Bibblix är hett! Det är digitala biblioteket som erbjuds för 6-12-åringar i Stockholm, Malmö och Katrineholm och som presenterades häromdagen. Läs pressmeddelandet här.
I samband med MTMs konferens Take Part 2016 presenterade Oscar Laurin, chefen för digitala Biblioteket vid Stockholms Stadsbibliotek tjänsten/ appen.
Vem mördade Eskild? Det är du som är detektiven i Koldingbibliotekernes nya deckar-app där historien utspelas i Kolding 1597
Stol på ingen! (Lita inte på någon) är en blandning av stadsvandring och en historisk deckare där du själv, via din smarta mobil, är detektiven som samlar trådarna för att lösa kriminalgåtan. Det är Koldingbibliotekerne som har tagit fram appen och utvecklat den med hjälp av förstärkt verklighet/ augmented reality. Ett kul samarbete mellan historiker, museer och bibliotek allt för att öka kunskapen om den egna staden!
Se prologen här:
Axiell har tagit hem RFID-läsaren BiblioWand som hjälpmedel för att hålla ordning på böcker och andra medier på bibliotekens bokhyllor. Ett bibliotek som redan använder sig av verktyget är Enköpings stadsbibliotek, enligt ett pressmeddelande från Axiell.
Utrustningen, som består av en liten bärbar dator samt den trådlösa hylläsaren, placeras på en bokvagn och personalen kan gå runt i biblioteket och dra lättviktsantennen över materialets ryggar. Vid träff ger BiblioWand ifrån sig ett ljud och på datorns skärm visas tydligt vilket material som har blivit igenkänt utifrån de sökvillkor som ställts upp tidigare. Det sökta materialet kan då sättas på bokvagnen och tas med till sin rätta plats.
Den magiska flugsmällan är säkert en cool device som kommer att demas på Biblioteksdagar och -mässor.
Men själv tycker jag nog att det här snäppet häftigare (dels för att du behöver ingen extra maskin, det räcker med din surfplatta eller din smartphone) – ljudet är knackigt på filmen, men man behöver inte se så långt in i den för att förstå konceptet.
Book Tag AR-App for Shelf Reading,
Miami University Augmented Reality Research Group
Nej, svenska bibliotek lever inte upp till de mål de själva satt upp för sin elektroniska verksamhet, eller de riktlinjer och förordningar som förväntas av svenska myndigheter. Det är en av de bistra slutsatser Susanne Jansson och Madeleine Andersson kommer fram till i sin magisteruppsats om hur anpassade folkbibliotekens webbplatser är för funktionshindrade.
I stort sett samtliga undersökta bibliotek saknar en strategisk plan för hur de ska arbeta med tillgänglighet för funktionshindrade, är en annan slutsats.
BHS-uppsatsen heter Tillgänglighet för funktionshindrade på ett urval av svenska folkbiblioteks webbplatser.
Författarna har i sin undersökning utgått från de lokala biblioteksplanerna och har därefter analyserat webbplatserna.
Rent konkret vill de undersöka hur biblioteken följer upp arbetet med tillgänglighet på sina webbplatser i sina biblioteksplaner och i vilken mån webbplatserna lever upp till målen.
Man tittade närmare på biblioteksplaner och webbplatser från Botkyrka, Götene, Jönköping, Laholm, Lekeberg, Malmö, Olofström, Sigtuna och Tanum.
Bland slutsatserna kan man hitta mycket intressant (min kursiv):
”I de fall där elektronisk tillgänglighet tas upp i biblioteksplanerna nämns det ofta att all information ska göras tillgänglig, men det finns sällan några konkreta sätt på hur det ska genomföras. Lösningen anses ofta vara interaktivitet, men vad detta ord innebär och hur denna interaktivitet ska användas för att gagna funktionshindrade användare är inget som diskuteras närmare. Vi anser att det kan bero på en möjlig kunskapsbrist i vad som skulle kunna göra webbplatser och elektroniska tjänster lättare att använda.”
”…i stort sett samtliga bibliotek saknar en strategisk plan för hur de ska arbeta med tillgänglighet för
funktionshindrade. ”
”Det faktum att det i flera av biblioteksplanerna finns planering att följa upp och utvärdera arbetet utan att någon sådan utvärdering skett visar en negativ trend där biblioteksplanerna inte tas på tillräckligt stort allvar.
