bibliotekspolitik

Om Trump och de amerikanska biblioteken

En del amerikanska bibliotekskollegor menar att den senare tidens högervindar med en allt mer uppmärksammad alt-right-rörelse i kombination med valet av Dondald Trump som president, kräver en kritisk genomlysning av sådana institutioner som bibliotek, som tidigare varit hörnstenar för folkbildning och för att stärka demokratin.

I artikeln The Election of Donald Trump to the Presidency and the Crisis of Liberalism in Librarianship i tidskriften Journal of Radical Librarianship (ja, den är den politiskt färgad) konstaterar artikelförfattaren att det är tveksamt om de traditionella biblioteken i USA kommer att spela en effektiv och trovärdig roll i förhållande till allt mer påträngande våldsamheter från alt-högerns sida. Om biblioteken skulle ta på sig en sådan roll skulle det krävas radikala förändringar i hur traditionella bibliotek kan beskrivas lika väl som den ideologiska strukturen som värdegrunden som fungerar som bas för biblioteksverksamheterna.

”However, the oversight does not eliminate the necessity of developing a critical cultural and political movement in the future, one that focuses on the need to reinvent libraries and the practice of information management for the public good, freeing them from the persistent and entrenched legacy of racism and white supremacy. Only through a genuine process for the democratization of our educational, intellectual and informational spaces will we be able to directly and effectively challenge and counter the normalization and celebration of hate and racism.

 

 

Hillary Rodham Clinton på ALA: ”We need libraries and librarians more than ever”

Amerikanska biblioteksföreningen, ALA, genomförde sina ”Biblioteksdagar” härom veckan. Keynote var USAs förra utrikesminister och den person som fick mest röster i senaste presidentvalet, Hillary Rodham Clinton.

”We need libraries and librarians more than ever”

Här är den korta sammanfattningen av hennes tal:

Hela hennes anförande på 27 minuter hittar du här.

Sörj inte – organisera er!

”Sörj inte – organisera er!” citatet från Joe Hill skulle kunna användas för en del amerikanska bibliotekarier som känner sig hotade och utsatta av den nya regimen och dess syn på alternativa fakta, falska nyheter och allmänna förakt för evidensbaserad vetenskap.

För den som är nyfiken på bibliotekariernas motstånd har ett nätverk samlat länkar till webbsidor och artiklar som kan ge stöd i kampen: #LibrariesResist Resource List

Läslov, Läsdelegation, Läslyft och Bokstart för alla

Häromdagen presenterade statsministern regeringens planer för att stärka svensk skola. Fler utbildningsplatser och lovskola var ett par viktiga ingredienser, men mest intressant för oss som håller på med sådant var nog satsningarna på läsning. Läsrörelsen har säkert inspirerat till Läslovet och här finns ett vinna/vinna-läge för fler inblandade både för fritidsläsning och skola. Däremot finns inget om krav på skolbibliotekarier i strategin för att förbättra svenska barn och ungdomars läsförmåga. I vilket fall:

Höstlov blir läslov
Regeringen kommer hädanefter benämna och stärka höstlovet som ett läslov på samma sätt som februarilovet är ett sportlov. Regeringen kommer göra ett flertal saker för att det ska slå igenom. För att stimulera läsning utanför skolan föreslås att kulturinstitutioner runt om i landet ges möjlighet att få stöd att genomföra läsfrämjade aktiviteter under skollov. Regeringen kommer att föreslå att 5 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Se också utbildningsminister Gustav Fridolin i intervju på Aftonbladet: http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/134458

Hela Sverige läser med barnen  läsdelegation
Regeringen avser inom ramen för Hela Sverige läser med barnen tillsätta en läsdelegation som ska samordna samtliga läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv i och utanför skolan. Delegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och säkerställa att uppföljning kan ske enligt målen. Målsättningen är att alla statliga läsfrämjande projekt har tydliga, gemensamma mål att sträva mot. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt. Delegationen kommer också att ha ett främjande och utåtriktat uppdrag. Delegationen kommer att tillsättas under hösten och slutredovisa sitt uppdrag i början av 2018.

Satsningen presenteras av Alice Bah Kunke och Gustav Fridolin samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Bokstart för alla – Läsinspiration till småbarnsföräldrar i socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen kommer att utvidga Kulturrådets pågående satsning Bokstart som syftar till att tidigt stimulera små barns språk- och läsutveckling. Satsningen riktar sig till föräldrar med små barn och innebär att framförallt barnhälsovård och folkbibliotek samverkar för att nå dem med inspiration och information kring läsning. Delar av denna satsning riktas i dag till socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen avser utvidga Bokstart till att omfatta fler kommuner och regioner och att satsningen på ett tydligare sätt kopplas till det läsfrämjande arbetet i förskolan. Regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att 10 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Utvidga Läslyftet till förskola och skolbibliotek
Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivutveckling för lärare i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Fortbildningen syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvaliteten i undervisningen genom att ge lärare fler verktyg och perspektiv för att arbeta med elevernas läs- och skrivutveckling. I dag omfattas inte förskolan av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning. Regeringen avser utöka Läslyftet avseende förskolan och skolbiblioteken och även göra andra läsfrämjande insatser för förskolan. Regeringen kommer att föreslå att det avsätts 6 mnkr per år för 2017 och 2018.

