biblioteksarkitektur

LIBER: Om biblioteksarkitektur

Federationen för europeiska forskningsbibliotek (LIBER) har precis släppt sin strategi för 2018-2022.

Bland annat vill de att Open Access ska vara det dominerande publiceringsformatet 2022  och att forskningsdata ska vara FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). De vill också att morgondagens kulturarv ska byggas på den information som produceras i dag.

För att jobba med strategin finns ett antal arbetsgrupper. En av dem får mitt speciella intresse: Architecture. Arbetsgruppen kollar regelbundet nya, intressanta biblioteksbyggnader i Europa. Här finns deras rapport från 2016. Här presenteras t ex Umeå stadsbibliotek.

Här kan du hitta samtliga bibliotek som de har undersökt.

 

Storyhouse, Chester, UK

Bibliotek, kulturhus, litteraturhus – nu har paletten utökats med ”storyhouse”. I engelska Chester finns (ett) Storyhouse. Det vill säga en knutpunkt för flera typer av kulturella aktiviteter som drama, film och litteratur som kan utgå från berättande. Chesters Storyhouse innehåller även ett bibliotek med 700 hyllmeter böcker och är placerat i en nedlagd biograf. Läs mer här.

Kampen mot de räta linjernas tyranni

Kampen mot de räta linjernas tyranni fortsätter i Kina! Muxin Studio har designat ett nytt barnbibliotek – Sissi’s wonderland – i Shanghai. Biblioteket beskrivs som en stor leksak. Inte en rak linje.

Det verkar inte vara jättestort, men ändå. Något att tänka på till hösten? – Svensk biblioteksförening delar årligen ut en rad stöd och stipendier i syfte att stimulera internationellt utbyte, främja biblioteksutveckling, möjliggöra forskning och stärka medlemmarnas kompetens.

Om den svenska kampen mot de räta linjerna och deras tyranni kan du läsa här .

Biblioteket som ”tredje” plats – besök Thionville (FR)

Nya biblioteket i franska Thionville tar avstamp dels i den förändringsprocess som folkbiblioteken är mitt i, dels en ambition att vara samhällets ”tredje rum” – ni vet metaforen för det  som inte är hemmet eller jobbet/skolan – utan den där platsen dit en går av fri vilja för att bara vara på oavsett ålder, tro, ekonomi – dvs barnvänligare än puben, roligare än järnvägsstationen, billigare än köpcentret.

Varning för starka scener! Ett par personer cyklar inne i biblioteket – jag vet inte om det är bara för den här filmen eller om det är normaltillståndet.

 

Att designa bibliotek för det 21:a århundradet

I sin rapport Designing Libraries in the 21 Century tar Gemma John oss med på en resa till framkantsbibliotek i USA och Europa. Rapporten är utgiven av The British Council och har följaktligen underrubriken ”Lessons for the UK” – men det kan nog finnas en och annan lektion även för biblioteksansvariga på våra breddgrader.

Syftet med hennes resa vara att undersöka hur biblioteksutvecklare och arkitekter tillsammans tagit sig an visionen av framtidens folkbibliotek. Hon har därför besökt och träffat biblioteksföreträdare i Kanada, USA, Nederländerna, Finland (Espoo och Helsingfors) och Danmark (Aarhus och Köpenhamn).

Teman som berörs:

  • Biblioteket som mötesplats och att skapa plats för möten
  • Biblioteket som en plats för lärande och att skapa en plats för lärande
  • Biblioteket som en plats för läsning och att skapa platsen för läsning

Tillgänglighet och inkludering: Ett tillgängligt bibliotek

-är lokaliserat nära ett resecentrum eller liknande
-är lokaliserat vid ortens stora torg
-är lokaliserat mära ett köpcenter
-är samlokaliserat med annat tjänsteutbud som vårdcentral eller medborgar- eller kommunalt servicecenter
– erbjuder någon form av uppsökande verksamhet

Lättöverskådlighet, ett bibliotek med

– ett atrium som ger beökarna en god överblick över loklalen
– en generöst receptionsområde med tydliga med tydlighet i hur besökaren ska röra sig i lokalerna
– en enkel sammanhängande möbel- och hylldesign.
– goda tekniska lösningar för skyltning, dvs ljussättningen
– få visuella hinder, dv låga bokhyllor

Flexibilitet

–  en inredningssturuktur som är enkel att förändra
– en möbel- och hylldesign som är enkel att förändra
– neutral dekor som inte är till för att tilltala specifika kön eller åldrar hos besökarna
– personal med ett gott bemötande

Så vad kan göras designmässigt?
– atrium med generösa utrymmen för besökarna att röra sig och se vad som sker på oloka platser på biblioteket
– öppna planlösningar som underlättar flexibla aktiviteter o
– flyttbara väggar så lokalerna kan förändars över tid
– mindre utrymmen för inre tjänst så att personalen blir mer aktiva i den yttre verksamheten
– enstaka kontaktpunkter för information och cirkulation
– flyttbara möbler så att besökarna lätt kan flytta runt
– låga bokhyllor så att besökarna kan se över dem

Läs mer på Gemma Johns blogg www.inspiringlibraries.com

 

 

Library at The Dock (AU)

Nej det är inte bara i Aarhus som placerat ett nytt bibliotek i anslutningen till hamnen. I Melbourne finns samma koncept – Library at The Dock.

Biblioteket beskrivs som Australiens mest hållbara samhällsbyggnad. Huset är byggt främst av massivträ (Cross Laminated Timber, CLT) och återanvänt ädelträ.  Byggnaden innehåller hållbara funktioner som:
– passiv ventilation
– full inglasning för att fånga dagsljus spar energi och ger 360 graders utsikt över omgivningarna
– Lågt utsläpp av flyktiga organiska föreningar och låg användning av material baserat på formaldehyd har gett en inomhusmiljö med hög kvalitet

Förutom en traditionell bibliotekssamling erbjuder biblioteket en interaktiv lärmiljö, digitala samlingar, studieplatser för allmänheten och en arena för uppträdanden och föreläsningar.