Om biblioteksplaner

Kate Visonj har i sin kandidatuppsats – Biblioteksplaner för effektivitet eller legitimitet? – undersökt tio kommuners biblioteksplaner ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Visonj har jämfört biblioteksplaner med respektive kommuns folkbiblioteks programblad för evenemang för att se om evenemangen används som medel för att nå målen i biblioteksplanen eller om biblioteksplanerna har andra funktioner än att användas som ett planeringsverktyg för effektivitet.

Följande kommuners biblioteksplaner analyserades: Gislaved, Gnosjö, Lindesberg, Nykvarn, Osby, Skurup, Strängnäs,, Ulricehamn, Upplands-Bro och Vindeln.

Från analys och diskussion

• den främsta funktionen biblioteksplanerna har är att vara legitimerande.
• biblioteken använder planen i mindre utsträckning som ett verktyg för effektivitet i verksamheten.
• inget av biblioteken använder sig av planen enbart som ett effektivt styrande planeringsverktyg.
• ”ganska snart framkom att de flesta biblioteksplaner inte alls utformades så som KB rekommenderar i sina riktlinjer”
• ”Att följa upp en plan med en annan plan, säger något om graden av planering i den första planen (biblioteksplanen). Men det säger även något mer, nämligen att om biblioteksplanen inte används som ett planeringsverktyg kan den användas till något annat.”
• ”…vissa planer har en antingen offensiv eller defensiv funktion. Skurup kan sägas ha en mycket offensiv plan, som i princip kräver mer resurser, medan Upplands-Bro med sina återkommande ”Fortsätta satsningarna” och ”Fortsätta utveckla”-formuleringar är av en mer bevarande och defensiv art.”
• ”Planering som ord framkommer inte, istället är det ord som vision, strategi, motto, mission och uppdrag som nämns. Själva planeringen tycks … snarare finnas i verksamhetsplaner, handlingsplaner, utvecklingsplaner och arbetsplaner.”

Inspelningen från ”Träffpunkt biblioteksplaner”

Den 4 april bjöd Kungl. Biblioteket in till ett webbseminarium inom Träffpunkt biblioteksplaner – arbetet med bibliotekslagens § 18. Ni vet den om ”Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.”

På programmet som filmades (2 timmar 20 min) och kan ses på den här länken fanns

Lars Ilshammar, KB Demokratins skattkammare – Ett demokratiskt samhälle där alla fritt kan ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på egna villkor

Margareta Lundberg Rodin, Senior universitetsadjunkt Högskolan i Borås Biblioteksplaner mitt i välfärdens utmaningar

Elisabet Rundqvist, KB Biblioteksplaner och uppföljning med avstamp i Demokratins skattkammare

Kerstin Olsson, KB: Hur beskrivs bibliotekets roll i det digitala samhället i biblioteksplanerna?

Lotta Brilioth Biörnstad, Kulturrådet Stärkta bibliotek och bibliotekplaner

Anna Lundén, KB: Spridningsbidrag för rapporter/projekt med koppling till biblioteksplaner

Christina Jönsson Adrial, KB: Demokratins skattkammare – En levande nationell biblioteksstrategi som kontinuerligt följs upp

Träffpunkt biblioteksplaner

Träffpunkt biblioteksplaner är den arena som Kungl. Biblioteket i samarbete med kommuner och regioner satt samman för att tillsammans ta sig an § 18 Bibliotekslagen. Ni vet den där som säger att den myndighet som regeringen bestämmer ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

Nu sker det lite ändringar i struktur och innehåll – ändringarna presenterade på ett webbinarium tidigare i dag (mer om webbinariet här). Ett av de mest intressanta presentationerna på webbinariet var KB:s undersökning av trender i 46 aktuella biblioteksplaner som antagits 2017.

