Bibliotek 2.0

Bibliotek och museum som lokala förändringsagenter

En ny amerikansk forskningsrapport från Institute of Museum and Library Services (IMLS) och Local Initiatives Support Corporation (LISC)  visar på den katalytiska roll som bibliotek och museer har i återuppbyggnaden av utsatta bostadsområden. Dessa viktiga ”förankingsinstitutioner” hjälper till att driva på ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala insatser för att höja levnadsstandarden i de omgivande stadsdelarna. Rapporten heter Museums, Libraries and
Comprehensive Initiatives: A First Look at Emerging Experience

Det handlar om samverkan med närsamhället och att uppfylla behov  av mötesplatser hos civilsamhället som enstaka individers kunskapssökande. Det handlar om att hitta partners och att samarbeta med för att nå gemensamma mål. Det handlar om att med hjälp av dessa kunskapsorganisationer stärka det sociala kapitalet i lokalsamhället.

Vägen till att se sig som en lokal förändringsagent i lokalsamhället utmanar föreställningar om vad dessa traditionstyngda kulturinstitutioner är och kan vara. Utmaningarna kräver ett förändringsarbete där ett antal dimensioner är viktiga att förhålla sig till, (ju högre grad desto större påverkansmöjlighet):

  • Ett institutionellt åtagande: i vilken grad uppbyggandet av positiva värden för det omkringliggande samhället ingår i och accepteras i institutionens kärnverksamhet.
  • Fokus i beslutsfattandet: i vilken grad beslut om den verksamhet som mest påverkar samhället görs tillsammans med och i samstämmighet med lokala beslutsfattare. Hur mycket bjuder institutionerna in t ex civilsamhälle, företag, politiken till samverkan.
  • Förankring inom nätverk i lokalsamhället: i vilken grad en institutions verksamhet, projekt och program är en del av initiativ som involverar flera parter som är kopplade till varandra i en gemensam insats för att uppnå ett gemensamt mål.
  • Kontinuerligt engagemang: skillnaden mellan tillfälliga projekt eller program och sådana som fortsätter över tid med samma organisationer eller typer av organisationer.
  • Ansträngningsnivå : de resurser som ägnas åt projekt eller program i förhållande till andra organisatoriska aktiviteter som i utgifter för personalens tid, pengar och uppmärksamhet av högre chefer.

Vägen till framgång är heller inte självklart enkel eller linjär. Den tar tid. Rapporten lyfter några intressanta saker härvidlag:

  • ”Vi har upptäckt att hos många av de museer och bibliotek som har gjort den här typen av aktiviteter fanns en vilja att ta in ledare och personal från icke-traditionella bakgrunder och att lägga till anställningar som inte var typiska för institutioner av detta slag.”
  • ”Förstå att det finns aspekter av partnerskap som inte kommer att gälla för biblioteket, men behåll kontakterna ändå. Leta efter sätt att för biblioteket att komma med sina unika bidrag och utbilda andra aktörer på det som är möjligt. Förvänta er inte att samarbetspartnerna är tydliga om vad de behöver från dig.”
  • ”Potentiella samarbetspartners känner, på grund av traditionella föreställningar om institutionella roller, inte alltid till begränsningarna för museer eller bibliotek. En obalans mellan storlek och kompetens mellan institutionerna och mindre, mer lokala samhällsgrupper och cicilsamhället kan lätt framkalla misstro.”

Rapporten identifierar också en rad lyckade exempel på museer och bibliotek som deltar i samhällsutvecklingen på ett  proaktivt sätt, som läsaren kan gräva ner sig i, t ex:

Bonus:
Mer läsning om museer, arkiv och bibliotek som utvecklingsfaktorer hittar du i denna nya bok:

Adding Value to Libraries, Archives, and Museums: Harnessing the Force That Drives Your Organization’s Future

Om biblioteksbloggar för att nå icke-traditionella studentgrupper

Det finns väldigt lite information om hur en biblioteksblogg kan användas för att nå icke-traditionella studentgrupper. Emy Nelson Decker, Monya D. Tomlinson har skrivit en artikel i Journal of Library Innovation om hur högskolebiblioteken kan nå ut med information: ”Using Blogs in the Library to Reach Diverse and Non-Traditional Student Groups”. Deras slutsatser kan också appliceras på folkbibliotek.

Författarna går in hur bibliotekarier kan utforma sina biblioteks bloggar för att bli mer inkluderande. De menar att bloggar kan fungera som utmärkt marknadsföringsverktyg för att kommunicera resurser, tjänster och evenemang med fokus på ”icke-traditionella” studentgrupper.

Med icke-traditionella studentgrupper avses olika former av identiteter som ligger utanför det normativa vita, över- och medelklass, heterosexuella, amerikanska WASP-perspektivet.

