barn

Om folkbibliotekschefers perspektiv på implementering av barnkonventionen

I en kandidatuppsats från en av B/I-utbildningarna, ”Barnrätt inte lätt”, undersöks fyra bibliotekschefers perspektiv när det gäller implementering av barnkonventionen vid folkbibliotek.

Författarna har bl a analyserat skriften Löpa linan ut: bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter och hur den använts på biblioteken.

Av upphovsrättsliga skäl anser författarna att deras uppsats inte får spridas hur som helst, varför jag varken kommenterar innehållet närmare eller citerar intressanta stycken från den. Om du är intresserad av att läsa uppsatsen får du googla.

Dagens bibliotekslänk: 17 skäl för barnboken

Svenska Barnboksakademin: 17 skäl för barnboken

17 skäl för barnboken ingår i utställningen En hyllning till barnboken – 18 snygga affischer att hänga på väggen i bibliotek, skolor och regeringskanslier. Utställningens affischer finns att ladda ner direkt från webbsidan. Det finns också en lärarhandledning att finnas tillgänglig liksom textversioner av 17 skäl för barnboken på olika språk.

17 skäl för barnboken hfinns också som pixibok med titeln Läsning är livet : 17 skäl för barnboken. Med denna vill Svenka Barnboksakademin göra en läsfrämjande insats i det mångspråkiga Sverige. Boken har tryckts på nio olika språk som hör till de mest efterfrågade på landets barnavårdscentraler (svenska, engelska, spanska, arabiska, dari, somaliska, amhariska, tigrinja och mongoliska) och distribuerats till regionerna i Blekinge, Gävleborg, Halland, Kronoberg och Stockholm där den kommer att användas i olika verksamheter riktade mot barn och deras föräldrar.

Och vilka är de 17 skälen?

1. Boken kan få oss att skratta och gråta, den kan trösta och visa oss nya möjligheter.

2. Boken hjälper oss att utveckla vårt språk och vårt ordförråd.

3. Boken stimulerar fantasin och övar oss i att skapa inre bilder.

4. Boken kan väcka nya frågor som engagerar och ger oss något att tänka vidare på.

5. Boken ger oss begrepp att tänka med, den vidgar vårt medvetande och vår värld.

6. Boken ger oss kunskap om natur, teknik och historia, om andra länder och andra sätt att leva.

7. Boken låter oss vara någon annan. Det tränar vår förmåga till medkänsla och empati.

8. Boken får oss att fundera över vad som är rätt eller fel, gott eller ont.

9. Boken kan förklara verkligheten och hjälpa oss att förstå sammanhang.

10. Boken kan visa oss att det mesta kan ses från olika håll.

11. Boken stärker vår självkänsla när vi upptäcker att det finns andra som tänker och känner som vi.

12. Boken hjälper oss att förstå att vi både är lika och olika.

13. Boken ger sällskap när vi är ensamma.

14. Boken är en del av kulturarvet. Den ger oss gemensamma läsupplevelser och referensramar.

15. Den höglästa boken är en mötesplats för barn och vuxna.

16. Barnboken låter oss möta olika konstformer som illustration, fotografi, poesi och dramatik.

17. Barnboken är det första mötet med litteraturen – en oändlig värld som räcker livet ut.

Om inredningsstrategier på folkbibliotekens barnavdelningar

För att skapa en attraktiv barnbiblioteksinredning som är anpassad efter barns önskemål och behov och som stimulerar och aktiverar men samtidigt ger möjlighet till lugn, ro och avskildhet krävs en balans mellan målgrupper, funktioner, ytor, och stimulansnivåer, skriver Lina Jaros i sin undersökning av inredningsstrategier på folkbibliotekets barnavdelning (Så lockar vi med miljön, kandidatuppats från BHS)

Det finns dock en indikation, menar författaren, på att denna balans är svår att uppnå av flera skäl. Dels eftersom inredningen ofta används på ett oförutsägbart sätt, och dels eftersom krockar, konflikter eller andra svårigheter uppstår.  ”Barnbiblioteksinredning är en komplex uppgift, där orsak och verkan är tätt sammanlänkade. Inredningsresultatet förefaller svårt att förutse, och blir inte alltid enligt intentionerna. Många beslut som verkar fördelaktiga i ett avseende blir lätt problematiska i ett annat.”

