användbarhet

Om dyslexi, informationssökning och UX

I sin doktorsavhandling från Oslo Universitet, ”Search and find? An accessibility study of dyslexia and information retrieval”, undersöker Gerd Berget  hur dyslexi påverkar informationssökning.

I sin forskning lät hon 42 elever (21 dyslektiker och 21 i kontrollgruppen) genomföra tre experiment. En var ett visuellt sökningsexperiment medan de övriga var  informationssökningsexperiment i Google och den akademiska bibliotekskatalogen BIBSYS.  Sökningarna dokumenterades med hjälp av mätning av ögonrörelser och inspelning av skärmanvändningen.
Det hon kommit fram till var att dyslexi hade en negativ effekt på sökresultat i system med en låg feltolerans. I system med hög feltolerans saknades denna negativa effekt. Hon undersökte om gränssnitt med både bilder (ikoner) och ord kan stödja dyslektiker – det visade sig att det grafiska innehållet kan motverka de negativa effekterna av dyslexi.

Den övergripande slutsatsen blev att väl utformade användargränssnitt för informationssökning kan motverka effekterna av dyslexi.

Vad sägs om biblioteken, då? Med tanke på att bibliotek snarast manifesterar dyslektikernas handikapp än många andra platser. Min kursiv.

”Librarians may act as intermediaries between the user and the search system, and may therefore assist users who struggle with information searching. However, when students are searching scholarly databases away from the library, they have to locate the desired information unaided. This development may be particularly challenging for dyslexics, who may already struggle when using library facilities.”

”Accessible libraries and universal design have been discussed for the field of library- and information science, with a focus on accessible Web sites. However, there seems to be a lack of studies on accessible library catalogues and search systems. There is also a gap in the research literature on information searching behaviour studies that address disabilities in general, and dyslexia in particular. ”

”The results also indicate that libraries may need to rethink their search user interface designs.”

”A majority of dyslexic students mentioned asking a librarian for help as a commonly used approach. One of the dyslexic participants had given up searching the library catalogue altogether, and never tried searching for literature because it was too time-consuming and usually ended in failure.”

Till sist – det där med kombinerade text/bildsökningar; ett citat från ett annat sammanhang:
”I själva verket kan man tala om en skriftspråksparentes, en begränsad tid från cirka 1850 till 1950 då skriftkulturen hade sin dominerande epok (Kjørup 1987). Innan dess var det framför allt den muntliga kulturen som dominerade, men under skriftkulturens århundrade växte bild- och symbolspråket fram, först som en förstärkare av skriftspråket, men efterhand kom det alltmer att utveckla sina egna lagar och följa sin väg.”
Ur Barbro Janssons artikel ”Virtuella lekkamrater” (Kulturella perspektiv 1996:4) där hon citerar Søren Kjørup ur ”Mediabarn. Barnet – bildene – ordene og teknologien” (Oslo 1987)

 

Weave: Skyltar, designtänkande, etnografi och användarvänlighet på bibliotek

Senaste numret (Nr 5) av webbtidningen om användarupplevelser på bibliotek, Weave – Journal of Library User Experience, finns nu tillgänglig på nätet. Här finns fler intressanta artiklar att fördjupa sig i!

  • Signage by Design: A Design-Thinking Approach to Library User Experience av Edward Luca och Bhuva Narayan
    Denna artikel undersöker hur bibliotek kan använda en design-tänkande strategi för att förbättra användarupplevelsen i fysiska biblioteksutrymmen, särskilt med avseende på skyltning, baserat på erfarenheterna från  ett universitetsbibliotek i Australien.
Interaktiv återlämning på UTS - borde fungera även på folkbibliotek Fota: Chris Gaul

Interaktiv återlämning på UTS – borde fungera även på folkbibliotek Foto: Chris Gaul

  • Collecting Space Use Data to Improve the UX of Library Space av Shelley Gullikson och Kristin Meyer
    Artikeln handlar om vikten av att att bättre förstå hur studenterna på ett universitetsbibliotek använt biblioteksutrymmen så att biblioteket kunde förbättra studenternas upplevelser av besöket.
  • Dessutom finns artiklar om att använda etnografiska metoder och erfarenheter på bibliotek för att öka förståelsen hus biblioteksanvändarna.

http://weaveux.org/

Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler – slutrapporten

Slutrapporten till förstudien om ”Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler” är klar. Jag har tidigare skrivit om arbetet här.

