Om bibliotekariers kompetensbehov i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet

Aurora Chevlin undersöker i sin kandidatuppsats från Umeå universitet vilka kompetensbehov bibliotekarier har i  sin yrkespraktik i förhållande till utbildningsinnehållet som erbjuds från högskolor och universitet – ”Jag tror det behovet kommer explodera” : En studie om bibliotekarier- och journalisters kompetensbehov i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet.

De intervjuade bibliotekarierna upplever att de vill ha mer praktiska inslag i utbildningsinnehållet och tona ner det akademiska. Före detta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap vill ha mer pedagogisk kunskap och lära sig mer om bemötande samt att mer fokus på litteraturkunskap hade varit nyttigt i yrkeslivet.

 

Utbildningar för biblioteksledare?

Bill & Melinda Gates stiftelse har anlitat de oberoende analytikerna på  Arabella advisors för att kartlägga och undersöka vilka utbildningar för biblioteksledare som finns runt om i världen, med syfte att ge utbildningsanordnarna, deltagare och andra intressenter en omfattande utvärdering av fältet. Rapporten Cultivating Global Library Leadership belyser 30 olika ledarskapsprogram, beskriver viktiga trender och resurser inom området, och ger rekommendationer för att förbättra utbildningsområdet för biblioteksledare.

Rapportförfattarna har identifierat fyra karaktäristika för biblioteksledarskap:
Biblioteksledare måste vara kreativa innovatörer, öppna för förändring, beredda på att ta kalkylerade risker och se sig själva som förändringsagenter i det omkringliggande samhället. De måste också vara utmärkta kommunikatörer med ambition att bygga partnerskap med nyckelintressenter och försvara bibliotekets roll i samhället. De 30 ledarskapsprogram som rapporten beskriver utgår från lärande inom dessa karaktäristika.

Med tanke på det goda rykte de Skandinaviska länderna har inom biblioteksfältet är det lite förvånande – eller inte – att det i rapporten saknas exempel på utbildningsprogram för biblioteksledare från Norden.
De närmaste exemplen kommer från Polen, Storbritannien, Tyskland eller Nederländerna.

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

För B/I-studenten: Hack Library School

Micah Vandegrift är en amerikansk B/I-student som tagit initiativ till Hack Library School-rörelsen som ni kan läsa mer om här. Initiativet innebär en inbjudan till att delta i en kollaborativ omdefiniering av biblioteksskolorna och därmed biblioteksfältet i sig. Devisen för nätverket är ”Av, för och om biblioteksskolestuderande”.

Nu har nätverket släppt en första fria e-bok skriven av nätverket: HLS Guide to Library School. Ladda ner den här.

 

 

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden för bibliotekarier

Härom veckan kom Högskoleverket med en rapport om vilka högskoleutbildningar som kommer att ge jobb i den nära framtiden. Biomedicinska analytiker, tandläkare och pedagoger tillhör de yrken där troligheten är stor att man får jobb efter sin  utbildningar. Har man utbildat sig till biolog, ekonom eller socionom kommer man kanske att få problem.

Bibliotekarie, då?

Rapporten konstaterar att  antalet nybörjare inom biblioteks- och informationsvetenskap var som högst läsåret 2005/06, med totalt 645 personer som startade sin utbildning.  Sedan dess har intagninge minskat med nästan en tredjedel. Trenden känner vi igen från t ex Danmark.
Från och med 2011 beräknas tillskottet av utbildade bli cirka 200 per år.

Mängden pensionsavgångar i yrkeskåren i den närmaste framtiden gör att Högskoleverket tror att  det väntas bli ett årligt rekryteringsbehov som är cirka 60 personer större än antalet nyexaminerade fram till 2014.
Fan, tro´t, säger jag. Redan för 10-15 år sedan började man prata om generationsväxlingarna som skulle komma, men de kom aldrig. Varför? För att kommunerna valde att inte återbesätta tjänsterna efter pensionerad bibliotekspersonal.

”Ett informationsflöde som fortsätter och växer snabbt kräver inte i samma utsträckning experthjälp eftersom allt fler klarar informationssökningen själv.” Spår Högskoleverket.  Jag är inte så säker på det. Det är faktiskt troligare att det är tvärtom. Men det kanske inte är säkert att det är bibliotekarier som vi känner dem i dag ,som kommer att få uppdraget att vara lotsar i ett alt mer komplicerat informationsflöde.
Om vi inte själva tar den chansen.

BHS och de sociala medierna

Enligt ett pressmeddelande kommer Bibliotekshögskolan att fokusera på användningen av sociala medier utbildning och forskning.

”Sociala medier är en viktig del av dagens samhälle och har kopplingar till biblioteksvärlden på många sätt. Vi har därför bestämt oss för att samla och utveckla den kunskap vi har inom området och sätta in den i institutionens kontext”, säger prefekt Margareta Lundberg Rodin.

Tanken är att genom samla institutionens olika perspektiv kring företeelsen sociala medier skapa nya moment inom utbildningarna, söka nya forskningsprojekt samt även bilda ett externt nätverk.

Inga danska bibliotekarier?

Intresset att utbilda sig till bibliotekarie är svagt i Danmark enligt Danmarks Radio.

Till hösten är var tredje utbildningsplats tom på danska Biblioteksskolens Aalborg-avdeling.  I Köpenhamn står 30 av totalt 180 platser tomma.