bemötande

Om ungdomars delaktighet på folkbibliotek

I sin kandidatuppsats – Alla får vara med! – från Linnéuniversitet undersöker Rebecka Elofsson och Tina Vilhelmsson ungdomars delaktighet i biblioteksverksamheten. I sin forskning har författarna intresserat sig främst för hur bibliotekspersonalen gått tillväga för att skapa en aktiv mötesplats för unga där dessa känner sig sedda och hörda.

Författarna utgår bl a  från hur ungdomar är delaktiga när det gäller utformningen av ungdomsavdelningarna på biblioteken och på de aktiviteter och events för dem som bibliotekspersonalen planerar. Eventuell delaktighet utanför bibliotekets lokaler, t ex fritidsgårdar eller andra mötesplatser har tyvärr inte undersökts. Förutom jobbet att engagera ungdomarna själva och få dem delaktiga har ”ungdomsbibliotekarierna” att kämpa med vuxna personer som ockuperar ungdomsavdelningarna (fr a de bekväma och mysiga (?) sofforna) och inte minst de medarbetare och kollegor som inte kommer ihåg hur det var att vara ung.

Författarna konstaterar sammanfattningsvis att ju mer av engagemang som ungdomarna får visa – och därtill ser resultatet av – desto mer deltar de. Ju mindre de får att säga till om desto sällsyntare blir deras engagemang i evenemang och annan verksamhet på biblioteket.

Från analysen och slutsatser (min kursiv):

  • ”ungdomsbibliotekarierna vill ha ett större deltagande från ungdomarnas sida, men att bibliotekarierna inte alltid vet hur de ska gå tillväga. Bibliotekarierna har svårt att nå ut till ungdomar som inte besöker
    biblioteket, och ibland även att nå ut till de ungdomar som är aktiva besökare på bibliotek.”
  •  ”För ungdomsbibliotekarierna som är passionerade och aktiva i sitt arbete med att involvera ungdomar kan detta ibland inte vara tillräckligt, då ungdomarna på biblioteken inte bara möter ungdomsbibliotekarierna, utan även de andra bibliotekarierna, som kanske inte är lika öppna och intresserade av att interagera med de unga.”
  • ”Om ungdomarna dessutom möter ungdomsbibliotekarier som är ointresserade av att arbeta med ungdomar, eller som har gett upp då de tror att de unga har lagt ner biblioteksbesöken för att biblioteken inte kan vinna mot datorer och smart phones, då faller möjligheten att skapa en bra miljö och stadiga relationer till ungdomarna ännu mer.”
  • ”Resultaten och analysen visar också att det är viktigt att miljön på biblioteket kan prägla en trygghetskänsla för ungdomarna, som får dem att vilja besöka biblioteken. Men resultaten och analysen
    visar även att denna trygghetskänsla inte helt existerar för ungdomarna på en del bibliotek.”
  • ”Även bibliotekarier som inte jobbar med barn eller ungdomar bör ha tålamod eftersom det är ett serviceyrke. Kan man inte ha tålamod med ungdomarna, som är en viktig del i biblioteksverksamheten, då kanske de personerna ska fundera på att byta jobb.”
  • ”Ungdomsbibliotekarierna arbetar med att involvera unga genom att höra önskemål om exempelvis möblering, men då flera aspekter måste tas i beaktande i denna fråga, som t.ex. förordningar från högre instanser, är det inte alltid de unga får se att deras engagemang implementeras i verksamheten på biblioteket.”
  • ”… ju mer de unga har varit involverade i förarbetet med evenemangen desto större chans finns det för att de blir välbesökta.”

( I BiS 2/2017 berättar Barbro Bolonassos om delaktighet i praktiken)

Om bibliotek som offentligt rum och allas rätt till bibliotek

I sin uppsats från Linnéuniversitetet – Svåra möten på biblioteket: Bibliotekariers bemötande och offentlighetens konsekvenser – undersöker Caroline Mårdh folkbiblioteket som offentligt rum i samband med de besvärliga möten som bibliotekspersonalen dagligen hanterar med särskilt utsatta samhällsgrupper. Hennes utgångspunkt är att  bibliotek är en offentlig plats som ska arbeta för att välkomna alla i samhället utan att exkludera, men det kan uppstå problem när alla människors olika behov och förväntningar på biblioteket och bibliotekarien ska rymmas i samma lokal. Hur en bibliotekarie bemöter dessa förväntningar och behov i mötet med andra människor är väsentligt. Vissa möten utmanar bibliotekarien och kan försätta bibliotekarien i en svår eller obekväm situation.

