bibliotekspolitik

Om bibliotek i övergångsbudgeten

Landets regeringskris kommer troligen att ha inverkan på landets offentligt finansierade bibliotek. Oavsett om det är en övergångsregering, olika allianser eller ett extra val som närmar sig så kommer det att få betydelse.

Övergångsregeringen har precis lämnat sitt förslag till statlig budget för 2019 – om den är långsiktigt hållbar är i dagsläget ganska så oklart. Övergångsregeringens förslag är ju fortsättningen på den rödgröna Lövén-regeringens så den innehåller ur det perspektivet kanske inte några stora överraskningar:

  • Folkbiblioteken får 225 mnkr för ”Stärkta bibliotek” även 2019.
  • Kungl. Biblioteket får 25 nya mnkr för ”Digitalt först”
  • De regionala biblioteksverksamheterna får även 2019 dela på 25 mnkr för verksamhetsutveckling.

Det mesta som berör bibliotek återfinns i utgiftsområde 17.

Vad som skrivs om bibliotek hos de partier som går fram med egna budgetförslag känner jag inte till. Än.

Om riksdagspolitikernas föreställningar om bibliotek

Snart är det dags för Almedalsveckan på Gotland. Det, och det faktum att det är valår i år gör det extra intressant att  fördjupa intresset för hur våra riksdagspolitiker ser på biblioteken. 
I sin aktuella kandidatuppsats ”Politiska föreställningar om bibliotek: En studie av idéer om biblioteksinstitutionen i riksdagsmotioner har författarna, Nommi Nordlund och Emma Olsson, fokuserat på politikernas föreställningen om vad biblioteket är med bibliotekslagen som bakgrund. Författarna har undersökt 27 riksdagsmotioner från 1984 till 2013.
Författarna har delat upp motionerna i 9 diskurser som kan beskriva tankebakgrunden för hur politikerna ser på bibliotek.  I de flesta motioner blandas dock olika perspektiv på bibliotek.
  • kulturdiskursen,
  • mångkulturdiskursen,
  • läsdiskursen,
  • teknikdiskursen,
  • demokratidiskursen,
  • informationsdiskursen,
  • bokdiskursen,
  • kvalitetsdiskursen
  • lärandediskursen

Författarna delar in de olika diskurserna i tre genomgående tankar om vad biblioteket är. Dessa är föreställningen om

  • att biblioteket ska vara till för alla – mest framträdande i  demokrati- och mångkultursdiskursen
  • att biblioteket är bärare av någonting – finns främst i kultur-, informations-, teknik-, kvalitets- och bokdiskursen
  • att biblioteket är en förmedlare av någonting –  främst i läs- och lärandediskursen
I motionerna finns både konfliktytor och konsensus kring vad biblioteket är. Det märks konflikter mellan högerblocket och vänsterblocket, men också mellan de  enskilda partierna. Till exempel har författarna identifierat en konflikt mellan (SD) och (MP) i mångfaldsdiskursen där (SD) inte ville prioritera litteratur på invandrares modersmål samtidigt som (MP) ville verka för att papperslösa skulle ha möjlighet att ta sig till biblioteket.
I bokdiskursen noterar författarna att (FP) laddade den fysiska boken med värde på ett  liberalt sätt genom att koppla boken samman med ”det fria ordet”.
I den demokratiska diskursen märktes, enligt författarna,  att (S), (V) och (C) fokuserade på tillgänglighetsfrågor, något som andra partier inte betonade.
Enligt författarna verkade partierna vara överens om att folkbildning är viktig i bibliotekens verksamhet men de noterade att det fanns olika syn på begreppet folkbildning:
”Högerblocket var i större utsträckning benägna att se på folkbildning som att förse människor med högkvalitativ litteratur, samtidigt som vänsterblocket (tillsammans med Centerpartiet) snarare betonade folkbildningens tradition och hur den skapar aktiva samhällsmedborgare.”
Medan (M) enligt författarna återspeglade en syn på biblioteket som en av många kulturinstitutioner, fokuserade (V)  på bibliotekets jämlikhetsuppdrag. (FP) betonade bokens värde, biblioteket som en kunskaps- och kulturinstitution och hur biblioteket kan bidra till en öppen debatt och fri åsiktsbildning. (S) lyfte vikten av att även marginaliserade grupper får tillgång till biblioteket. (MP) menade att biblioteket är en plats för ny teknik och där även de utan svenskt medborgarskap ska vara välkomna.

Till (den eventuella) debatten om bibliotekens (eventuella) neutralitet

BiS lyfter frågan om bibliotekens neutralitet i ett inlägg – Bibliotekssamlingarnas politik, apropå några skrivningar i utkastet till nationell biblioteksstrategi.

Jag vill passa på att ge dem lite eldunderstöd genom en artikel från senaste numret av ”The Political Librarian” av T.J. Lamanna: Dispositif: Or Subjectivity and Neutrality in Libraries:

”Libraries have never been neutral, and never truly can be. It’s not something to aspire to, it’s not something to hold dear, and the veneer of neutrality isn’t doing anyone any favors. This false dichotomy of attempting to show ‘both sides’ is easily washed away as soon as we look at the actuality of how a library functions…”

Det här kan bli otäckt aktuellt för bibliotekspersonalen att ta ställning med tanke på en riksdagsmotion från SD, där de föreslagit att den svenska biblioteksverksamheten ska rikta sig till svenska medborgare och utgå från att erbjuda böcker på svenska och möjligen minoritetsspråken.

Min uppfattning är att bibliotek ska vara oberoende – men knappast neutrala.

Förordning om 750 miljoner kronor till folkbiblioteken

Regeringen beslutade idag om en ny förordning om statsbidrag till folkbibliotek som kommer ligga till grund för Statens kulturråds fördelning av medel. Regeringen avsätter 250 miljoner kronor extra årligen under tre år, sammanlagt 750 miljoner kronor.