”Majoriteten av biblioteken arbetar efter förhoppningen att ha breddat sin tillgänglighet innan 2010. En målsättning som var rimlig när de började med planerna för 3-4 år sen men som i dagsläget kommer att innebära en större arbetsinsats än vad vi tror att biblioteken har möjlighet att lägga ner. Att bara 1 av 9 bibliotek i dagsläget, våren 2008, lagt ner tid på att arbeta fram en strategi som innefattar även funktionshindrade gör att EU:s vision om i2010 känns längre bort än vad den borde vara.
”…de flesta folkbibliotek satsat på standardiserade lösningar där design väger tyngre än användbarhet.”
Jag läste om Scriblio i danska bibliotekspressen nr 7 2008 (PDF 3,9 Mb). Scriblio är en open source-sökmaskin byggd på WordPress. Den är utvecklad av Casey Bisson för biblioteksanvändare som inte riktigt vet vad de ska söka efter.
Scriblio finns med på den utmärkta lista som Daniel Forsman bloggat om i samband med rapporteringen från Computers in Libraries tidigare i vår.
Själv har jag tidigare bloggat om Omeka – ett fritt tillgänlgigt verktyg för för att skapa webbplattformar. Jag har hittat lite biblioteksapplikationer för Facebook och konstaterat att utan API för kataloger så blir det inget kul.
Det som stör mig lite är att det inte finns någon i Sverige som verkar bry sig, utom några enstaka entusiaster. Förra året sökte Länsbiblioteket i Örebro ett regional utvecklingsbidrag från kulturrådet för en förstudie om hur biblioteken bäst använder applikationer för t ex kataloger, frågetjänster, digitala läsecirklar etc, för plattformar på webben som t ex Facebook, Ning och NetVibes. Förstudien skulle testa och validera befintliga verktyg som exempelvis LibGuides och Facebook Developers.
Vi fick avslag på ansökan med motiveringen att ”liknande, ej utvärderade projekt pågår”.
Det är OK för mig, men jag väntar fortfatande på kunskapsspridningen från det projektet.
Jag har en känsla av att det har plöjts ner för mycket pengar och tid på oflexibla webb 1.0-lösningar. Ta tex den stora satsningen på VRL+ som staten ville att vi länsbibliotek skulle engagera oss i för att driva Fråga biblioteket. Ungefär samma saker man kan göra i dyr VRL+miljö är gratis tillgängliga i chattprogram som t ex Meebo. Oregon State University Library har tagit fram en open source-tjänst som heter LibraryFind – som påminner starkt om ambitionerna som gänget kring Bibliotek24 har. B24-projektet ska/skulle ha presentera/t sin lösning på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg till hösten. Och med tanke på diskussioner om Oracle-licenser och ej utelämnade API:er, vilka bibliotek har möjlighet att ens testa t ex open source bibliotekssystemet Koha – demo här.
För att inte tala om Drupal.
Och jag tänker: WTF!
Varför har inte vi en svensk motsvarighet till MIT Librarie’s Betas, Penn Labs eller MLibrary Labs? (Hela listan finns här)
Mer att läsa: Inside Higher Ed: OpenMinds, Open Books, Open Source
Daniel Forsman på Jönköpings Högskolebibliotek berättar i bloggen betabib om sina försök med att skapa sökwidgets för iGoogle.
”The Jönköping University Library Search widget allows you to create your own search template to some of our most popular databases and services available on the Internet. You can include the widget on any HTML page or export it as a iGoogle gadet.”
Via danska CBS-bloggen kom informationen om hur bibliotek.dk har utvecklat widgets och gadgets för samkatalogen som kan användas bl a i Facebook, iGoogle och Yahoo.
Detaljerna finns här.
På amerikanska Stanford University är det inte bara studenter som är aktiva i Facebook, det är även universitetet själv. Man ger en kurs i Facebook, enligt Sunetten nr 5/2007.
100 studenter lockades att delta i kursen ”Create Engaging Web Applications Using Metrics and Learning on Facebook”. I början av november presenterades 25 nya Facebook-tilllämpningar av deltagarna i kursen.
I senaste Internetworld finns en artikel om vad man kan göra med Facbook-applikationer och hur man gör! Kolla in utvecklingssajten på Facebook.
Och svaret är: Nätverket för öppen källkod
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 