Hennes informanter beskrev vilka särskilda grupper som kunde vara utmanande att bemöta – t ex missbrukare, psykiskt sjuka, hemlösa eller ungdomar. Vilka möten som var svåra beroende på tidigare erfarenheter och egna omständigheter. ”De nämnda grupperna kunde anses svåra att bemöta på grund av att bibliotekarierna upplevde att det kunde vara svårt att nå fram till individerna. Svårt var också att dessa individer ofta hamnade i affekt lättare än andra individer som bibliotekarierna mötte på biblioteket.”

Många av de intervjuade lyfte fram det nödvändiga i en professionell förmåga att kunna bemöta på olika villkor, att inte ge samma bemötande, men samma goda kvalitet, Ett gott bemötande innebär att bibliotekspersonalen lyssnar efter besökarens behov och anpassar mötet efter dessa och också anpassar bemötandet efter individen.

Undersökningens slutsats: informanternas perspektiv på bemötande grundas i de principer som biblioteksverksamheten står på och arbetar efter – samma demokratiska principer som offentlighet innebär. ” Offentlighet och därmed bibliotek innebar allas rätt till att vara där och allas rätt till ett opartiskt och jämlikt bemötande. Detta inkluderade utsatta samhällsgrupper som biblioteket genom sin demokratiska roll kan hjälpa till en större delaktighet i samhället.”

The fall of the Library Fortress

”In the danish public libraries … library users experienced that there were more staff in the libraries and better service in the periods were there was librarians on the floor. ”

The Library Lab

The larger the island of knowledge, the longer the shoreline of wonder
– Ralph W. Sockman

Some months back I attended Nordic Library Meeting in Stockholm. It’s a forum for directors at the university libraries in Copenhagen, Oslo, Stockholm and Helsinki. During a presentation of the new humanities and social sciences library in Oslo the discussion stumbled upon the function and shape of the library information desk.

It’s an interesting topic. We often discuss the staffing of the front desk and the level of service the users should get at the front desk but not so much how the actually desk is designed.

The Oslo people clearly had a classical library fortress in mind for there new library: A big massive wall of a desk that divided the users from the librarians. I don’t fancy that kind of front desk. First of all it signals ‘them’ and ‘us’ – they…

View original post 719 fler ord

Endelig bibliotek for alle – absolutt ALLE!

Medan vi i Sverige debatterar om hur tyst det ska vara på bibliotek så påminner den norska bloggen Biblioteket tar saka om hur bibliotek kan jobba för personer i utanförskap (som kanske både låter och luktar) med ett lästips.

Biblioteket tar saka #librarycase

holt_storeImage_200x300”Nå får papirløse tilgang på biblioteket”, heter det på sidene til Kirkens Bymisjon. ”Takket være en løsningsorientert ansatt ved Deichmanske bibliotek i Oslo kunne Kirkens Bymisjon inngå en avtale som gir papirløse tilgang på bibliotekets tjenester”, heter det. Dette er et gjennombrudd, men som neppe har mange paralleller, dessverre.

For fem år siden kom det ei bok som er blitt bortimot en ”Bibel” på området bibliotek for fattige, nemlig ekteparet Glen E. Holt og Leslie Edmonds Holts Public Library Services for the Poor. Forfatterne er kanskje mest kjent som redaktører av tidsskriftet Public Library Quarterly, men har også jobba sammen i ledelsen av folkebiblioteket i St. Louis, Missouri. Sjøl om vi etter hvert kjenner godt til fattigdommen i USA, etter blant annet Michael Moore sine filmer og Barbara Ehrenreich sine bøker, er temaet ikke like presserende som i St. Louis, en av de mest fattigdomsprega storbyene…

View original post 13 fler ord

Om konsten att bokprata

Om konsten att bokprata ur ett retoriskt perspektiv handlar Linn Peterssons uppsats Konsten att tala om böcker från Institution för ABM vid Uppsala Universitet. Linn har genomfört närstudier av två bokprat ledda av två olika, men erfarna skolbibliotekarier som i sitt arbete på ett självklart sätt använde flera retoriska tekniker som evidentia, identifikation, pathos och ethos.

