barn

Remissvaren på Läsdelegationens slutbetänkande

Kulturdepartementet bjuder in ett antal organisationer, myndigheter, kommuner och regioner att lämna svar på Läsdelegationens slutbetänkande SOU 2018:57 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Bland de utvalda finns t ex Svensk biblioteksförening men också Föreningen för regional biblioteksverksamhet.

Den som är intresserad av att ta del av remissvaren kan gå in på Regeringskansliets webbsida. I skrivande stund finns det ett remissvar som går ut på att ifrågavarande organisation väljer att inte avge något yttrande.

Varför är det då viktigt att lämna ett yttrande?
”Läsdelegationens förslag kan komma att ha betydelse i en biblioteksstrategi, men förslagen är ännu inte lämnade till regeringen.” (Från ord till handling – Utkastet till en nationell biblioteksstrategi). Och till skillnad från utkastet där den statliga myndigheten efterlyser förslag och synpunkter men inte frågar efter remissyttranden så finns det helt andra möjligheter att svara på Läsdelegationens slutbetänkande.

Finns din organisation inte med på listan på de som bjuds in att lämna remiss så går det naturligtvis att lämna en så kallad spontanremiss. Men gör det innan 31 oktober!

Inte bara ”Äppelhyllor” för barn med funktionsvariationer

Under hösten 2017 genomförde Regionbibliotek Stockholm projektet ”Vid sidan av Äppelhyllan – bibliotekens verksamhet för barn med funktionsvariationer i Stockholms län”. Syftet med projektet var att ta reda på vilka verksamheter biblioteken i länet erbjuder för barn med funktionsvariationer. Målet var en kartläggning som presenteras i rapporten Funkar det? – bibliotekens verksamhet för en dubbelt prioriterad grupp.

Projektledare Lynn Alpberg har i rapporten fördjupat sig i styrdokument, andra rapporter och undersökningar som rör målgruppen för att ge en bakgrund och ett sammanhang till de frågeställningar som dykt upp under projektets gång:

”För att det ska funka med verksamhet för den dubbelt prioriterade gruppen barn med funktionsvariationer på biblioteken behöver vi ta tag vid sidan av Äppelhyllan, och även ta oss ut ur bibliotekets lokaler.
Vi behöver vara ett bibliotek som kommer ut till dem som behöver oss mest och som vi ska ägna särskild uppmärksamhet åt, och vi behöver låta tillgänglighetstänkandet vara med i alla delar av biblioteksverksamheterna och hos alla som arbetar på biblioteket.
Det behövs en konkret och långsiktig plan som ska vara förankrad hos alla. Det finns olika metoder för detta, det finns styrdokument som grund, men vi behöver gå från ord till handling. Det behöver bli tydligt vad prioritering betyder i dessa sammanhang.
När biblioteket i mötet med barn med funktionsvariation blir till en relation, blir biblioteket också deras.
Samtidigt ökar vi själva vår kompetens och biblioteket blir mer av den plats vi vill att den ska vara: en plats för alla.”

Rapporten innehåller också ett diskussionskapitel med förslag på utvecklingsarbete samt fakta kring målgruppen. Som avslutning finns referenser och tips på vidare läsning. Ladda ner rapporten här.

Om att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn

Etnologen Barbro Johansson, Göteborgs universitet, och biblioteksforskaren på Högskolan i Borås, Frances Hultgren har tillsammans följt Malmö Stadsbiblioteks projekt ”Lilla Slottet” – som senare blev barnbiblioteket ”Kanini”.

Johansson och Hultgrens följeforskning presenteras nu Högskolan i Borås rapportserie ”Vetenskap för profession” under titeln ”Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn: delaktighetsprocesser på Malmö Stadsbibliotek”.

Deras rapport handlar om de processer som ledde från Lilla Slottet till Kanini, om hur barn kan vara delaktiga i sådana processer och hur delaktighet kan förstås i ett teoretiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.
Malmö Stadsbiblioteks Kanini representerar utvecklingen av barnbiblioteken i Sverige där en del av drivkraften i den pågående utvecklingen kommer från ambitionen att införliva barnrättskonventionens tankesätt i barnbibliotekets verksamheter och då särskilt idén om barns delaktighet. Utgångspunkten för de båda forskarna har varit att undersöka vad delaktighet betyder i relation till barnen och hur delaktighet kan komma till uttryck i barnbibliotekets gestaltning och verksamheter. Exemplen från Kanini visar på barnbibliotekets särart och utmaningar samt barnbibliotekarieidentitetens professionella utveckling. Denna bok visar att barnbiblioteken kan inkludera och involvera även de allra yngsta barnen i delaktighetsprocesser på konkreta och praktiska sätt. Den visar på att barnbiblioteket kan fungera som en plats där barn kan utöva medborgarskap.