Förordningen träder i kraft den 15 mars 2018. Jag ska försöka återkomma när jag vet mer exakt vad som står i förordningen.

Svar från kulturdepartementet: ”Förordningen blir tyvärr inte tillgänglig förrän den kungörs, dvs kommer från trycket. Det tar ca 10 dgr.”

Om Trump och de amerikanska biblioteken

En del amerikanska bibliotekskollegor menar att den senare tidens högervindar med en allt mer uppmärksammad alt-right-rörelse i kombination med valet av Dondald Trump som president, kräver en kritisk genomlysning av sådana institutioner som bibliotek, som tidigare varit hörnstenar för folkbildning och för att stärka demokratin.

I artikeln The Election of Donald Trump to the Presidency and the Crisis of Liberalism in Librarianship i tidskriften Journal of Radical Librarianship (ja, den är den politiskt färgad) konstaterar artikelförfattaren att det är tveksamt om de traditionella biblioteken i USA kommer att spela en effektiv och trovärdig roll i förhållande till allt mer påträngande våldsamheter från alt-högerns sida. Om biblioteken skulle ta på sig en sådan roll skulle det krävas radikala förändringar i hur traditionella bibliotek kan beskrivas lika väl som den ideologiska strukturen som värdegrunden som fungerar som bas för biblioteksverksamheterna.

”However, the oversight does not eliminate the necessity of developing a critical cultural and political movement in the future, one that focuses on the need to reinvent libraries and the practice of information management for the public good, freeing them from the persistent and entrenched legacy of racism and white supremacy. Only through a genuine process for the democratization of our educational, intellectual and informational spaces will we be able to directly and effectively challenge and counter the normalization and celebration of hate and racism.

 

 

Hillary Rodham Clinton på ALA: ”We need libraries and librarians more than ever”

Amerikanska biblioteksföreningen, ALA, genomförde sina ”Biblioteksdagar” härom veckan. Keynote var USAs förra utrikesminister och den person som fick mest röster i senaste presidentvalet, Hillary Rodham Clinton.

”We need libraries and librarians more than ever”

Här är den korta sammanfattningen av hennes tal:

Hela hennes anförande på 27 minuter hittar du här.

Sörj inte – organisera er!

”Sörj inte – organisera er!” citatet från Joe Hill skulle kunna användas för en del amerikanska bibliotekarier som känner sig hotade och utsatta av den nya regimen och dess syn på alternativa fakta, falska nyheter och allmänna förakt för evidensbaserad vetenskap.

För den som är nyfiken på bibliotekariernas motstånd har ett nätverk samlat länkar till webbsidor och artiklar som kan ge stöd i kampen: #LibrariesResist Resource List

Läslov, Läsdelegation, Läslyft och Bokstart för alla

Häromdagen presenterade statsministern regeringens planer för att stärka svensk skola. Fler utbildningsplatser och lovskola var ett par viktiga ingredienser, men mest intressant för oss som håller på med sådant var nog satsningarna på läsning. Läsrörelsen har säkert inspirerat till Läslovet och här finns ett vinna/vinna-läge för fler inblandade både för fritidsläsning och skola. Däremot finns inget om krav på skolbibliotekarier i strategin för att förbättra svenska barn och ungdomars läsförmåga. I vilket fall:

Höstlov blir läslov
Regeringen kommer hädanefter benämna och stärka höstlovet som ett läslov på samma sätt som februarilovet är ett sportlov. Regeringen kommer göra ett flertal saker för att det ska slå igenom. För att stimulera läsning utanför skolan föreslås att kulturinstitutioner runt om i landet ges möjlighet att få stöd att genomföra läsfrämjade aktiviteter under skollov. Regeringen kommer att föreslå att 5 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Se också utbildningsminister Gustav Fridolin i intervju på Aftonbladet: http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/134458

Hela Sverige läser med barnen  läsdelegation
Regeringen avser inom ramen för Hela Sverige läser med barnen tillsätta en läsdelegation som ska samordna samtliga läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv i och utanför skolan. Delegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och säkerställa att uppföljning kan ske enligt målen. Målsättningen är att alla statliga läsfrämjande projekt har tydliga, gemensamma mål att sträva mot. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt. Delegationen kommer också att ha ett främjande och utåtriktat uppdrag. Delegationen kommer att tillsättas under hösten och slutredovisa sitt uppdrag i början av 2018.

Satsningen presenteras av Alice Bah Kunke och Gustav Fridolin samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Bokstart för alla – Läsinspiration till småbarnsföräldrar i socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen kommer att utvidga Kulturrådets pågående satsning Bokstart som syftar till att tidigt stimulera små barns språk- och läsutveckling. Satsningen riktar sig till föräldrar med små barn och innebär att framförallt barnhälsovård och folkbibliotek samverkar för att nå dem med inspiration och information kring läsning. Delar av denna satsning riktas i dag till socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen avser utvidga Bokstart till att omfatta fler kommuner och regioner och att satsningen på ett tydligare sätt kopplas till det läsfrämjande arbetet i förskolan. Regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att 10 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Utvidga Läslyftet till förskola och skolbibliotek
Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivutveckling för lärare i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Fortbildningen syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvaliteten i undervisningen genom att ge lärare fler verktyg och perspektiv för att arbeta med elevernas läs- och skrivutveckling. I dag omfattas inte förskolan av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning. Regeringen avser utöka Läslyftet avseende förskolan och skolbiblioteken och även göra andra läsfrämjande insatser för förskolan. Regeringen kommer att föreslå att det avsätts 6 mnkr per år för 2017 och 2018.