 

Barnmakt – en metodbok om rätten till inflytande

Biblioteket handlar också om makt och maktdelning, enligt min uppfattning: ”En av hörnstenarna i barnkonventionen är rätten till inflytande, både över sitt eget liv och över samhället. ”Barnmakt” vill utmana oss vuxna när det gäller våra föreställningar om barn och hur vi ser på inflytande och den är viktig för oss som jobbar i offentlig verksamhet och har en skyldighet att arbeta med barns rätt till delaktighet och inflytande – för det står ju i våra biblioteksplaner att barn och unga är prioriterade målgrupper, eller hur?”

Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg bloggar

Barnmakt2-300x168Barnmakt – en metodbok om rätten till inflytande” är en skrift som dök upp i brevlådan häromdagen. Den är skriven till alla vuxna med makt, d v s alla vuxna, och utvecklar vad barnkonventionen säger om barnets rätt till inflytande. Den trycktes förra året i samband med att FN:s konvention om barnets rättigheter 2014 fyllde 25 år.

Skriften ges ut av Nätverket för Barnkonventionen, som är en organisation som samlar över 40 medlemsorganisationer, såsom BRIS, Rädda Barnen och Unicef, som arbetar för att stärka barns och ungas rättigheter.

En av hörnstenarna i barnkonventionen är rätten till inflytande, både över sitt eget liv och över samhället. ”Barnmakt” vill utmana oss vuxna när det gäller våra föreställningar om barn och hur vi ser på inflytande och den är viktig för oss som jobbar i offentlig verksamhet och har en skyldighet att arbeta med barns rätt till delaktighet och inflytande – för det står ju…

View original post 127 fler ord

Bibliotekens sagostunder under utveckling

Sagostunden är en av de äldsta verksamheterna på folkbiblioteken, konstateras i en nya rapport från Regionbibliotek Stockholm.
Men hur ser sagostunderna på biblioteken ut 2015? Hur resonerar biblioteken om varför sagostunden fortfarande är en av de vanligaste verksamheterna som erbjuds? Vilka vill biblioteken nå med verksamheten? Vilka nås idag? Var äger sagostunden rum? Kan man tänka sig en uppsökande sagostund?

Frågorna var många och Regionbibliotek Stockholm uppdrog åt Åse Hedemark, lektor vid Uppsala universitet, att först göra en förstudie och därefter en observationsstudie av sagostundsaktiviteter som den ena delen av Projekt Sagostunden.

Den andra delen av projektet ingår i Regionbibliotek Stockholms partnerskap med Kungliga biblioteket. Den modell för kvalitet som KB tagit fram testades på sagostunden, och både arbetsprocessen och resultatet diskuteras i boken.

Resultaten från båda delarna av Projekt Sagostunden är allmängiltiga och går att applicera på andra biblioteksverksamheter.

Rapporten heter Leonards plåster – Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund och är skriven av Åse Hedemark och Pia Borrman.

MSB utvecklar barnavdelningen i Lilla slottet!

När kollegorna på Malmö Stadsbiblioteket tagit sig an utmaningen att skapa en barnavdelning, hållbar inför framtiden såväl som inför alla glada Malmöglyttar, gör de det i projektet Lilla Slottet.

Karin Johansson jobbar som projektledare i projektet som varit igång i cirka 1,5 år. Hon berättar att projektet omfattar både en stor ombyggnation av avdelningen, men lika stor del av uppdraget handlar om att finna nya arbetssätt och möta framtidens behov.
– Projektet är uppbyggt i ett års konceptutvecklingsfas, 1,5 års fördjupningsfas och i höst är det dags för byggstart. I feb/mars 2016 beräknar vi att öppna dörrarna till den nya avdelningen.

– Arbetet med att ta fram avdelningens form och innehåll har skett och fortsätter att ske i nära dialog med Malmöbarnen och deras vuxna, berättar Karin. Målet är att skapa en mötesplats som är socialt, digitalt och arkitektoniskt tillgänglig för Malmös alla barn.

Konceptbeskrivningen för Lilla Slottet är det vägledande dokument som de arbetar med att förverkliga sina idéer och intentioner. Utifrån konceptet har även mer eller mindre slutgiltiga arkitekt- och inredningskisser tagits fram under hösten där barngrupper(som även var med under konceptutvecklingen) fått vara med och testa prototyper och tycka till om de arkitektoniska och digitala lösningarna i rummet.