Dags för en nationell lässtrategi?

Frågan diskuteras i alla fall i Danmark.
Här har Tænketanken Fremtidens Biblioteker presenterat en analys av danska barns läs- och medievanor som visar att barn generellt läser mindre på fritiden  2017 i förhållande till fritidsläsningen för sju år sedan samt att barn generellt använder mer tid på sociala medier och med webb-texter än på att läsa böcker. Rapporten ”Børns læsevaner 2017: Overblik og indblik” lyfter fem områden att fortsätta med:

  1. Det er en gemensam uppgift att hjälpa barn in i en läsandekultur och bibliotekskultur 
    Ingen kan göra det ensam. Både skolor, pedagogiska lärcentra, föräldrar och bibliotek fungerar som vägledare och inspiratörer till läsning, fungerar som läsande förebilder och arbetera aktivt för att öppna bibliotekens värld av möjligheter för barn.
  1. Vuxna får inte släppa barnen för tidigt
    Även om barnen ofta kan hjälpa sig själva i sin läsning och har läst sig läsa, rör sig på digitala plattformar och själva kan ta sig till biblioteket så räcker det inte.  själva  Barn har fortsatt behov av att de vuxna intresserar sig för deras läsning och medieanvändning.
  1. Samarbetet mellan skolor och bibliotek är en viktig del av lösningen
    Den kvantitativa undersökningen visar att barn mest associerar läsning med skola och plikt. De danska barnen säger själva att den goda läsupplevelsen kräver uthållighet. Läslusten kommer inte av sig själv.
  1. Folkbibliotek kan med fördel ompröva sina uppsökande insatser
    Alla barn går i skolan, men alle barn kommer inte till folkbiblioteket. Samtidigt spelar lokala kulturinstitutioner en allt större roll i den enskilda skolans vardag. Folkbibliotek är mer än material och väggar. Det är också fackutbildad personal.
  1. Barns bristande kännedom om digital läsning kräver handling
    Bara enstaka barn känner till folkbibliotekens förmedlingstjänster. De flesta danska barn säger att de föredrar den tryckta boken när de läser på fritiden fritiden. Samtidigt vet vi att framtidens läsning i hög grad kommer att vara digital. Det handlar inte om att barn ska sluta läsa tryckta böcker utan att de ska lära sig att läsa digitalt på fritiden. vilket inte sker när de int ekänner till vilka digitala förmedlingstjänster som finns eller tränsa i att använda sig av det digitala läsutbudet.

Rapporten har fått till effekt att Danmarks Biblioteksforening nu föreslår en nationell lässtrategi som ska stärka barn och ungas läsning.

Mycket av analysen går säkert att överföra till svenska förhållanden. Frågan om en nationell lässtrategi varit något som borde tas upp i arbetet med den nationella biblioteksstrategin, tycker jag.

Om barn och ungas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys presenterar en ny kulturvaneanlys med fokus på barn och unga, Barns och ungas kulturaktiviteter  Analysen visar att kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Från analysen:

  • Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter.
    Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.
  • Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar.
    De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.
  • Spelkultur
    Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor.  Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).
  • Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre.
    Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.
  • Flickor besöker bibliotek mer än pojkar.
  • I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden under det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav lite mer än 60 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden under det senaste halvåret. Andelen barn och unga som besökt bibliotek på fritiden var högst i årskurs 5 där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med föräldrar med högre utbildning läste generellt mer böcker och tidningar, särskilt i de högre årskurserna.

Inför bokstart 2

”Jag tror att förskola, skola, BVC och logopedmottagningar alla behöver ha kontinuerliga diskussioner om vissa eller alla av frågorna ovan för att medvetandegöra föräldrar om varför det är viktigt att läsa för sina barn, och om alla de fördelar som finns med högläsning. Det är inte självklart att föräldrar vet det. Det är inte heller självklart att motivationen finns hos alla föräldrar, vissa kanske kämpar med helt andra frågor och har inte alltid ork. Men om man får veta varför läsningen är viktig, så kanske den i större utsträckning prioriteras.” Så skriver Karolina Larsson i ett inlägg på Språkutvecklarnas blogg.

