barn

Om Trampolinmodellen

För några år sen besökte jag litteraturhuset Trampolin i Sandviken. Efter det besöker brukar jag alltid rekommendera att göra ett studiebesök där, när jag är ute och föreläser för personal på folkbibliotek runt om ilandet.

Nu kan du ta del av Sandvikens kommuns metod för att stimulera och stödja  barns läs- och språkutveckling genom estetiska uttrycksformer med fokus på berättande. Metoden beskrivs i en ny handbok: Trampolinmodellen – ett lekfullt sätt att stärka barns och ungas språkutveckling. Boken går att beställa här.


Bland de metoder som har prövat på Trampolin finns till exempel hur barns delaktighet genomförs i praktiken genom till exempel bemötande, observation och representation. Annat handlar om hur själva designprocessen kan gå till för att utforma ett rum för barns och ungdomars delaktighet. Men det finns också handfasta råd kring planering och genomförande av hyfsat komplicerade projekt.

 

 

Försäljningen av barn och ungdomslitteratur fortsätter att öka

Från bokförsäljningsstatistiken 2018:
”Barn och ungdom skiljer sig från andra genrer genom att den uppvisat en långvarig och konsekvent försäljningsökning. Den procentuella ökningen var betydligt
större än föregående års ökning. Den långvarigt ökande försäljningen är intressant att notera eftersom genren fortsätter växa från redan höga nivåer.”

Löpa linan ut – om barnkonventionen på folkbibliotek

De regionala biblioteksverksamheterna i Gävleborg, Sörmland, Östergötland och Örebro län har tillsammans tagit fram en skrift som en hjälpmedel för bibliotekschefer. Skriften heter Löpa linan med undertitel ”Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Den kommer att presenteras närmare under Folk och kultur i Eskilstunas senare i veckan.  Redan nu kan den intresserade läsa webbversionen här.

Skriften innehåller en strategisk modell i åtta steg, en taxonomi som bibliotekschefen kan utgå från för att göra konventionen till verklighet på det egna biblioteket, Här finns också ett kapitel om metoder och verktyg i det konkreta arbetet med personalgruppen.

 

 

Att skapa läsintresse & läsbehov

Om Förskolebarnens litteraturpris som metod för att skapa läsintresse för barn. Rebloggat från Språkutvecklarna.

Språkutvecklarna

Jag vill hävda att vi genom ett medvetet språk- och litteraturduschande av våra barn och elever kan skapa ett läs- och litteraturbehov hos dem. För att bli en god läsare måste vi utveckla ett gott läsintresse och en vana att läsa och bli lästa för. Ju mer jag exponeras för språk , olika texttyper och läsning desto mer språk får jag tillgång till och desto större kan mitt intresse för läsning och skrivning växa sig. För att bli en sådan som läser måste jag återkommande möta olika typer av texter, bli läst för och senare lära mig läsa själv. Precis som med alla annan träning som syftar till att utveckla förmågor och färdigheter måste jag komma över en tröskel, för att mitt i processen också känna lusten och motivationen. Samtidigt kan träning stundtals vara utmanande och tålamodsprövande. Förskola, skola, folk- och skolbibliotek har tillsammans med barns och elevers vårdnadshavare ett…

View original post 518 fler ord

Remissvaren på Läsdelegationens slutbetänkande

Kulturdepartementet bjuder in ett antal organisationer, myndigheter, kommuner och regioner att lämna svar på Läsdelegationens slutbetänkande SOU 2018:57 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Bland de utvalda finns t ex Svensk biblioteksförening men också Föreningen för regional biblioteksverksamhet.

Den som är intresserad av att ta del av remissvaren kan gå in på Regeringskansliets webbsida. I skrivande stund finns det ett remissvar som går ut på att ifrågavarande organisation väljer att inte avge något yttrande.

