, har bidragit med sin vision ”Biblioteket, ansvarssamfundets motor” som kan laddas ner och läsas här.

Strategi för Nye Deichman (NO)

I  planeringen av Oslos nya huvudbibliotek har ansvariga tagit fram ett strategidokument enligt bloggen Nye Deichman.

Strategi for Nye Deichman innehåller  ett antal mål…

• Deichmanske bibliotek skal generere aktivitet rundt seg store deler av døgnet og være byens mest synlige og tilgjengelige kulturinstitusjon, nærværende i folks hverdagsliv og ulike livsfaser.
• Deichmanske bibliotek skal stimulere alle til livslang læring og i særlig grad bidra til utvikling av språk- og kulturkompetanse hos barn og unge.
• Deichmanske bibliotek skal være Oslos viktigste formidler av skjønnlitteratur og skal legge til rette for å stimulere til leselyst og litterær innsikt hos brede lag av befolkningen.
• Deichmanske bibliotek skal være en åpen og lett tilgjengelig kultur- og kunnskapsallmenning bestående av en attraktiv digital plattform tilgjengelig på internett, et sentralt hovedbibliotek med fellesressurser og lokale ressurs- og filialbibliotek tilpasset lokale forhold og behov.
• Deichmanske bibliotek skal forvalte samfunnets kollektive hukommelse ved å tilgjengeliggjøre og utvikle mangfoldige samlinger av variert innhold i alle etterspurte og aktuelle format.
• Deichmanske bibliotek skal gjennom variert formidling og synliggjøring av alle former for skapte uttrykk gi tilgang til dypere innsikt og opplevelser av poetisk kraft og erkjennelse.
• Deichmanske bibliotek skal utvikle seg til å bli en ledende forvalter og tilbyder av digitalt innhold i takt med utviklingen av brukeres medievaner. Deichmanske bibliotek skal bli ledende i tilgjengeliggjøring av og kunnskap om ressurser på internett.
• Deichmanske bibliotek skal videreutvikle og styrke sin spesialkompetanse innen søk og gjenfinning av relevant og kvalitativt god informasjon samt styrke brukeres bevissthet og kunnskap om kildekritikk.
• Deichmanske bibliotek skal være en møteplass som gir brukerne mulighet til møter på tvers av befolkningsgrupper, aldersgrupper, religiøs eller politisk tilhørighet. Biblioteket skal bidra til å styrke Oslo som en flerkulturell og internasjonal hovedstad.
• Deichmanske bibliotek skal tilgjengeliggjøre kunnskap og kulturuttrykk på de språk som er særlig relevante for mennesker med en flerkulturell bakgrunn og samtidig ha gode tilbud for å stimulere disse gruppenes norske språk- og kulturkompetanse.
• Deichmanske bibliotek skal også mobilisere dagens ikke-brukere og etablere seg blant de 10 best besøkte folkebibliotek i Europa

… och ett antal strategier:

• Strategiområde 1 – Styrke kjernetilbudet – utvikle det brede kildeuniverset og styrke informasjonskompetansen

Vi skal videreutvikle bibliotekets samlinger til et mangfoldig kildeunivers, tilgjengeliggjøre det og frigjøre den bibliotekfaglige kjernekompetanse for brukerne.

• Strategiområde 2 – Aktivere kildeuniverset i det nye hovedbiblioteket – formidle sammenhenger og inspirere brukere til å ytre seg

Vi skal utvikle attraktive rom og tjenester for litteratur- og kunnskapsformidling, debatt, opplevelse, læring og lek med særlig tilrettelegging for barn og unge. Vi skal stimulere til brukeres egenproduksjon og engasjement.

• Strategiområde 3 – Være i kontinuerlig endring og utvikling – ha en entusiastisk, endringsfokusert og effektiv organisasjon.