Utredarna konstaterar att det saknas en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket som kan hantera de problem som beskrivs  och som kan samverka med andra nationella tjänster som t ex  Libris.

”Förstudien föreslog tjänsten Öppna bibliotek som ett embryo till en sådan nationell organisation, i kombination med Barnens bibliotek för att kunna arbeta mot de viktiga målgrupperna barn och deras förmedlare. Eftersom KB, Kungliga biblioteket, tagit över tjänsten Öppna bibliotek ungefär samtidigt som man fick sitt utökade uppdrag även för folkbiblioteken, föreföll tjänsten som en bra första grundsten i ett digitalt biblioteksbygge. Men när förstudien var i det närmaste klar meddelade KB, och avdelningen för Libris att man lägger ner Öppna bibliotek. Det är därför just nu en öppen fråga hur en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket ska kunna byggas.”

Rapportens slutsatser:

  • Digitala kanaler är en överlevnadsfråga för biblioteken
  • Användarnas behov måste styra utvecklingen
  • Innehållets kvalitet är avgörande för hur tjänsterna uppfattas
  • Många problem löses mest effektivt på nationell nivå
  • Det lokala perspektivet kan förstärkas genom samverkan
  • Det saknas en organisation för det digitala folkbiblioteket

Bättre användaruppleveler i folkbibliotekens digitala kanaler?

Förra veckan deltog jag i en workshop som arrangerats av projektet Det Digitala Biblioteket. Projektet drivs under 2012 av Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek i samverkan med Librisenheten på Kungl. Biblioteket och med Barnens Bibliotek. Projektet finansieras av KB och av Statens kulturråd. Förebilden är att åstadkomma något som liknar e-hälsotjänsten 1177.se fast för (folk)biblioteken.

Workshopen utgick från ett remissunderlag  kring projektets tankar om framtidens digitala kanaler och webbplatser. Remissunderlaget kan laddas ner från Barnens biblioteks webbplats. Det är lite oklart för mig hur remissunderlaget ska användas och vem som blir mottagare. Troligen kommer det att handla om en rapport till KB och KUR där ett antal förslag till nationella projekt presenteras.
I den föreliggande versionen finns i alla fall ett par projektförslag som lyfts fram:

  • Ett pilotprojekt som ska utveckla Barnens bibliotek och Öppna bibliotek till en tjänst som integrerar nationall, lokal och individuell information för barn. Projektet ska
    – skapa en nationell biblioteksredaktion med ansvar för ett grundinnehåll som ska kunna användas av alla bibliotekskanaler i hela landet samt ett lokalt nätverk kopplat till den nationella redaktionen.
    – ta en pilottjänst som ska integrera nationellt, lokalt och personligt innehåll. (Vilket låter som ett inbäddat projekt i projektet sas).
    – bidra till kravställning på leverantörer och förlag fär det gäller provläsfunktioner och bilder.
    – göra ett relevant urval av medietitlar och komplettera deras katalogposter med omslagsbilder och beskrivningstexter m fl.
    – diskutera med public service-kanaler om samarbete kring tematiseringar
    – arbeta med hur användargenererat innehåll kan anpassas.
  • Ett nationellt projekt för bättre hantering av avgörande informationsmängder:- En fungerande och heltäckande provläsningstjänst och en bildhanteringstjänst för det digitala biblioteket.
    – En nyckelordshantering för det digitala biblioteket.
    – Hantering av unika identifikatorer.

Det är dock lite svårt för mig att hitta relationerna mellan projekten och vilka externa aktörer som finns, vilka roller de har samt, inte minst viktigt – finansieringen av projekten. Symptomatiskt är att de problemområden som ska lösas med hjälp av projekten inte tar stöd från verksamheter utanför biblioteksfältet. Digital delaktighet nämns i förbigående, samarbete med arkiv och museer knappast alls, tjänster som Bokcirklar.se eller regionala initiativ som Barnens Polarbibliotek saknas som exempel och trebokstavskombinationen SKL saknas helt.

