barn

Kampen mot de räta linjernas tyranni

Kampen mot de räta linjernas tyranni fortsätter i Kina! Muxin Studio har designat ett nytt barnbibliotek – Sissi’s wonderland – i Shanghai. Biblioteket beskrivs som en stor leksak. Inte en rak linje.

Det verkar inte vara jättestort, men ändå. Något att tänka på till hösten? – Svensk biblioteksförening delar årligen ut en rad stöd och stipendier i syfte att stimulera internationellt utbyte, främja biblioteksutveckling, möjliggöra forskning och stärka medlemmarnas kompetens.

Om den svenska kampen mot de räta linjerna och deras tyranni kan du läsa här .

Om bokprat som läsfrämjande aktivitet

På uppdrag av Kultur Skåne/Region Skåne och med finansiering av Statens kulturråd har Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, gjort en forskningsrapport om bokprat som läsfrämjande aktivitet – Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats. Rapportförfattaren har utgått från det faktum att bokprat är en av de vanligaste läsfrämjande aktiviteterna som bibliotek och skolor erbjuder barn. Men frågan hon försöker besvara i rapporten handlar om på vilka sätt bokprat främjar läsning och hur arbetet med bokprat kan utvecklas och fördjupas?

Till stöd för lärare och bibliotekarier ger rapportförfattaren några handfasta råd:

Råd till lärare:

  • Ta gärna kontakt med bibliotekarien innan bokpratet – ett kort samtal om innehåll och upplägg kan betyda mycket.
  • Se fram emot och skapa förväntan bland barnen inför bok pratet.
  • Fundera och reflektera kring hur de presenterade böckerna kan användas i undervisningen och hur eventuellt fortsatt samarbete kring läsfrämjande kan fortsätta.

Råd till bibliotekarien

  • Fortsätt och skaffa dig väl underbyggda argument om varför bokprat är viktigt och våga samtidigt tänka nytt. Låt dig inspireras av forskning och den fortbildning som erbjuds.
  • Läsfrämjande är mer än att skapa lust det är lika mycket motivation och engagemang. Att läsa med engagemang och att bli berörd innefattar alla de känslor som kan väckas genom skönlitteratur. Läsa är att uppleva och sätta sig själv på spel och att våga möta nya sammanhang. Läsfrämjande innebär också att verka för barns möjlighet till delaktighet och kan ses som en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle.
  • Fortsätt att öppna för samarbete med skolbibliotekarier och lärare i grundskolan. Ett ödmjukt förhållningssätt är viktigt för allt samarbete och för all dialog och gäller alltid båda parter. För detta är det viktigt med en säkerhet i den egna professionen och en öppenhet inför andras.

Rapporten avslutas med en studiehandledning som lärare och bibliotekarier kan följa tillsammans, bokprat bygger som det mesta av läsfrämjeri nämligen på att skapa relationer.

Den som känner att den vill läsa rapporten nu, så finns den att ladda ner från Region Skånes webb. Vill du ha ett eget, fysiskt ex kan du beställa det här.

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning

Svenska Barnboksinstitutet ger ut en tidskrift om forskning kring barnlitteratur som delvis flugit under min radar: Barnboken.

Det senaste numret  (nr39) innehåller artiklar på temat ”Det svenska deckarundret: från Sventon till Simukka”: 
Sara Kärrholm undersöker i sin artikel förlagens marknadsstrategier i Anna Janssons, Kristina Ohlssons och Åsa Larssons författarskap för barn respektive vuxna. Lykke Guanio-Uluru jämför berättarstrategier i de svenska LasseMaja-böckerna med de norska Detektivbyrå nr. 2-böckerna och Charlotte Berry har undersökt Nils-Olof Franzéns egna översättningar till engelska av Agaton Sax-böckerna.

Därtill finns artiklar om läsandet som kulturell praktik och de litterära institutionerna. Samt en saftig recensionsavdelning av forskningslitteratur kopplad till barnlitteratur.

Om barnböcker och vithet

Barnboksförfattaren Grace Lin om avsaknaden av förebilder för barn med annan hudfärg en beige i barnböcker och vikten av böcker som både speglingar och fönster för att se sin omgivning.