Gemensam plattform för digitala folkbibliotek

Under 2014 håller Stockholms stadsbibliotek på med att undersöka  förutsättningarna för en gemensam webbplattform för folkbibliotek för Svensk biblioteksförenings räkning. En första rapport ”Gemensam plattform för digitala folkbibliotek” finns nu att ladda ner från föreningens webbplats. Utgångspunkten för rapporten är det arbete som bedrivits vid Stockholms stadsbiblioteks digitala bibliotek.

Fem intressanta slutsatser (min fetmarkering):
1. Bibliotekets verksamhet måste utvecklas med tydligare utgångspunkt i användarnas behov. Användarna efterfrågar i allt högre grad digitala tjänster och e-böcker både i och utanför
bibliotekens lokaler.

2. Det digitala biblioteket är redan kärnverksamhet, och inför framtiden den strategiskt viktigaste delen av verksamheten, men omfattar en för liten andel av bibliotekens totala resurser. Därför behövs en ambitionshöjning när det gäller de digitala delarna av verksamheten.

3. Användarnas behov av digitala bibliotekstjänster skiljer sig inte åt över kommungränserna. Biblioteken vinner på att dela sina resurser. Ju fler som deltar desto mer kostnadseffektivt, vilket talar för nationell samverkan.

4. Stockholms stadsbiblioteks digitala bibliotek bör återanvändas som grund eftersom det där finns både kompetenser och teknisk infrastruktur att bygga vidare på. SSB bör få ansvaret för att samordna utvecklingen av ett gemensamt digitalt bibliotek.

5. Den första manifestationen av ett gemensamt digitalt bibliotek bör vara riktad mot barn, som är bibliotekens mest prioriterade målgrupp. Målsättningen bör vara att det inom 2 år finns en gemensam digital tjänst anpassad för barn, inom 5 år ett nationellt digitalt folkbibliotek med möjlighet till lokal profilering, och att den gemensamma tjänsten efter ett par år blir kostnadseffektivare och bättre än dagens lösningar för alla bibliotek.

Ny avhandling om sociala medier och folkbiblioteken (SF)

Maria Kronqvist-Berg är en biblioteksforskare vid Åbo Akademi som precis släppt sin doktorsavhandling, Social Media and Public Libraries : Exploring Information Activities of Library Professionals and Users.

Avhandlingen studerar samspelet mellan folkbibliotek, sociala medier och bibliotekens  användare med fokus på informationsaktiviteter. Maria Kronqvist intresserar sig för hur bibliotekspersonal och användare uppfattar samspelet mellan biblioteken och sociala medier och hur agerar. Allt ur ett finskt perspektiv.

”En integrerad analys av resultaten fördjupar förståelsen kring decentrala delar som ingår i den kontext sociala medier och allmänna bibliotek bildar tillsammans. Dessa är interaktivitet, informationsaktiviteter, perceptioner och intressenter. I denna kontext kunde sju informationsaktiviteter urskönjas: läsa, söka, skapa, kommunicera, informera, förmedla och medverka.”

Lästips: Casey och Stephens om det transparenta biblioteket

Michael Casey och Michael Stephens är två framstående och framåtblickande amerikanska bibliotekstänkare som blandar konkreta råd och tips med mer biblioteksfilosofiska tankar i sina krönikor i facktidskriften Library Journal.

Nu har de samlat krönikorna i en fritt nedladdningsbar bok: The Transparent Library till glädje för oss som är intresserade av biblioteksutveckling och hur biblioteket kan definieras och redefinieras i ett ständigt förändrat medielandskap/nätverkssamhälle. Krönikorna är skrivna under perioden 2007-09, dvs under den period då ”Bibliotek 2.0” var det begrepp alla talade om.

Det är intressant att reflektera över om deras tankar fortfarande gäller eller om vi redan uppnått den transparens som författarna efterlyser. Jag tror att vi kan fundera ett tag till. Bibliotek 2.0 blev kanske en teknisk lösning på ett adaptivt problem. Det kom att handla om OPACs och webblösningar i stället för bibliotekets roll i samhället. Däremot är jag övertygad om att ”Bibliotekarien 2.0” fortfarande är relevant.

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

BHS nov 13

Är folkbiblioteken att jämföra med dinosaurier?

Enligt mig, ja! Iaf den arten som utvecklade vingar för 65 miljoner år sen. Folkbibliotekens adaptiva förmåga är en framgångsfaktor, menar jag.

Idag ska jag berätta hur jag tänker på Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar i Örebro. För er som inte är på plats finns min presentation här!

Om relationsskapande på bibliotek via sociala medier

Louise Andersson konstaterar i sin B/I-magisteruppsats ”Det gäller att hänga på”- en studie om marknadsföring av folkbibliotek via sociala medier att ett bra sätt att marknadsföra biblioteken på är att använda sig mer av internet och de sociala medierna.