De synpunkter jag kommer att framföra i remissvaret, som ska vara inne 1 november, är bl a

  • Relationer
    Hur förhåller sig det här projektet till utvecklingstankarna på KB med LIBRIS som nationell katalog och/eller som gemensam databrunn för informationssökning? Det skulle ha varit intressant att få ta del av projektets intressentanalys, inte minst för att se hur andra projekt förhåller sig till de nya som föreslås. Vilken roll har CMS-leverantörena Teknikhuset och Axiell? Det skulle också vara intressant att ta del av en riskanalys: vad händer om de förgivettagna finansiärerna, KB och KUR, inte ställer upp med pengar för fortsättningen?
  • En dold agenda?
    Varför saknas insatser typ Barnens Polarbibliotek i genomgången av befintliga digitala tjänster för barn?
    ”Barnens bibliotek är den enda bibliotekswebbplats som använder sig av beskrivningstexter som är skrivna direkt för barn, men de målgruppsanpassade texterna finns bara på en liten del av medieutbudet.” Undrar vad min gamle kompis Detlef Barkanowitz, numer kulturchef i Boden, skulle säga om den beskrivningen med tanke på de barn som bidrar till innehållet på Barnens Polarbibliotek.
    Finns det en dold agenda här? Handlar projektet egentligen om att rädda webbplatsen Barnens bibliotek och resultaten från Öppna bibliotek? Jag vet inte.
  • När det gäller barn behövs två skilda webbar. Minst.
    Dels något som motsvarar Barnbibliotekscentrum dvs en webb om barnverksamhet för bibliotek, föräldrar och lärare. Dels någonting helt annorlunda för, med och av barn. Det är inte säkert att det motsvaras av webbplatsen Barnens bibliotek som vi känner det idag. Det kanske behövs något helt annat eller fler platser. Exempel på något helt annat finns här, eller här eller här.
    Det är inte säkert att ”one size fits all”.
  • Tänk sociala nätverk.
    Det är inte säkert att allmänheten uppfattar belöningssystemet från en gemensam bibliotekswebb som tillräckligt intressant för att bli trogna användare. Speciellt inte om man jämför med andra webbtjänster. Spelifiering, någon?
    Visst finns bibliotek på Facebook, men används de sociala webbarna på rätt sätt? Jag är övertygad om att ett kvalitativt boksamtal kan föras på den här typen av arenor, också! Om biblioteken gör det professionellt och inte något vid sidan av. Vad kan erfarenheterna från t ex  Bokcirklar.se och Dagens Bok visa på för att vi ska förstå hur människor interagerar, eller inte, på sociala mötesplaster?
  • Samverkan med ABM
    Utöka samverkan med befintliga ABM-projekt när det gäller bildhantering (Kringla, Platsr etc). Databrunnar, någon?
  • SKL sitter på nyckeln till samverkan
    Jag tycker att förebilden 1177.se är ett fantastiskt exempel på samarbete i den offentliga sektorn. 1177 har haft olika namn och varit i process i ca 10 år. Det visar att den här typen av gemensamma lösningar tar tid. Och det är bra.
    När det gäller de föreslagna projekten menar jag att det är mycket viktigt att bjuda in kommunernas intresseorganisation SKL om det ska bli någon fart på frågan. Det finns en klockartro i vår bransch att biblioteksfältet själva ska lösa sina egna problem. Vi glömmer ofta och gärna att vi befinner oss i kommunala organisationer och att det finns stöd för utvecklingsprocesser och upphandling i våra egna organisationer.

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.” sa Albert Einstein en gång. Det är bra att projektet hämtat sin förebild från eHälsa-området. Men sen tycks det som innehållet, användarupplevelserna ska smältas i gamla formar. Är utgångspunkten allmänhetens – och i synnerhet barnens -bästa, så måste processen börja med att fråga dem som ska använda tjänsten. Att vi själva sitter och gissar är inte rätt väg, vi är för lika varandra, vi behöver motstånd för att det ska bli bra.