En viktig diskussionspart för pedagoger, logopeder och barnsjuksköterskor är naturligtvis folkbiblioteken.

I Halmstad har de arbetat med att kartlägga läsvanorna i hemmet genom enkäter till förskolan. I enkäten frågas saker som

  • Vilka språk talas i hemmet?
  • På vilka språk läser ni?
  • Hur ofta och hur länge läser ni för ert barn?
  • När på dygnet läser ni?
  • Vem tar initiativet till läsning?
  • Vem väljer boken ni ska läsa?
  • Vad läser ni? (pekböcker, bilderböcker, faktaböcker, kapitelböcker, serietidningar, ljudböcker m.m.)
  • Brukar ni gå till biblioteket?
  • Samtalar ni om bokens innehåll under och efter läsningen?
  • Hur ofta läser du själv?
  • Ser ditt barn dig läsa någon gång?

Skynda er att söka resestipendier!

Jag upptäckte precis att i morgon, 30 september, är sista dagen att söka resestipendier från Svensk Biblioteksförening. Och Cecilia Billsdotter Jonsson, jag hade inte glömt – det är inte försent att skicka in ansökan än!

Här är ett subjektivt urval av lämpliga besöksmål för den som är intresserad av biblioteksverksamhet för barn och unga. Obs! Jag har inte varit på alla själv men tror mig kunna säga att de är intressant på ett eller annat sätt.
Naturligtvis kan ni börja i Sverige Här är några exempel som ni säkert redan vet allt om:

Annars vet ni vad jag brukar säja: åk till Danmark. Egentligen kan ni ta vilket danskt folkbibliotek som helst, men här är några exempel:

men också i Norge, i Oslo är Biblio Tøyen ett måste för biblioteksturisten. UROM i Bergen är också intressant.

Lite längre bort:

I Monterrey i Mexico ligger stadsdelen Conarte här finns ett barnbibliotek med kulturhus. Här har de samarbetat med interiördesignföretaget Anagrama för att göra biblioteksmiljön med spännande genom att bygga bokhyllorna så att de blir klättervänliga och inbjuder till fysiska aktiviteter.

Storyhouse, Chester, UK

Shanghai, Kina

Barking, UK

Det känns som jag missat många – i USA, Korea och Japan – men tiden rinner ut. Ge gärna fler exempel o kommentarerna vart du tycker att Cecilia ska åka!

 

Inför #bokstart

Jag läser bloggen Språkutvecklarna:

”… förskola, skola, BVC och logopedmottagningar alla behöver ha kontinuerliga diskussioner … om varför det är viktigt att läsa för sina barn, och om alla de fördelar som finns med högläsning. Det är inte självklart att föräldrar vet det. Det är inte heller självklart att motivationen finns hos alla föräldrar, vissa kanske kämpar med helt andra frågor och har inte alltid ork. Men om man får veta varför läsningen är viktig, så kanske den i större utsträckning prioriteras. Och i vårt fall i Halmstad, har vi gång på gång sett att läsvanorna i hemmen påverkas positivt av insatser som fokuserat på högläsningens betydelse för barnens språkutveckling. När vi gjort ommätningar med samma enkät tre eller sex månader efter dessa insatser (infokvällar, föreläsningar, bokprat, uppstart av kapprumsbibliotek) så har högläsningen verkligen ökat markant.”

Kampen mot de räta linjernas tyranni

Kampen mot de räta linjernas tyranni fortsätter i Kina! Muxin Studio har designat ett nytt barnbibliotek – Sissi’s wonderland – i Shanghai. Biblioteket beskrivs som en stor leksak. Inte en rak linje.

Det verkar inte vara jättestort, men ändå. Något att tänka på till hösten? – Svensk biblioteksförening delar årligen ut en rad stöd och stipendier i syfte att stimulera internationellt utbyte, främja biblioteksutveckling, möjliggöra forskning och stärka medlemmarnas kompetens.

Om den svenska kampen mot de räta linjerna och deras tyranni kan du läsa här .