Om lagar och internationella konventioner:
Samtliga undersökta planer har koppling till bibliotekslagen
85 % har koppling till minst en annan lag;
– Skollagen
– LSS/SOL/HSL/LVM
– sekretesslagen, PUL
– lagen om nationella minoriteter, diskrimineringslagen, jämställdhetslagen
70 % nämner konventioner;
– UNESCO/IFLA folkbiblioteks-,  skolbiblioteks- och mångkulturellt biblioteksmanifest
– FNs barnkonvention, mänskliga rättigheter  samt
– Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling

Om andra styrdokument:
73 % kopplar till kommunala styrdokument
65 % kopplar till regionala biblioteks-eller kulturplaner
50 % har en beskrivning av lokal analys
26 % beskriver framtagandet av biblioteksplanen
15% har varken en kopplingar till kommunala styrdokument eller regionala planer/styrdokument

Om ändamålsparagrafen:
84 % beskriver eller nämner läsfrämjande
76 % har med text om biblioteket som demokratisk arena
76 % berör kultur
69 % har resonemang om lärande

Om prioriterade grupper
97 % har nämnt tillgänglighet, både i fråga om resonemang om öppettider etc. och tillgänglighet för funktionsnedsatta
60 % nämner nationella minoritetsspråk
78 % nämner annat modersmål än svenska
91 % nämner verksamhet för barn

Utredarna konstaterar vidare att lagar och konventioner räknas upp och finns citerade men bryts sällan ner till egna formuleringar i biblioteksplanen och återspeglas inte i målen. Generellt sett är formuleringarna i planerna svepande med fokus på beskrivningar av redan befintlig verksamhet och få beskrivningar som är framåtsyftande. I de flesta saknas dialog med användarna eller användarundersökningar. Många biblioteksplaner saknar mätbara mål.

Samtidigt konstaterar KB att 90% av  kommunerna har giltiga biblioteksplaner och att de flesta är antagna efter den ”nya” bibliotekslagen. Merparten av bibliotekslagens paragrafer omsätts in i biblioteksplanernas skrivningar. Ändmålspargrafen synliggörs i de flesta biblioteksplanerna samt områden som berör tillgänglighet, annat modersmål än svenska, skolbibliotek, samverkan och digital delaktighet skrivs tydligare fram i planerna än tidigare.

 

 

 

Vinterturné Dag 1 Botkyrka

Idag har jag varit i Botkyrka och pratat om trender för folkbibliotek för bibliotekspersonal inför deras arbete med sin biblioteksplan. Man kan säga att det är del ett av en föreläsning jag gjort, i morgon kommer fortsättningen, när jag träffar Skånes bibliotekschefer – men då blir det mer trender och vikten av omvärldsbevakning.

Ordet för dagen för min del blev intersektionalitet – ett bra ord som kan beskriva nästa steg i utvecklingen när folkbiblioteken ska vara till för det något anonyma ”alla”.

Meetup som en av deltagarna nämnde har jag skrivit om här,

Och här är min utlovade presentation:

Var tredje bok bort från Köpenhamns bibliotek

Nästan en halv miljon böcker ska gallras från Danmarks största folkbibliotekssystem. Det blir effekten av Köpenhamns nya bibliotekspolitiska program ”Styrk borgerne”.
Utgångspunkten för Köpenhamns treåriga biblioteksplan är En allt mer digital framtid och dess konsekvenser för allmänhetens medborgarnas (det är ju Danmark) mediekonsumtion.

Programmet är uppdelat i 11 delprojekt som bland annat innehåller:

• Skolsamarbete
• Medborgarmedverkan
• Medborgarservice
• Digitalisering och gallring
• Bibliotek som kontaktcenter
• Nya målgrupper

Man räknar bl a med att var tredje bok ska gallras och 33 medarbetare sägs upp.

Vi får väl se hur det går. Det lär kunna bli en häftig debatt i alla fall.

Läs mer på Søndag Aften:

• Köpenhamns biblioteksplan
• 450 000 böcker gallras
• Med- eller motarbetare?
• Biblioteksnyspråk på Köpenhamnska

Själv ska jag ta och läsa om Pamela Schultz Nybackas bok ”Att hantera den dynamiska skillnaden mellan tradition och förnyelse”.