Från intervjuerna:

  • miljön behöver vara behovsanpassad efter barnen, och att man i detta syfte måste samtala med dem eller på annat sätt ta reda på vad de vill ha ut av den.
  • inredningen behöver vara stimulerande på ett eller annat sätt för att uppfattas som attraktiv
  • mysighet är viktigt för användarna
  • användarna vill ha möjlighet till lugn och avskildhet
  • Man behöver kunna skapa en miljö som barnens föräldrar trivs i och attraheras av
  • den inredning som finns i miljön behöver vara ren, fräsch och städad för att locka
  • Det är viktigt att skapa en stor barnavdelning, och mer plats för aktiviteter och programverksamhet
  • genom inredningen synliggörs olika delar av rummet och verksamheten.
  • en intention med inredningen har varit att lyfta fram böcker och läsning.
  • olika former av sysselsättningar har varit i fokus vid inredningen
  • en fantasirik eller lekfull inredning som sprider stämning eller väcker nyfikenhet
  • att inredningen ska vara variationsrik är  viktigt

Dagens bibliotekslänk: Playbrary

Playbrary: A new vision of the neighborhood library
Dvs att lära sig genom att leka.

 Playful Learning Landscapes (PLL) är en rörelse som förenar kunskapsteori och transformativ platsutveckling. PLL menar att barns lärande inte slutar i och med att skolan slutar för dagen. 20% av skolbarns tid ägnas åt skolan – den större delen åt andra aktiviteter, som att t ex ta sig till och från skolan.

PLL har identifierat två nyckelfaktorer för lärandelandskap:

  • det finns offentliga platser tillgängliga som t ex folkbibliotek eller för den delen busshållplatser
  • att processen drivs av ett samhällsengagemang och att den är organisk och kulturellt modifierbar.

I praktiken sker detta på Free Library of Philadephia sen några år. Den som är nyfiken kan ladda ner projektets Playbook.

Om Trampolinmodellen

För några år sen besökte jag litteraturhuset Trampolin i Sandviken. Efter det besöker brukar jag alltid rekommendera att göra ett studiebesök där, när jag är ute och föreläser för personal på folkbibliotek runt om ilandet.

Nu kan du ta del av Sandvikens kommuns metod för att stimulera och stödja  barns läs- och språkutveckling genom estetiska uttrycksformer med fokus på berättande. Metoden beskrivs i en ny handbok: Trampolinmodellen – ett lekfullt sätt att stärka barns och ungas språkutveckling. Boken går att beställa här.


Bland de metoder som har prövat på Trampolin finns till exempel hur barns delaktighet genomförs i praktiken genom till exempel bemötande, observation och representation. Annat handlar om hur själva designprocessen kan gå till för att utforma ett rum för barns och ungdomars delaktighet. Men det finns också handfasta råd kring planering och genomförande av hyfsat komplicerade projekt.

 

 

Försäljningen av barn och ungdomslitteratur fortsätter att öka

Från bokförsäljningsstatistiken 2018:
”Barn och ungdom skiljer sig från andra genrer genom att den uppvisat en långvarig och konsekvent försäljningsökning. Den procentuella ökningen var betydligt
större än föregående års ökning. Den långvarigt ökande försäljningen är intressant att notera eftersom genren fortsätter växa från redan höga nivåer.”

Löpa linan ut – om barnkonventionen på folkbibliotek

De regionala biblioteksverksamheterna i Gävleborg, Sörmland, Östergötland och Örebro län har tillsammans tagit fram en skrift som en hjälpmedel för bibliotekschefer. Skriften heter Löpa linan med undertitel ”Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Den kommer att presenteras närmare under Folk och kultur i Eskilstunas senare i veckan.  Redan nu kan den intresserade läsa webbversionen här.

Skriften innehåller en strategisk modell i åtta steg, en taxonomi som bibliotekschefen kan utgå från för att göra konventionen till verklighet på det egna biblioteket, Här finns också ett kapitel om metoder och verktyg i det konkreta arbetet med personalgruppen.