biblioteksarkitektur

Ett besök på Austin (TX) nya bibliotek

Nya centralbiblioteket i Austin, Texas som öppnade i höstas är ett av fem som är nominerat till priset för årets 2018 Public Library of the Year som delas ut på IFLA i augusti. (Bland de tidigare pristagarna kan du hitta Kista bibliotek och Dokk1 i Aarhus. Årets nordiska representant är BiblioTøyen i Oslo)
Här kan du se hur det ser ut I Austin:

 

Biblioteksarkitekturens poesi: Exemplet Skärholmens bibliotek

”Bibliotekens roll i samhället har utvecklas och förändras. Det är inte längre bara en plats för information men också för möten, aktiviteter, ro och reflektion. Bibliotekets föränderliga roll med många olika varierande aktiviteter förutsätter också föränderliga och flexibla lokaler.” Så beskriver Lamija Perenda folkbibliotek i sitt examensarbete inom arkitektur om Skärholmens bibliotek från KTH.

Abstract: ”Det finns få andra platser i staden som har samma öppenhet och tillgänglighet som biblioteken. Det är viktiga platser för samhället som uppmuntrar gemenskap, utbildning och demokrati. I Sverige har man genom folkbiblioteken skapat ett offentligt rum med låga trösklar genom att göra dem tillgängliga för alla. Något som vi ser allt oftare idag är att biblioteken integreras med andra centrala funktioner som tunnelbanor och gallerior. Genom att strategiskt placera biblioteken på mer centrala och tillgängliga platser uppdateras bibliotekens relevans och attraktion, däremot förlorar de i många fall sin synlighet i stadsbilden och blir då ofta underordnade andra funktioner. Utgångspunkten för projektet har varit besök och observationer i 11 befintliga bibliotek vilket har varit grunden för projektets undersökning och förslag. Projektet diskuterar folkbibliotekens synlighet i stadsbilden och biblioteksrummens viktiga funktion som offentliga ytor genom att undersöka hur ett nytt bibliotek i Skärholmen skulle kunna ta form i anslutning till Skärholmstorget.”

Hennes nästan poetiska beskrivning av biblioteket som hon besöker ger en bild av verksamheten som vi kanske inte alltid själva ser:

Dagen börjar närma sig sitt slut.
Utanför är gallerians gångar lika upptagna som vanligt.
Biblioteket stänger en timme tidigare än gallerian.
Jag promenerar ner för trappan och ut genom caféet.
Jag går ut mot torget och fortsätter runt byggnaden till baksidan av biblioteket.
På en av stadsteaterns fasader som vetter mot biblioteket har en stor målning uppförts.
Ur en spricka i betongen växer en solros.
Vid sprickan finns 5 skivhus med paraboler.
Vid skivhusen stiger sig en regnbågsfärgad trappa.
På trappan står tre ungdomar,
två av dem håller en vattenslag som är kopplad till vattentornet i Sätra,
de vattnar den växande blomman.

(Jag ställde upp hennes text som en dikt, bara för att det blev så fint)

Ett annat bibliotek som hon besökt är KB; där blir det mer prosaiskt:
”Jag öppnar den tunga dörren och känner mig lite osäker när jag möter en securitavakt som sitter i receptionen. Hon möter inte min frågande blick utan tittar
ner. Jag börjar fundera på om biblioteket faktiskt är öppet för allmänheten. Får jag vara här? Jag går in mot caféet och ser en skylt där det står att man ska lämna ytterkläder och väskor i skåpen. Jag ser att andra lägger sina tillhörigheter som de ska ta med in i biblioteket i en genomskinlig plastpåse så jag gör detsamma. Jag tar min plastpåse och börjar vandra in mot biblioteket. Jag möts av ännu en reception, receptionisten slänger en blick på min påse och jag går igenom glasspärren.”

Lamija har besökt och kommenterat flera intressanta bibliotek förutom Skärholmen – de flesta i Stockholms området: Kista, Dokk1 (Aarhus), Kulturhusets bibliotek, KB, Asplundhuset, Transträmerbiblioteket, Kungsholmens bibliotek, Högdalens bibliotek och Sture bibliotek.

Berättelsen om (det finska) folkbiblioteket

Finska Bibliotekskanalen (Kirjastokaista) har producerat en dokumentär – Berättelsen om biblioteket (Kirjaston tarina) – om folkbibliotek med anledning av Finlands 100-års jubileum. I dokumentären berättas om hur de finska folkbiblioteken vuxit fram från 1700-talets läsesällskap  till dagens moderna biblioteksverksamhet. Det finns även plats för dagens  biblioteksanvändares berättelser i dokumentären. Dessutom finns många fina biblioteksinteriörer att titta på. Filmen avslutas med att vis hur Helsingfors (?) nya bibliotek växer fram.

Dokumentären är en del av programhelheten för Finlands 100-årsjubileum 2017. Filmen är på finska. För att få den svenska översättningen klicka på CC-ikonen i nedre högra hörnet och ändra textningsinställningarna.

LIBER: Om biblioteksarkitektur

Federationen för europeiska forskningsbibliotek (LIBER) har precis släppt sin strategi för 2018-2022.

Bland annat vill de att Open Access ska vara det dominerande publiceringsformatet 2022  och att forskningsdata ska vara FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). De vill också att morgondagens kulturarv ska byggas på den information som produceras i dag.

För att jobba med strategin finns ett antal arbetsgrupper. En av dem får mitt speciella intresse: Architecture. Arbetsgruppen kollar regelbundet nya, intressanta biblioteksbyggnader i Europa. Här finns deras rapport från 2016. Här presenteras t ex Umeå stadsbibliotek.

Här kan du hitta samtliga bibliotek som de har undersökt.