Gör ett virtuellt studiebesök på Sellobiblioteket (FIN)

Det är ganska mycket surr just nu kring Sellobibliotekets fina och smarta lösning för att besöka dem virtuellt. Sello är en affärsgalleria Esbo där man placerat ett folkbibliotek.

Man kommer in på biblioteket genom att klicka på pilen. Från Bottenplan-knappen ser du en karta över bibliotekets utrymmen. Du kan växla mellan våningarna genom att trycka på någon av knapparna i övre kanten. Bilden över utrymmet öppnas genom att klicka på de utmärkta punkterna på kartan. För att röra på bilden klicka vänster knapp på musen och rör musen åt det håll du vill vända bilden, eller använd piltangenterna.
Den känns fortfarande som lite beta, men den kommer att fyllas med fler klickabara funktioner allteftersom.
Jag skulle vilja klicka på olika medietyper och få mer information eller bli kopplad till katalogen. Jag skulle vilja höra musik, delta i samtal och låna e-böcker. Men jag är övertygad om att  det kommer i nästa version. Det här är ett kul och spännande sätt att närma sig biblioteket t o m för en person med biblioteksfobi.

Om folkbibliotekens webbkataloger

För några år sedan var jag tillsammans med ett antal kollegor engagerade i det sk Limit-projektet.  Projektet var inriktat på folkbibliotekens e-tjänster. En av momenten kom att handla om hur bibliotekens webbsidor och -kataloger (OPAC)  fungerade, eller inte. Ett antal försökspersoner fick i uppgift att hitta information och se vad man kunde göra i OPACen. Det visade sig att OPACen inte var så lättanvänd som bibliotekspersonalen trodde. Kanske för att bibliotekspersonalen sällan använde webbkatalogen själv.

Ingela Karlsson-Brostöm har nu gjort en fallstudie och undersökt Bodens stadsbiblioteks online-katalog (Book-It 5.0). Fallstudien presenteras i hennes B/I-uppsats från Borås ”Det funkar för mig”  där hon utvärderar OPACens effektiva funktionalitet ur ett användarperspektiv.

Uppsatsen innehåller en hel del konkreta förbättringsförslag från katalogernas slutanvändare för katalogutvecklarna. Men den innehåller också en del andra intressanta slutsatser om internetanvändning:

  • ”Mina respondenter berättade att de ofta hellre vände sig till Internetbokhandlar för medietips som de sedan sökte efter i bibliotekskatalogen”
  • ”OPAC-systemet har brister som berör både anpassning och användarvänlighet. Respondenterna ger ofta upp när de inte är nöjda med sökresultatet eller när de inte hittar den bibliografiska information som systemet erbjuder. Istället väljer de att vända sig till söktjänster via Internet.”
  • ”…respondenterna … kunde ha svårt att hitta tillbaka till träfflistan från sidan för de bibliografiska uppgifterna.”
  • ”Jag bedömer dessa oväsentliga länktillval och felplacerade navigeringsfunktioner för krävande och belastningsbara för användarnas minnesprocesser. Ett klart hinder för en effektiv interaktion med online katalogen.

Om folkbibliotekens webbplatser

Linda Marnelius har precis kommit med som B/I-magisteruppsats om folkbiblioteken på webben. Uppsatsen är en kvalitativ studie av ett urval folkbibliotekswebbar.  Författaren har tittat  närmare på bibliotekwebbarna på följande bibliotek:

  • Arkenbiblioteket
  • Halmstads bibliotek
  • Linköpings bibliotek
  • Malmö stadsbibliotek,
  • Norrköpings stads-bibliotek
  • Säffles bibliotek
  • Örebro stadsbibliotek
  • Mina bibliotek

”Det är förstås synd att allt det arbete som bibliotekspersonal lägger på biblioteksbloggar, uppdaterade boktips, bilder och nyhetsbrev inte blir mer levande och inte har något forum för mer deltagande. Detta väcker funderingar kring huruvida det saknas ambition att göra något mer av sina bibliotekswebbplatser än att tillgängliggöra de fysiska bibliotekens service och samlingar.” Min kursiv.