 

Om kommunernas tröghet med biblioteksplaner

KB har sammanställt en skrift om vanliga orsaker till att biblioteksplanearbetet avstannar i kommuner, eller aldrig blir av. Skriften heter Hinder_för_biblioteksplaner och du kan läsa mer om den på KB:s blogg.

Några av de anledningar till kommunernas långsamhet som KB hittat är

• Okunskap om lagen
• Bristande befogenheter hos tjänstemännen som ska skriva
• politikerna inte vill binda upp sig för den resursåtgång som visas i biblioteksplanen.
• Styrkortsmodellen som planeringsverktyg på kommunal nivå
• För hög abstarktionsnivå

I dessa valtider

Varför inte göra som bibliotekskollegan i Stockholm gjorde:

Hen  ställde två frågor i samtliga partiers valstugor på Medborgarplatsen. Frågorna var:
1. Skulle ert parti vilja förändra Stockholms biblioteksplan?
2. I så fall hur?

Samtliga partier sade att de ville satsa mer på kommunala bibliotek. Då ställde hen fråga 3:

Var får ni pengarna ifrån?

Ett parti hade svar på den tredje frågan;” invandrarna”. Resten hade inga svar.
Fem partier frågade vad en biblioteksplan är för något.
Två påstod att stadsbiblioteken hade blivit färre i Stockholm på senaste åren. Nej, fel.

”Bara oppositionspartierna frågade efter min mailadress så de kunde skicka utförligare svar. Ett borgerligt parti föreslog att jag skulle maila kulturborgarrådet och då frågade jag om det verkligen var hon som hade hand om skolbiblioteken också . Tänk, om vi gjorde en liten kupp under närmaste veckan. Alla ställer två frågor i alla kommuner, sedan har vi aktualiserat frågan om att två av tre kommuner bryter mot lagen genom att inte ha aktuella bibloteksplaner…” säger hen i ett Facebookinlägg.

Så kära kollegor runt om i landet varför inte gå ut och ställ de politiska företrädarna mot väggen. Hur ska annars bibliotek bli en valfråga? Dessutom kan ni få chansen att berätta för dem varför bibliotek ä’r viktiga och vad en biblioteksplan är.

 

Presentation av den nya Bibliotekslagen

Idag är jag i Kopparberg i Ljusnarsbergs kommun och presenterar den nya bibliotekslagen för förtroendevalda, verksamhetsansvariga och bibliotekspersonal. Det är det första anhalten i en turné till de politiska facknämnderna med ansvar för folkbiblioteksverksamhet, och i det här fallet skolbibliotek.

Turnén är del av en metod för att genomföra den regionala delen av Kungl. bibliotekets uppdrag att ”tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används”. En annan del är en workshop-serie med biblioteksansvariga chefer.
Även om Ljusnarsbergs kommun är länets minsta och en av de mindre i landet, så har de kommuner en aktuell plan.

Tack till Niclas Lindberg för input till denna presentation. Själva ppt:n innehåller just inte så mycket mer än lagtexten, så det kanske inte så mycket att kolla. Den nyfikne kan möjligen hitta något användbart i kommentarerna.

KB:s rapport om kommunernas biblioteksplaner är klar

Cecilia Ranemo berättar på KB:s statistikblogg att rapporten om kommunbibliotekens biblioteksplaner är klar och kan laddas ner. Dvs ”planer för biblioteksverksamheterna”.

Enligt Cecilia Ranemo nämner företrädarna för biblioteken en rad punkter som är viktiga att tänka på i arbetet med bibliotekens planer:

•  Att planerna förankras politiskt och bland personalen
• Att planerna innehåller mätbara mål
• Att planerna följs upp och revideras
• Att de har ett medborgarperspektiv
• Att de prioriterar invånare med särskilda behov
• Att de ser till hela bibliotekssituationen i kommunen eller länet
• Att de är synkroniserade med andra planer
• Att ansvarsområdet för målen i planen är klart fördelade mellan olika nämnder
• Att omvärldsbevakning är viktig för planernas innehåll