Två forskare från Borås Högskola och Göteborgs Universitet i ett följer projektet för att stärka arbetet kring barn och delaktighet.

Följ gärna projektets blogg om du vill fiska upp nya idéer om barndialoger och grupparbete men också hur man kan vara klädd för att jobbet ska bli roligare.

Om barns delaktighet i biblioteksverksamheten

I sin hyperaktuella B/I-magisteruppsats ”Att främja barns delaktighet: En studie av barnbibliotekariers syn på barns delaktighet i folkbibliotekets barnverksamheter” konstaterar Anna Lagerström och Anette Lundgren att det kan vara svårt att involvera barn i verksamheten, så att dessa blir delaktiga i planerandet och i genomförandet av aktiviteter.

De har därför valt att undersöka hur förutsättningar till barns delaktighet kan skapas på folkbiblioteken. Det sker dels genom analys av hur barnbibliotekarier ser på barns delaktighet, dels genom analys av maktrelationerna mellan barn och vuxna.

Rutchbanan på barnavdelningen i Hjörring

Rutchbanan på barnavdelningen i Hjörring

Intressant att reflektera mer över (min kursiv):

  • ”begreppet barns delaktighet … verkar handla mer om ett förhållningssätt, som skapar förutsättningar för barn och unga att använda biblioteket och känna sig välkomna där. … i det ligger även frivillighet, man kan inte helt sonika bestämma att barn ska vara delaktiga i olika aktiviteter. Ett medvetet arbete som innebär lyhördhet och ett förhållningssätt gentemot barnen, som främjar barns möjligheter att delta i bibliotekets aktiviteter och ta del av den information och litteratur som finns är förutsättningar som behövs.”
  • ”Att arbeta för barns delaktighet är i sig vare sig negativt eller positivt, det är olika tillfällen, förutsättningar och förberedelser som avgör om och när det är lämpligt att försöka engagera barn i aktiviteterna. Kontentan blir att olika vuxna har olika ingångspunkter, olika barn har olika behov, olika verksamheter har olika ekonomiska, fysiska och personella förutsättningar som styr förutsättningarna till barns delaktighet i arbetet. 
  • ”Det inbyggda maktförhållandet som finns i relationen mellan barn och vuxna, där vuxna i sina yrkesroller till exempel som barnbibliotekarier, har ett strukturellt övertag så till vida att de har ett uppdrag att utföra. För att uppnå att barnen får komma till tals och bli lyssnade på behöver barnbibliotekarierna reflektera över det förhållandet och ibland släppa kontrollen lite grann.
  • ”Det saknas även klart uttryckta mål för arbetet. Ingen av informanterna säger att begreppet barns delaktighet är klart uttryckt som ett uppdrag i de mål- och styrdokument som finns, där hänvisas istället mer övergripande till paragraferna i barnkonventionen och idén om barns bästa…”
  • ”…folkbibliotekens barnverksamhet handlar om att ge barnen möjlighet till en biblioteksvistelse och verksamhet där ett barnperspektiv styr, snarare än att man arbetar utifrån barns perspektiv för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet. Barn blir lyssnade på och respekterade av barnbibliotekarierna, men man tar inte in barnens synpunkter i planering av verksamheten. ”
  • ” bibliotekspersonal, inte bara barnbibliotekarier, får möjligheter att diskutera vad barns delaktighet är. På så sätt kan de utveckla insikter om vad de faktiskt redan gör men också förstå att delaktighet också hänger ihop med den människosyn man har.

Gästbloggare: Detlef Barkanowitz

Kraften i en god historia

Inskickad teckning till Barnens Polarbibliotek

För drygt ett år sen ombads jag att prata på två förbättringsdagar för administratörer på landstinget. Jag frågade arrangörerna om temat för dagarna och vilka förväntningar som fanns på mig. ”Berätta om nåt nyskapande, om förbättringar i din verksamhet. Nåt spännande.”
”Tack för det klargörande svaret” tänkte jag. ”Känns direkt mycket bättre…”
Frågan kvarstod – vad berättar man för 300 administratörer vars vardag består av sjukvårdsfrågor, ekonomi- och personalfrågor?
Spännande, nytänkande- jag bestämde mig för att berätta en historia om vår webbsajt Barnens Polarbibliotek, om vårt arbete att stimulera barnens skaparkraft genom interaktion mellan vår redaktör och barnen och om vår affärsidé att erbjuda en plats cyberrymden där barnen får göra sin röst hörd!