Författaren har identifierat sex olika syften till att biblioteken använder sig av sociala medier:

  • Biblioteken använder sociala medier för att marknadsföra sitt utbud.
  • Biblioteken använder sociala medier för att skapa en dialog med användarna, att den dialogen sedan kan medföra till mer kommunikation med användarna och bli mer relationsskapande.
  • Det går att skapa relationer över nätet, eller att bygga på fysiska relationer som redan finns mellan biblioteket och dess användare.
  • Biblioteket använder sociala medier för att nå användarna där de befinner sig, att användarna inte ska behöva besöka det  fysiska biblioteket utan kan nå biblioteket ifrån sitt hem över nätet.
  • Biblioteket använder sociala medier för att visa upp bibliotekariernas kompetens.
  • Bibliotekens image utökas.

Till slutsatserna: ”Biblioteken har allt mer börjat förstå betydelsen av att marknadsföra. Informanterna anser att marknadsföring via sociala medier är ett bra sätt att nå ut till användarna och tycker att det är ett roligt och spännande sätt att arbeta med marknadsföring. Det blir en större öppenhet mellan användarna och biblioteket, och det gör att användarna får en större chans att själva påverka vad det är som ska marknadsföras.”

”Personalen måste känna sig trygga i att använda sociala medier, veta vilket syfte som biblioteket har för de sociala medierna och hur de ska möta användarna för att känna sig positiva till det.”

 

Om bibliotekswebbarnas relation till omvärlden

På olika håll i Sverige satsas nu avsevärda medel och resurser på att genomföra förändringar i bibliotek 2.0:s anda för att nutidsanpassa folkbiblioteken, konstaterar Kristina Apelqvist och Ewa Pettersson Svärd i sin B/I-magisteruppsats Biblioteket IRL och URL. Om bibliotekswebbars relation till omvärlden och det fysiska biblioteket.

Vad beror det på att dessa satsningar sker just nu? Och varför är det så viktigt för biblioteken att skapa en bibliotek 2.0-webbplats? Är några av de  relevanta frågor som de båda författarna ställer.

Hur har tre års utveckling av bibliotekswebbar som Mina Bibliotek och Biblioteket.se påverkat iscensättningen av de fysiska biblioteken när det gäller t ex interaktion med brukarna? Författarna har intervjuat bibliotekspersonal från de olika bibliotekssystemen:

  • det fysiska biblioteket har inte förändrats eller påverkats i någon stor utsträckning
  • det är en pågående process att knyta ihop det fysiska biblioteket med webben
  • tack vare bibliotekswebben är biblioteksbesökarna mer välinformerade om vad som finns på biblioteket innan de kommit dit
  • det har kommit till en ny typ av användare på det fysiska biblioteket sedan den nya bibliotekswebben startade, nämligen yngre män som i större utsträckning lånar ljudböcker
  • användarna har fått ytterligare en kanal att framföra inköpsförslag på, vilket upplevs som positivt

Ett par citat (min kursiv):
”Förr var det en viktig uppgift för biblioteket att äga informationen, organisera den och lämna ut (delar av) den till låntagarna. Idag har vi nått en ny syn på hur information skall överföras och användas. Biblioteken organiserar fortfarande kunskapen, men än viktigare är att tillgängliggöra den på ett sätt som passar dagens användare samt att
bjuda in användarna att organisera kunskapen genom taggning, tips och listor. Det är inte längre bara informationsexperterna som är förmedlare av kunskap. Det här kan ses som ännu ett sätt för biblioteket att stärka legitimiteten genom att härma den rådande informationsanvändningen på internet.”

”Att rekommendera presumtiva låntagare en plats där de kan köpa samma litteratur om bibliotekets egna exemplar är utlånade ser vi som ett exempel på den identitetskris som biblioteken ibland upplever i vår digitala tid. Funktionen stöds av tekniken, men den behöver inte implementeras på det här sättet. Biblioteket skulle i stället kunna föreslå ett
lån av medier med ett liknande innehåll.

…

Att hänvisa presumtiva låntagare till bokhandeln verkar kontraproduktivt. … just den här funktionaliteten kan vara en farlig väg att gå för biblioteket. I förlängningen fungerar ju webbplatsen i det här sammanhanget som ett skyltfönster för en annan verksamhet.”

Min kommentar: Fast det beror ju på hur bibliotekets uppdrag är formulerat. Handlar det om att bara dra in fler utlån, lite nyliberalt, sådär, så stämmer det nog. Men om biblioteket ser sig som en del av samhällets stödprocesser för att skapa läsande medborgare och förutsättningar för lärande så är förhållningssättet snarare så att det viktiga är att folk läser och lär sig. Om de hittar sin litteratur på bibblan, bokhandeln eller någon annastans spelar mindre roll, bara de läser.

”…blir vi överraskade när våra informanter meddelar att lästips på webben inte tas tillvara på det fysiska biblioteket med exponering av webbtipsen. Vi ser det som resursslöseri. Det behövs ett nytt synsätt för att personalen
skall integrera det virtuella biblioteket i det fysiska.”

”Något som överraskade oss i sammanställningen av intervjusvaren var att så få personer deltar i det ständigt pågående arbetet med att lägga in information på webbplatserna”