Från en artikel i Mother Jones ”The Uncomfortable Truth About Children’s Books : Attempts to diversify lily-white kid lit have been, well, complicated”:

Cirka 80 % av barnboksvärlden i USA – författare och illustratörer, utgivare, chefer, marknadsförare och recensenter – är vita. Jag misstänker att siffran inte är lägre i Sverige.

Svenska Barnboksinstitutets Åsa Warnqvist beskrev hur läget var i den svenska barnboksutgivningen i SBI:s bokprovning 2015. Hon var förvånad över hur få mörkhyade personer i böckerna som faktiskt har en större roll. Se hennes anförande på UR Skola: Bara vita barn i bilderböckerna? (Tack till Karin Ohrt som tipsade)
Åsa Warnqvist utgår i sin analys från hennes egna ”Warnqvist-test”:

  1. Bilderboken ska avbilda minst en mörkhyad person.
  2. Den mörkhyade personen ska vara ett aktivt subjekt i berättelsen och inte ett objekt som bara förekommer på en bild utan relevans för berättelsen.
  3. Personen ska inte bara finnas där som en bifigur i en ljushyad persons berättelse.

16 böcker av, 2015 års bilderboksutgivning av svenska upphovspersoner, 296 titlar klarade hennes test! Dvs 5 %!

Glädje på recept: om bibliotekarier, samlingar och #biblioterapi på sjukhusens barnavdelningar

Jarret Dapier skriver insiktsfullt om barn och ungas behov av biblioterapi i sjukhusmiljöer i en artikel i amerikanska Public Libraries Online. Här finns även referenser och lästips för den som är speciellt intresserad av området och vill fördjupa sig (ni på BHS, tex).

Från sammanfattningen:
”Barn på sjukhus och deras familjer har särskilda informationsbehov. Genom att det inrättas noggrant sammanställda mediesamlingar på sjukhusbiblioteket kan sjukhuspersonal och bibliotekarier samarbeta för att ge barn och familjer ovärderliga resurser för att hjälpa dem kognitivt och emotionellt. Arbetet med att bygga rika, omfattande boksamlingar för unga sjukhuspatienter kan underlätta biblioterapeutiska aktiviteter som kommer att lindra ångest, stärka kognitiva funktioner, känslomässigt  lugna ner och ge ögonblick av välbefinnande och glädje för unga patienter och deras familjer.

 

Läsrörelsen och McDonalds i samarbete om årets Bok Happy Meal

Totalt har Läsrörelsen och McDonalds distribuerat ut 18,4 miljoner bra barn- och bilderböcker sedan samarbetet inleddes 2001. Det är ett unikt tillfälle för att nå barn med kvalitetslitteratur – och kanske till barn som lever i ”boköknar” – dvs i områden där det inte finns bibliotek eller bokhandlar.

Årets Bok Happy Meal pågår mellan den 7 oktober och 3 november och årets åtta titlar är:
Sagan om Pomperipossa med den långa näsan av Falstaff Fakir och Björn Berg, Känn igen 25 fåglar av Björn Bergenholtz, Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson, Krokodilen som åkte ikapp med våren av Hannu Hirvonen och Pia Sakki, Min lilla apa av Ulf Nilsson och Kristina Digman, När två blir arga på varann av Tor Åge Bringsværd och Tina Soli och de inledande två böckerna Pelle i djungeln av Jan Lööf och Det lilla lokomotivet av Ib Spang Olsen.

Läsa med de yngsta – Följeforskning av Berätta, Leka, Läsa-projketet

Bokmässan i Göteborg presenterade en lång rad intressanta projekt och läsfrämjande aktiviteter. Vi fick en läsdelegation under ledning av Katti Hoflin. Vi fick ett Läslov. Lite under radarn kom presentationen av Läsrörelsens projekt som riktat sig till de allra yngsta barnen på förskolorna i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Berätta, Leka, Läsa.

Projektet ar följts av etnologerna Barbro Johansson och Sandra Hillén verksamma vid Göteborgs universitet. Deras följeforskning  presenteras nu i skriften Läsa med de yngsta som kan laddas ner från Läsrörelsens webb.