Danska bibliotek kan kräva avgift för beställningar som inte hämtas

Iaf för dem som bor i Köpenhamn, Odense eller Aarhus och beställer sina biblioteksmedier via bibliotek.dk. Enligt Søndag Aften beräknar ledningen för Köpenhamns bibliotek att ej avhämtade biblioteksmedier kostar dem 1 miljon danska kronor årligen i arbetskostnad. En avgift på ej avhämtade medier på 15 kronor per beställning skulle dessutom ge biblioteket en intäkt på 2,25 miljoner.

Förslaget att införa en avgift för ej avhämtade beställda biblioteksmedier kan dock stöta hinder av formell karaktär. Danska Kulturstyrelsen har tidigar låtit meddela att en sådan avgift kräver en ändring av bibliotekslagen.

En tragisk informationsfilm om hur det kan gå

Om den kommunala bibliotekspolitiken (NO)

Hur samarbetar bibliotekschefen med sin närmaste politiska ledning? Frågan ställs av Marit Gro Berge i sin magisteruppsats – Den kommunale bibliotekpolitikken – från Högskolan i Oslo/Akershus. Även om hennes undersökning handlar om bibliotek i Hordaland borde frågeställningen vara relevant även för svenska förhållanden.
Genom intervjuer med bibliotekschefer har författaren undersökt om politisk och administrativ organisation kan vara en medverkande orsak till att de norska folkbiblioteken under de sista decennierna har varit förlorare i kampen om kulturkronorna i de kommunerna. Gemensamt för de fyra undersökta kommunerna är att de sällan har biblioteksfrågor uppe på den politiska agendan. De flesta beslut som gäller bibliotek delegeras till den administrativa nivå.

Samtidigt visar undersökningen att biblioteket har ett värde för politikerna, och att dessa legitimerar de lokala folkbiblioteken både pragmatiskt och moraliskt. Däremot saknas ofta kontakten mellan  bibliotekschefen och hens närmaste politiker. Politikerna efterlyser i något fall att bibliotekscheferna ska göra sig mer gällande gentemot politiken. Bibliotekscheferna, å andra sidan, menar att de nya organisationsmodellerna  har skapat större avstånd till politikerna.

Fler bibliotek – en valfråga?

I alla fall i Norge inför valet i höst.
Arbetarpartiets kandidat Victoria Marie Evensen säger till Dagsavisen att hon vill ha en biblioteksfilial i varje stadsdel. Mer ”lågtröskelkultur”. Jag gillar det ordet!

Från intervjun:

– I Toronto har de et mål om at alle barn skal befinne seg i gangavstand til et bibliotek. Vi må forholde oss til hvor folk lever livene sine. Hvis du bor i Groruddalen drar du ikke nødvendigvis til det nye hovedbiblioteket i Bjørvika, sier hun.

Via Se også

Finlands sak är vår!

Den nya konservativa finska regeringen har för avsikt att förslå en lagändring som gör att det blir frivilligt för kommunerna att själva bestämma om de ska följa bibliotekslagen från 1928. Den finska bibliotekslagen säger nämligen att kommunen är ansvarig för biblioteks- och informationstjänster för allmänheten. Regeringens mål med att göra det frivilligt för kommunerna att ha bibliotek är att det är en möjlighet för kommunerna att spara pengar.

Finlands biblioteksförening har  protesterat  mot förslaget och framfört krav till till undervisnings- och kulturministeriet att Finland också i fortsättningen ska ha en förpliktigande bibliotekslag. I sin skrivelse slår Finlands biblioteksförening fast att Finland behöver en bibliotekslag för att kunna garantera bibliotekstjänster som håller god kvalitet i hela landet. De lyfter också att gratisprincipen för utlån ska gälla även i framtiden.

”I regeringsprogrammet finns också insatt flera andra lagar som berör kommunernas uppgifter som regeringen har tänkt att ska vara frivilliga att följa. Flera av dem berör kulturverksamhet. På samma sätt som med bibliotekslagen är regeringens tanke att minska på kommunernas uppgifter så att kommunerna på detta sätt kan spara pengar. Det här är en del i regeringens sparprogram eftersom kommunerna inte heller kan räkna med ökat stöd från staten och därför tänker regeringen istället minska på kommunernas uppgifter.” heter det i rapporter från finska YLE. Bläddrar man ner i kommentarerna säger en av medlemmarna i den arbetsgrupp som ska se över en revidering av bibliotekslagen till 2017, Finlands kommunförbunds Johanna Selkee, att ”Det är feltolkning att det nya regeringsprogrammet skulle ge kommunerna möjlighet att sluta uprätthålla bibliotekstjänster.”

Vi får väl se. Jag vet inte så mycket om finländsk inrikespolitik, men jag tänker att i regeringen finns partier som vinner på att folket inte har åtkomst till en oberoende, fri plats för kunskap, lärande och upplevelser..