”Det får bära eller brista” resonerade jag. Antingen ser de ut som fågelholkar och fattar ingenting eller så kastar de ruttna ägg.
Dagarna hölls i  landstingshuset sessionssal med plats för flera hundra åhörare. Jag drog min historia och visade barnens egenproducerade webb-böcker, deras filmtips, deras djurhistorier, deras teckningar och den digitala bilderboken Noras pulka.  Kryddade sedan med kommentarer som barn, föräldrar, pedagoger skickat till vår redaktör:

Hej! Coolt bibliotek! jag gillar sidan
(barn)

Heeej jag tycker det är kul att polarbibloteket finns det är kul och jag lär mig saker. Trevlig helg :)”
(barn)

 ”Barnen i klassen tycker det här är jättespännande och ser ivrigt fram mot att få läsa sina alster på Webben. Jag tycker er sida är fantastiskt bra.”
(pedagog)

Jag heter xxx och jobbar på Norrskenets friskola i Boden. Vi har skrivit djursagor i klassen (barnen tyckte det var jätteroligt!)…”
(pedagog)

Hej, xxx kommer och vara jättestolt när jag berättar om ditt mejl. Hon gjorde allt helt själv och jag är så stolt över henne. Jag skrev bara mejl adressen dit.”
(mamma)

Berättade avslutningsvis att vi inte riktigt våga marknadsföra oss pga att vi har så lite resurser för att ta emot barns texter och teckningar. Precis innan landstingsdirektören skulle tacka mig för mitt framförande så reser sig en upprörd dam och utbrister:” Det här går ju inte, ni måste ju få mer pengar!”
Skratt och applåder i salen. Succé!
Succé för historien om Barnens Polarbibliotek.

För det var det jag gjorde egentligen: sålde en historia. Sålde den på 20 minuter. Inte ett ord om gigabyts, megabyts, html, cms och annat tekniskt Mumbo Jumbo. Istället sålde jag en historia som berättade att vi tar barnen på allvar, att vi erbjuder en säker plats i cyberrymden där de får göra sin röst hörd, att de får vara med och skapa Barnens Polarbibliotek. Och på något sätt lyckades min historia värva ett antal nya “Polarbiblioteks-anhängare”. Fler vuxna som ville vara en del av “vår familj”.

Vi som konsumenter köper nämligen inte produkter utan vi köper historier. Den som berättar den bästa historien om sin produkt eller verksamhet vinner. Orden är inte mina utan återfinns i boken Ona fyr av Ingebrigt Steen Jensen, norsk samhällsdebattör. I bästa fall så interagerar vi med vår målgrupp och kunden eller mottagaren blir plötsligt medskapande. Är vi nog skickliga med vår historia så skapar vi en känslomässig relation till våra mottagare som stärker verksamheten och lojalitetet till verksamheten. Nöjda och lojala kunder eller anhängare sprider nyheten och budskapet om vår produkt till andra. 

Efter de här dagarna märkte vi en klar uppgång av antal aktiviteter på Polarbiblioteket. Vi misstänkte ett visst samband 😉

Idag, 1,5 år senare, kan jag för första gången i Polarbibliotekets historia anställa en redaktör på heltid, dessutom en webbproducent på halvtid. Jag vet inte hur mycket min historia påverkade uppdragsgivaren att höja vårt anslag men något rätt har vi gjort. Men jag hade också ett tacksamt utgångsläge: min historia backas upp av en fantastisk verksamhet. För så är det ju ändå – din historia måste vara trovärdig! Och på Polarbiblioteket skapar barnen sina egna historier med lyskraft som sprids i cyberrymden.

Detlef Barkanowitz, Norrbottens Länsbibliotek

Länkar:
www.barnenspolarbibliotek.se
www.bibblo.se
www.norrbottenslansbibliotek.nu

Reflexsvärd

Reflexsvärd från den senaste barnbokskampanj där biblioteken runt om i Norrbotten förvandlades till en värld fylld av troll, tävlingar, prinsessor, häxor, hjältar, monster, sagostunder, magiska föremål, fantastiska äventyr och skrivartävlingar. Jag har två på min jacka. Två svärd – då är det ingen som mopsar upp sig 🙂