Varför är det då viktigt att lämna ett yttrande?
”Läsdelegationens förslag kan komma att ha betydelse i en biblioteksstrategi, men förslagen är ännu inte lämnade till regeringen.” (Från ord till handling – Utkastet till en nationell biblioteksstrategi). Och till skillnad från utkastet där den statliga myndigheten efterlyser förslag och synpunkter men inte frågar efter remissyttranden så finns det helt andra möjligheter att svara på Läsdelegationens slutbetänkande.

Finns din organisation inte med på listan på de som bjuds in att lämna remiss så går det naturligtvis att lämna en så kallad spontanremiss. Men gör det innan 31 oktober!

Inte bara ”Äppelhyllor” för barn med funktionsvariationer

Under hösten 2017 genomförde Regionbibliotek Stockholm projektet ”Vid sidan av Äppelhyllan – bibliotekens verksamhet för barn med funktionsvariationer i Stockholms län”. Syftet med projektet var att ta reda på vilka verksamheter biblioteken i länet erbjuder för barn med funktionsvariationer. Målet var en kartläggning som presenteras i rapporten Funkar det? – bibliotekens verksamhet för en dubbelt prioriterad grupp.

Projektledare Lynn Alpberg har i rapporten fördjupat sig i styrdokument, andra rapporter och undersökningar som rör målgruppen för att ge en bakgrund och ett sammanhang till de frågeställningar som dykt upp under projektets gång:

”För att det ska funka med verksamhet för den dubbelt prioriterade gruppen barn med funktionsvariationer på biblioteken behöver vi ta tag vid sidan av Äppelhyllan, och även ta oss ut ur bibliotekets lokaler.
Vi behöver vara ett bibliotek som kommer ut till dem som behöver oss mest och som vi ska ägna särskild uppmärksamhet åt, och vi behöver låta tillgänglighetstänkandet vara med i alla delar av biblioteksverksamheterna och hos alla som arbetar på biblioteket.
Det behövs en konkret och långsiktig plan som ska vara förankrad hos alla. Det finns olika metoder för detta, det finns styrdokument som grund, men vi behöver gå från ord till handling. Det behöver bli tydligt vad prioritering betyder i dessa sammanhang.
När biblioteket i mötet med barn med funktionsvariation blir till en relation, blir biblioteket också deras.
Samtidigt ökar vi själva vår kompetens och biblioteket blir mer av den plats vi vill att den ska vara: en plats för alla.”

Rapporten innehåller också ett diskussionskapitel med förslag på utvecklingsarbete samt fakta kring målgruppen. Som avslutning finns referenser och tips på vidare läsning. Ladda ner rapporten här.

Om att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn

Etnologen Barbro Johansson, Göteborgs universitet, och biblioteksforskaren på Högskolan i Borås, Frances Hultgren har tillsammans följt Malmö Stadsbiblioteks projekt ”Lilla Slottet” – som senare blev barnbiblioteket ”Kanini”.

Johansson och Hultgrens följeforskning presenteras nu Högskolan i Borås rapportserie ”Vetenskap för profession” under titeln ”Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn: delaktighetsprocesser på Malmö Stadsbibliotek”.

Deras rapport handlar om de processer som ledde från Lilla Slottet till Kanini, om hur barn kan vara delaktiga i sådana processer och hur delaktighet kan förstås i ett teoretiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.
Malmö Stadsbiblioteks Kanini representerar utvecklingen av barnbiblioteken i Sverige där en del av drivkraften i den pågående utvecklingen kommer från ambitionen att införliva barnrättskonventionens tankesätt i barnbibliotekets verksamheter och då särskilt idén om barns delaktighet. Utgångspunkten för de båda forskarna har varit att undersöka vad delaktighet betyder i relation till barnen och hur delaktighet kan komma till uttryck i barnbibliotekets gestaltning och verksamheter. Exemplen från Kanini visar på barnbibliotekets särart och utmaningar samt barnbibliotekarieidentitetens professionella utveckling. Denna bok visar att barnbiblioteken kan inkludera och involvera även de allra yngsta barnen i delaktighetsprocesser på konkreta och praktiska sätt. Den visar på att barnbiblioteket kan fungera som en plats där barn kan utöva medborgarskap.